Anna Karlsson ser att omsättningen till och med kan dubbleras på Kalmar Energi. Att vara verksam i SE4 är turbulent inför vintern med kunder i stort behov av hjälp och stöd. Samtidigt ska energibolagets egna affärer säkras. När väldigt lite stämmer från planen för ett år sedan behövs adaptivitet och kundnära insikter.

Det här avsnittet ger en övergripande beskrivning av vattenkraftens historia och nuvarande position i det svenska energisystemet. Johan Bladh är vattenkraftansvarig på Energiföretagen och jobbar med vattenförvaltningsfrågor, miljöfrågor och dammsäkerhet. Vad vattenkraften kommer att bli hänger tätt ihop med "Omprövningen för moderna miljövillkor" där vattenkraften å ena sidan ska prövas utifrån de förordningar som finns på Havs- och Vattenmyndigheten men också fortsättningvis ska leva upp till förmåga att tillföra energi och reglera det svenska energisystemet. Den målkonflikten har visat sig utmanande med risk för betydande förluster av kapacitet. Hur gick det till och varför har det blivit så? Johan hjälper oss reda ut vad som har hänt och vad som behövs framåt.

Ovako gör något så ambitiöst som att redan nu vara helt koldioxidneutrala! Förutom att ha rekordlåga koldioxidavtryck och fortsatt investera framåt, så klimatkompenserar företaget för resterande utsläpp. Går det verkligen att lita på att kunderna prioriterar klimatneutrala produkter jämför med andra med lägre pris? Hur påverkas affärsutvecklingen av att investera i ny vätgasanläggning som förutom att serva befintlig valsning och bearbetning också skapar bränsleflöden till transporter, mer fjärrvärme och gör en till en aktör på balansmarknaden? I det här har vi förmånen att höra Göran Nyström på Ovako och som ägs av Nippon Steel. Hur ser deras resa framåt ut? Och vad gör att de vågar satsa?

Är det bättre eller sämre att vara en multi-utility idag? Hur behöver bolaget förändras för att bättre kunna hjälpa sina kunder till förflyttning? Charlotta Sund är vd på Tekniska Verken i Linköping och möter nya marknadsförutsättningar inom alla sina områden. I dagens avsnitt diskuterar vi vad som förändras och vad som måste vara kvar när marken skakar under en fötter. Hur får man ledarskapet att agera i risk och vilka förutsättningar har man för att skapa snabb förändring.

I en situation där flera företag riskerar att slås ut och kunder ringer och gråter på grund av det höga elpriset är inget "business as usual" för Jönköping Energi och dess vd Fridolf Eskilsson. Från att ha varit en marknad där ingen tänkte särskilt mycket på produkter, till att vara i ramljuset för medias bevakning är en stor omställning. Hur hanterar Jönköping Energi det och hur hållbart är situationen?

Neste var tidigt ute med att satsa på förnyelsebara drivmedel och är nu en stor producent av HVO med fabriker på flera ställen i världen. Sverige är en stor kund till HVO genom reduktionsplikten, något som nu kanske förändras efter valet. Här diskuterar vi vad HVO är och vilken roll det ska spela inte bara för markbunden trafik utan också flyg. Sustainable Avaiation Fuels är nämligen ett derivat och Neste testar redan motorer på 100 % inblandning. Är det vägen mot helt förnyelsebara långdistansflyg? Magdalena Streijffert är Public Affairs Manager på Neste och som inte bara satsar på HVO, utan har utvecklingsspår för flera tekniker i syfte att skapa förnyelsebara bränslen.

Elprisområden har gått från att vara något okänt för gemene man till en högaktuell fråga som kan avgöra lokala företags överlevnad. När prisskillnaderna ökar i Sverige blir frågan om hur dessa gränser dras och varför en fråga berör. Ansvarig för arbetet med elprisområdena på Svenska Kraftnät är Mårten Bergman, enhetschef för transmission och nätmarknad, med ansvar för frågorna runt elområdesindelningen. Nu pågår ett nytt jobb för att se över hur dessa är utformade som kan medföra flera betydande förändringar i dagens upplägg.

I den här avsnittet utforskar vi kopplingen mellan Lantbruk och energifrågan igen. Karin Varverud är lantbrukare och har tillsammans med andra personer startat bolaget Energifabriken som distribuerar och säljer biodrivmedel. Hur ser det ut med kostnadsfrågan och hur hänger valet av grödor ihop med energimarknaden? Övergången till ett cirkulärt samhälle gör att allt fler processer och områden hänger ihop. Vad händer då när politiker lovar snabba kostnadssänkningar till konsumenter, genom att minska inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel?

