Podden där vi utforskar energimarknadens utveckling

Hur formas energipolitik, särskilt när teknikval som SVC:er (Static Voltage Control) och energislag som kärnkraft och vindkraft får politiska färger? Diskussionen pendlar mellan tekniska djup och politiska förenklingar, där politiken ofta försöker vara sina egna sakkunniga. Samtidigt sker för få investeringar i ny energiproduktion, och vi ser hur möjligheter och jobb försvinner utomlands. Som ingenjörer kan vi frustreras över hur tekniska fakta förvrids eller förenklas i debatten, men samtidigt är vi ödmjuka inför att politik handlar om mer än teknik. Ändå är det viktigt att vi fortsätter ställa frågorna och bidrar med kunskap för att skapa en bättre förståelse och en mer hållbar framtid.

Sveriges ingenjörer tycker att Regeringen behöver snabbutreda hur man kan öka effekten från vattenkraften. Därför bad man AFRY att genom en rapport belysa vattenkraftens potential att bidra till Sveriges energisystem i omställningen mot ett fossilfritt samhälle. Sverige står inför ett dubblerat elbehov till 2035, och vattenkraftens roll som flexibel och reglerbar energikälla är central. Rapporten identifierar en potential att öka den installerade effekten i befintliga vattenkraftverk med upp till 4 000 MW, motsvarande 24% av dagens kapacitet. Cirka 1 300 MW kan realiseras till 2035 genom åtgärder som uppgradering av aggregat och borttagning av flaskhalsar i de största älvarna. I det här avsnittet intervjuar vi Marcus Dingle, en av rapportförfattarna från AFRY och Susanne Öhrvall, affärsenhetschef för vattenkraften hos Skellefteå kraft om varför det är så viktigt att lyfta potentialen och vad som borde göras för att se den realiseras.

Dagens gäst heter Tobhias Wikström som, efter 25 år i Försvarsmakten, startat konsultföretaget Parachute Consulting med syfte att hjälpa vindkraftproducenter skapa bättre dialog med Försvarsmakten under tillståndsprocesser. Osäkerheten i omvärlden och inträdet i Nato gör att Förvarsmakten har fullt upp med sin huvuduppgift. Samtidigt går det inte att blunda för att elektrifieringen hänger ihop med totalförsvarsförmågan. Hur man än vänder och vrider på det är försvarsintressen och designen av vårt energisystem integrerade frågor. Tobhias talar i podden om vad som behövs för att skapa nya och bättre förutsättningar för ett samspel som förbättrar för både energibolag, försvarsmakt och kringliggande samhälle. MSB - Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MCF - Myndigheten för Civilt Försvar AGON - Accelererad Grön Omställning i Norrbotten, en samarbetsorganisation mellan Länstyrelse, Region, kommuner samt industri- och energibolag.

Bornholm ligger cirka 40 km sydöst om Skåne och är känt för många svenska som en vacker semesterort med fina cykelturer. Bornholm Energi tillhandahåller kraftvärme och vatten till öns cirka 40 000 invånare och tjänster som dödnätsstart till EnergiNET som är motsvarigheten till SVK. Jörgen Edström är strategichef på bolaget som har en offensiv utvecklingsagenda för sin egen omställning. Söder om ön planeras nämligen en stor havsvindspark som kommer göra elektrifieringen till verklighet för ön. Flera av de äldre fjärrvärmeanläggningarna kan elektrifieras vilket ställer krav på nya förmågor. Därför driver Bornholm Energi projektet 2LiPP, vars syfte det är att försöka svara på frågorna om vilka lösningar som behöver implementeras för att balansera ett elektrifierat Bornholm.

