EU kommissionen har presenterat förändringar för att navigera flaggskeppet EU-ETS1 i hamn.
Enligt EU:s klimattjänst Copernicus så har sommaren varit den varmaste som någonsin uppmätts och skogsbränder härjar i Europa. Samtidigt pågår kriget i mellanöstern och de höga, fluktuerande priserna på fossila råvaror kan det importberoende EU inte påverka. Beroendet av importerade fossila bränslen måste minskas. Den tidigare beskrivningen av energiomställningens vara eller icke-vara som ett trilemma behöver nyanseras när klimatfrågan, ekonomi och säkerhet pekar i samma riktning.
Den nya avvägningen handlar om att energiomställningen behöver ske utan att nya negativa externaliteter uppstår, såsom externa beroenden, förlorad konkurrenskraft och omallokering av utsläpp. Det är mot den bakgrunden som kommissionens förslag den 17 juli behöver förstås.
EU ETS 1 – en framgångssaga?
Införandet 2005 av EU ETS1 har varit EU:s mest kraftfulla verktyg för att uppnå utsläppsminskningar. Minskningen inom kraftsektorn (bränsleförbränning), där systemet varit särskilt skarpt, är imponerade.
Utsläpp inom EU-ETS 2005-2024
Kraftig minskning av utsläppen inom EU. Särskilt imponerande är minskningen inom bränsleförbränning (kraft/värmesektorn) på 59 procent sedan 2005 (från 1 452 Mt till 589 Mt). Motsvarande siffra för industrisektorn är 27 procent - från 484 Mt till 356 Mt. Källa: Unionsregistret.
Dock har inte ETS1 ensamt lett till denna utsläppsminskning. Betydande stöd har utgjort en nödvändig brygga till alternativa tekniker.
Industrins utmaning – större läckagerisk…
Utsläppsminskningarna i industrin har inte varit lika stora som i kraftsektorn. Det beror bland annat på den omfattande fria tilldelningen av utsläppsrätter till delar av industrin, med syftet att minska koldioxidläckage. Industrin är i högre grad utsatt för global konkurrens, och om tillverkningen flyttar har utsläppen inte minskat utan bara läckt till en annan plats. En utflyttning av produktion får dessutom långtgående samhällsekonomiska och geopolitiska konsekvenser.
…och färre morötter
Förutom hotet om läckagerisk så verkar industrin i en betydligt mindre vadderad värld än kraftsektorn gjorde. Dessutom är tidsperspektivet annorlunda. Det kan konstateras att stöd till kraftsektorns transition infördes långt innan den fria tilldelningen av utsläppsrätter började fasas ut, långt innan "piskan" fick full kraft.
Exempelvis införde Tyskland stöd till förnybar elproduktion redan 1991 (Stromeinspeisungsgesetz) vilket sedan förstärktes i etapper. Det svenska marknadsbaserade stödsystemet för elcertifikatsystemet infördes den 1 maj 2003 och resulterade i att utbyggnaden av förnybar elproduktion kunde öka den fossilfria elexporten. Därmed har dyr, fossilbaserad elproduktion i våra grannländer trängts undan vilket är glädjande, då de klimatpåverkande utsläppen som bekant inte ser några gränser utan har en global påverkan. Dessutom har stöden lett till kostnadspress och kommersialisering av sol- och vindkraftsindustrin.
Skillnaderna i stödsystem speglar ett regelverk som under perioden har förändrats i grunden. Fram till 2014 var EU:s regler för statsstöd svaga. Exempelvis infördes de ursprungliga feed-in-tariff-systemen under en period när kommissionens statsstödskontroll var betydligt mindre strikt och mindre harmoniserad.
Därefter har flera skärpningar genomförts till följd av bland annat ineffektivitet och överkompensation. Skärpningarna innebär i korthet krav på mer marknadsmässiga processer, med tydligare krav på nödvändighet och proportionalitet.