För att vi ska få elområden som hänger ihop och för att nya elintensiva industrier eller städer ska få sina behov tillfredsställda krävs att stamnätet byggs ut i en takt inte skådad sedan 50- och 60-talet. Per Eckemark är divisionschef för nät på SvK och han ska ta organisationen från att bygga 60 mil per decennium till 250-350 mil. Det är en utvecklingstakt som är störst i Norrbotten, men som likväl finns stora behov av i hela landet. Vad gör SvK nu för att tillmötesgå den stora efterfrågan och vad stöter man på för trösklar?

Lina Gellermark (fd. Yng) var med redan i avsnitt 27 av podden där hon förklarade Energikontorets uppgift att jobba med energieffektivisering på uppdrag av flera svenska kommuner och Energimyndigheten. Vi återkopplade till henne för att få en bedömning av var hushåll, småföretagare och inte minst kommunerna befinner sig i sitt planeringsarbete. Det visar sig finns mycket kvar att göra inför vintern. Hinner de med sitt viktiga arbete att stötta alla dessa parter med energieffektiviseringsarbetet?

Frågan är inte vilken teknik vi behöver utan vilket system vi behöver. Det menar i alla fall dagens gäst Maja Lundbäck, som jobbar som specialist på Ensto-e, eller Svenska Kraftnäts mamma i Europa. Det här är en podd för dig som vill förstå hur systemet är uppbyggt, vad som händer vid nätsammanbrott och vilket värde vi tillskriver beredskap. Maja finns även med i den nysläppta och aktuella boken "Elsystemkrisen", där hon bidrar med sin expertkunskap.

Nu är det allvarligt läge och kraftvärmebranschen utmanas att ta fram förslag för att på alla sätt realisera mer elproduktion. Mitt i denna koordinering finns Erik Thornström, ansvarig för styrmedel och skatter på Energiföretagen. Han hjälper oss förstå vad som händer och vad som är på gång.

Att dra igång nya stora infrastrukturprojekt förutsätter starka partnerskap och att det finns kunder som tydligt markerar om framtida efterfrågan. I anslutning till intervjun med Claes Fredriksson på Liquid Wind följde vi med på presskonferensen för att själva höra vad partners och framtida kunder tänker kring Power2X eller e-bränslen. Varför kommer det ta fart, enligt dem? Med i intervjun: - Elvir Dzanic, Vd Göteborgs hamn - Jessica Sandström, Hållbarhetschef Volvo Trucks - Torben Carlsen, koncernchef DFDS Group - Shian Jones Mortensen, chef för marknad och affärsutveckling, Ørsted - Torbjörn Fors, Vd Industrial Application Division, Siemens Energy

3 procent av de globala utsläppen eller 15 procent av alla utsläpp inom transportsektorn kommer från shipping-industrin. Ett område som dessutom betraktas som svårt att göra klimatvänligt givet de stora volymerna och långa distanserna. Claes Fredriksson startade Liquid Wind i syfte att råda bot på det och har redan två siter som varav en är på vippen att börja byggas. Power-2-x eller förnyelsebara elektrobränslen har seglat upp som alternativet för transporterna till havs. Det här skulle inte bara kunna tillmötesgå de rederier som redan beställt båtar för metanol-drift, utan också innebära att Sverige blir en stor exportör av bränslen. Något som kan komma att påverka både elbehovet i landet men också priserna på sikt. Hur får man igång en sådan industri och vad säger kunderna?

Varje timme måste elnätet vara i balans mellan de som producerar och de som konsumerar. Från en situation där vattenkraften i princip hanterat det behovet går vi nu mot en väsentligen mer komplex (och dyr) hantering av balansmarknaderna. Anna Jäderström är enhetschef för Balansmarknad på SvK och har tidigare varit med, i avsnitt 58, men det var för ett år sedan. Med tanke på vad som hänt på marknaden sedan dess är det oceaner av tid. Balansmarknadsprissättning följer med priset på spotmarknaden vilket gör att obalanser blir allt dyrare. Samtidigt kommer mer variabel produktion in i mixen vilket gör att matchningen mellan tillgång och efterfrågan på el handlar på allt större volymer. Vart kommer det här leda och vilka konsekvenser får det för aktörerna på energimarknaderna? Allt är spännande just nu.