1 september 2025 - en viktig deadline för Sveriges energisektor
Den svenska elmarknaden står inför omfattande strukturella förändringar. Elektrifieringen av industrier, transportsektorn och infriandet av klimatpolitiska mål kräver stora investeringar i både ny och befintlig fossilfri elproduktion. Parallellt har energisystemet blivit mer fragmenterat och den politiska styrningen mer framträdande.
Två reformpaket är särskilt aktuella. Om Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft (proposition 2024/25:150) handlade om ny kärnkraft, så handlar elmarknadsutredningen Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning (SOU 2025:47) om resten och helheten. Deadline för remissvar är 1 september 2025.
Ny kärnkraft betyder nödvändigtvis inte mer kärnkraft
Remissvar på elmarknadsutredningen bör utgå från det större sammanhanget och vara förankrade i generella principer om hur marknader fungerar och andra pågående interventioner. En fungerande elmarknad vilar på teknikneutralitet, långsiktighet och systemnytta. Om ett styrmedel introduceras som starkt favoriserar ett enskilt kraftslag ökar dels den politiska risken för samtliga marknadsaktörer, dels förändras kapitalallokeringen på marknaden. Enligt ekonomisk teori styr subsidier bort kapital från den effektiva allokeringen till förmån för investeringar som gynnas av subsidierna. Och de pågående interventionerna är omfattande.
Till exempel, för kärnkraften är det mest logiska ekonomiska beslutet att i första hand livstidsförlänga befintliga reaktorer. Men den logiken kan ha ändrats i och med de lagändringar som ikraftträder i augusti i och med Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft, och som syftar till omfattande subventioner av nya reaktorer. Befintliga aktörer med gamla reaktorer står inför investeringar på tiotals miljarder kronor i livstidsförlängningar, samtidigt som utsikten nu är att de måste konkurrera med aktörer med nya reaktorer och statliga stöd i både upplåning och garanterat elpris i ryggen. Sannolikheten för fler reaktorstängningar likt de fyra som ägde rum 2015 - 2020 kan därför ha ökat signifikant.
För att förstå konsekvenserna och följderna av olika regeländringar är vår demokratiska process beroende av att få in remissvar. Och Elmarknadsutredningen är för viktig för att missa.
Även korta remissvar formar samhället
Det finns olika syften med att skriva remissvar. Exempel på syften är att försöka påverka beslutsfattandet, belysa konsekvenser, försvara egna intressen, bidra med expertkunskap eller visa engagemang och stärka sin marknadsnärvaro. Det går att utforma sitt remissvar med ett eller flera av dessa mål i åtanke. Att lämna remissvar är en tydlig signal från en organisation eller ett företag att det vill vara en relevant aktör och ta ansvar i samhällsdebatten. Ett remissvar behöver inte vara omfattande, men en timmes proaktivt investerad tid i rätt skede när lagarna utformas kan spara tiotals timmar reaktiv regelanpassning när lagarna väl träder i kraft. Som man bäddar får man ligga, och med så omfattande förändringar som de som pågår just nu bör intresset för olika berörda aktörer att slå vakt om sina intressen vara utbrett.
Fem principer utgör grundbulten
Elmarknadsutredningen Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår framtida elförsörjning (SOU 2025:47) är bred och mångsidig. Men det går att identifiera fem principer som utgör grundbulten för en policy-strategi om målet är att skapa en robust och marknadsdriven energipolitik.
Grundprinciperna har omfattande stöd i ekonomisk teori, EU-lagstiftning och olika empiriska analyser. Med tanke på att så många andra olika uppfattningar har fått fäste i energipolitiken blir det därför viktigt för producenter, distributörer och konsumenter av elenergi att tänka igenom, sammanfatta och presentera sina perspektiv och reaktioner på hur och om dessa grundprinciper ska gälla även i framtiden.