Draghirapporten – insikt om nödvändiga reformer
Dessa obalanser mellan hur de två sektorernas omställning ska ske, läckagerisk och bristen på stöd, är bara en del av den omvärld som har förändrats sedan EU ETS1 sjösattes 2005.
I Draghirapporten 2025 framhålls de reella utmaningar EU står inför. Rapporten visar bland annat att EU har högre energi- och investeringskostnader än USA och Kina, och halkar efter när det gäller utveckling av innovation, teknik och uppbyggnad av nya, nödvändiga leveranskedjor. Exempelvis importerar EU en betydande del av den teknik som krävs för energiomställningen, och av importen kommer över 73 % från Kina.
Mot bakgrund av rapporten har flera politiska initiativ tagits. Bland annat lanserades Clean Industrial Deal i februari 2025 och en övergripande siffra om 100 miljarder EUR som stöd för energiomställning och konkurrenskraft för tidperioden 2030 till 2040. Finansiering ska bland annat ske genom intäkter från ETS-systemet och stödet administreras av Investment Decarbonisation Bank.
Annonserade stöd är ett steg för att underlätta de broar som behöver byggas för att industrins energiomställning ska kunna ske utan försämrad konkurrenskraft och koldioxidläckage.
Sommarens signal – piskan mjukas upp?
I somras fortsatte processen för att hantera energiomställning med hänsyn till förändringar i omvärlden när kommissionen den 17 juli, tillsammans med bland annat energipaketet ”Electrification Action Plan”, signalerade två parallella lättnader inom ETS1: dels att utfasningen av fri tilldelning av utsläppsrätter till industrin med läckagerisk ska saktas ned och anpassas till 2040-målet snarare än den nuvarande 2030-banan, dels en lägre linjär reduktionsfaktor.
Tilldelning av fria utsläppsrätter, % 
Den fria tilldelningen för industrin fasas fortfarande ut, om än i något i långsammare takt. Grafen baseras på kommunicerat mål och föreslagna kvoter avseende Carbon Boarder Adjustment Mechanism. Källa: EU:s klimatgeneraldirektorat och Europeiska kommissionens ETS1-reformförslag, 17 juli 2026.
Förslaget ska förstås utifrån den kontext som kommissionen har att navigera i - hur energiomställningen kan bedrivas i en omvärld där läckagerisken är stor, konkurrenskraften måste förstärkas och geopolitiska beroenden måste minska utan att nya byggs upp.
Prismässigt lika innebär förslaget, allt annat lika, lägre koldioxidpriser under längre tid. Dock reagerade marknaden (d.v.s. det börshandlade priset på utsläppsrätter) med ro - aktörerna hade uppenbarligen befarat större eftergifter än så. Dessutom pekar de flesta analyshus (inklusive Sigholms analyser) mot att priset på utsläppsrätter kommer stiga markant under kommande år till följd av de planer som faktiskt ligger fast, samtidigt som industrin laggar efter åtstramningstakten i systemet. Många av de nödvändiga investeringarna tar lång tid att få på plats och skala upp. Det är också viktigt att komma ihåg att 2040-målet under våren 2026 antogs som juridiskt bindande.
Nu återstår att se vilka delar av kommissionens förslag som blir verklighet. Men för att fullt ut analysera möjliga konsekvenser behöver man först förstå att kraftsektorns utsläppsminskning skedde i en kontext av andra stödjande styrmedel, inte enbart till följd av ett pris på utsläpp, och att omvärlden har förändrats.
När industrin ska gå samma väg är kommissionens insikt att EU behöver fortsätta titta djupare i verktygslådan och kombinera en något mjukare piska med både morot och handlingskraft så att omställningen adresserar de faktorer som faktiskt driver den — klimat, ekonomi och säkerhet.
- Vill du veta mer om läget på energimarknaderna? Mejla sandra.brenner@sigholm.se
- Det här är ett kostnadsfritt analysutskick som utkommer cirka 10 gånger per år.
Skriv upp dig här!