Hela samhället ska gå igenom en förändringsledning i och med klimatomställningen. Det är i det stora med mer energiproduktion och det lilla i form av individens val av bil eller bostad. Hur får vi med alla medborgare i Sverige på den klimatomställlning vi ska gå igenom och som berör alla. Marika Palmér Rivera och Lisa Pelling från LO frågade sig vad människor i orter som Hultsfred, Målilla, Sollefteå och Ljusdal själva tycker och hur de ser på sin egen roll i den. Dagens samtal handlar om förmågan att lyssna in och förstå människors syn på förväntningarna på samhällskontraktet. För när det väl kommer till kritan behöver de flesta vara med på båten, om de stora målen ska bli av. Satsar vi tillräckligt på att få med oss "vanligt folk" på vad som ska göras så att vi kan undvika en motreaktion? Kan vi bli överens även om alla inte "drabbas" lika av omställningens förändringskrav? Tipsa om personer du vill att vi ska intervjua i podden: https://www.sigholm.se/energistrategipodden Podcasten är producerad av Sigholm - din samarbetspartner med energi i fokus: https://www.sigholm.se/

F&U är självklart något som alla energibolag behöver, speciellt i en omvärld där teknikutvecklingen går allt snabbare. De bolag som lyckas implementera nya tekniker snabbt är också de som kommer kunna möta den framtida kundens behov. Samtidigt kämpar många bolag inom energisektorn med just detta. Nya tekniker kommer och det är svårt att koordinera införandet i organisationer där både tekniker och processer är väl inarbetade. I det här avsnittet har vi med Vattenfalls forskningschef Ambra Sannino som berättar om sina erfarenheter av att bygga upp en organisation som både kan fånga upp, utvärdera och implementera ny teknik i allt från elnätet, vattenkraften, kraftvärmen och kärnkraften. Vi kommer också in på vad hon ser i sin spåkula när det kommer till energibolagens roll i det framtida energisystemet. Är det tekniken eller människorna som är den största utmaningen tro?

Det finska bolaget Fortum är en av Sveriges största energiproducenter med fokus på hållbar och utsläppsfri energi. Deras elproduktion baseras främst på vattenkraft och kärnkraft. De är också Sveriges största elhandlare vilket gör dem till en viktig aktör i omställningen. Förutom avfallsaffären jobbar de också med flera olika utvecklingsområden inom smart laddning, batterier och digitalisering. Peter Strannegård är Sverige-vd och har med sin breda inblick i energisystemet insatta tankar om dagens marknadsförutsättningar. I det här avsnittet beskrivs marknadsläget som det ser ut just nu och vilka tänkbara åtgärder ett bolag som Fortum kan tänkas vidta för att reagera på det.

Sveaskog är Sveriges största skogsägare, helägt av staten, och förvaltar cirka 11 % av landets mark och 14 % av skogen. Som stor markägare har bolaget viktiga samhällsroller, som att säkra försvarsintressen, hållbarhet och energiförsörjning. Förutom att leverera biomassa är Sveaskog även en betydande aktör inom vindkraft, även om de inte äger verken. Klimatomställningen medför nya behov inom biobränslen, biokol och elförsörjning, vilket kräver en omvärdering av bolagets roll. Samtidigt ökar kraven på hållbarhet från allmänheten och lagstiftaren. I detta avsnitt diskuterar vi med Per Callenberg, chef för hållbar affärsutveckling, om Sveaskogs framtida strategiska position.

Luleå står inför utmaningen att hantera de industriinvesteringar som väntas. Detta innebär frågor om hur kommunen ska finansiera nödvändig infrastruktur, bostäder och offentlig sektor utan att riskera invånarnas pengar. Samtidigt måste lokalpolitiken vara tillräckligt snabb för att inte bli ett hinder för omställningen, och stöd behövs från hela samhället för att investeringar som är viktiga för hela landet ska bli verklighet. Flera regioner ser Luleå som ett framgångsexempel. Vi diskuterar detta med Carina Sammeli, socialdemokrat och Kommunstyrelsens ordförande.

I det här avsnittet åker vi norrut, närmare bestämt till Luleå och Luleå Energi. Vi samtalar med Malin Larsson, vd på det kommunala bolaget där vi dyker ner i ämnen såsom Luleåmodellen och hur stat, industriaktörer och kommun samarbetar för regionens och Sveriges framtid. Vilka är framgångsfaktorerna? Det och mycket mer i veckans avsnitt.