#362 - ESP fokuserar på utredningen om effekter av regleringen av elnätsavgifter med Daniel Waluszewski, Energimarknadsinspektionen

Välkommen till Energistrategipoddens fokusavsnitt. Segmentet där vi fördjupar oss i aktuella och avgörande frågor som formar framtidens energilandskap.

[00:00] Niclas: Så kom den då till slut, snackisrapporten från Energimarknadsinspektionen om elnätens lönsamhet och regleringens utfall. Själv skriver man att hushållens elnätsavgifter har höjts med hundrafemton procent sedan 2005 samtidigt som inflationen varit på fyrtionio procent. Lägg till vinstmarginaler som man skriver ut tydligt från mellan sexton till tjugotre procent och en avkastning på eget kapital som är större än jämförelsen hos elhandlare och andra elproducenter. Det är siffrorna i deras rapport till regeringen och i nyhetsrapporteringen landar en rätt så självklar och enkel slutsats. Ett monopol som tjänar mer än konkurrensutsatta bolag och en myndighet på väg att strama åt priserna. Så för en elkund är steget därifrån kort till tanken om att det är övervinster överallt i näten. Men är det verkligen så enkelt? Rapporten själv reserverar sig på punkt efter punkt. Idag pratar jag med Daniel Waluszewski, enhetschef på Energisystem på EI, som ledde arbetet med rapporten. Och tillsammans försöker vi reda ut vad siffrorna faktiskt visar och vad de inte visar.

[00:01] Niclas: Är en avgift som har stigit snabbare än inflationen samma sak som en oskälig avgift? Och hur ska man tolka jämförelsen till elhandel när affärsriskerna ser ganska olika ut? Och hur hanterar man att flera av jämförelserna bygger på mått som myndigheten själva säger ska tolkas med försiktighet? Kul, ha er med.

[00:01] Niclas: Daniel Waluszewski, enhetschef på Energimarknadsinspektionen. Varmt välkommen till Energistrategipodden.

[00:01] Daniel: Tack så mycket.

[00:01] Niclas: Vi är ju här för att prata om den rapporten som du har varit med och lett om, om elnätens lönsamhet och regleringens utfall. Och ni fick ju den här i januari i år och har haft ganska kort om tid på er att göra det. Vill du beskriva lite grann om, ja men vad var upprinnelsen till den här utredningen som ni skulle göra? Varför kom den och varför var det så bråttom?

[00:02] Daniel: Jo, men uppdraget kom ju i kölvattnet av, eller annonserades kan man väl säga i kölvattnet av de ganska kraftiga höjningar av elnätsavgifter som några av de större elnätsföretagen genomförde eller annonserade innan jul. Vi på Energimarknadsinspektionen är väldigt vana vid att få, bli kontaktade av konsumenter och hushåll och sådär när det sker höjningar på elnätsavgifterna. Men det här var något utöver det vanliga. Det var ju väldigt kraftiga reaktioner, många som hörde av sig till oss och var liksom upprörda och tyckte att det här var orättvist och ja, hade tagit, ja har många frågor helt enkelt. Och det här gav ju ringar på vattnet och vi fick höra i, från energiministern då att vi skulle få ett sånt här uppdrag. Så vi var ju lite förberedda, men det kom inte förrän i slutet av januari och det var ju som du sa, väldigt kort om tid. Så då var liksom första spontana reaktionen var ju lite grann, hur ska vi hinna det här liksom? Men ja, de fem som har jobbat med den här rapporten har gjort ett strålande arbete.

[00:03] Niclas: Men regeringen formulerade ju syftet om att kunderna inte ska debatteras oskäliga avgifter. Var det så att rapporten var tänkt att besvara om avgifterna är oskäliga? Var det så upplägget var eller var det att ge underlag för någonting annat?

[00:03] Daniel: Nja, både och skulle jag vilja säga. Syftet formulerades som att det skulle, att man skulle få ett bättre underlag då för att kunna säkerställa att kunderna inte får oskäliga elnätsavgifter. Det här var ett ganska ovanligt uppdrag skulle jag säga, formulerat i den mån att det var ju väldigt, eller är väldigt detaljerat och tydligt uttryckt vad vi ska titta på. Man har ju listat liksom vilka ekonomiska mått man ska, vi ska titta på, vad vi ska redovisa och vad vi ska jämföra med också. Så det är ju väldigt tydligt på det sättet vad, vad regeringen ville veta så att säga.

[00:04] Niclas: Upplever ni själva på Energimarknadsinspektionen det politiken gav uttryck för att det här ledde till en, en stark pol, liksom allmän reaktion? Kan ni märka av sådant också?

[00:04] Daniel: Absolut. Det var väldigt många telefonsamtal och mejl och människor var väldigt upprörda tror jag. Det var liksom tydligt för oss också att det var ovanliga, ovanligt kraftiga reaktioner.

[00:04] Niclas: Och hur resonerar, kan du säga någonting om, om vad den genomsnittliga medborgaren som ringer in vill, tänker, känner?

[00:04] Daniel: Ja, alltså det är ju ofta att de vill veta varför, hur kan det vara såhär och vad gör ni liksom på EI åt det här? Jag har läst att det är ni som ansvarar för det här. Eller så har de varit i kontakt kanske med något nätföretag och nätföretaget har sagt då att, ja, det finns en intäktsram som EI beslutar om och vi följer den och sådär. Och så vänder de sig till oss då för att liksom, ja, lufta sitt missnöje, om man uttrycker det så, med hur saker och ting ser ut.

[00:05] Niclas: Mm. Okej, om vi börjar väldigt övergripande då. Vad är den, vad är den viktigaste iakttagelsen eller betraktelsen som du själv tycker att man ska bära med sig av den här rapporten?

[00:05] Daniel: Ja, men om jag skulle sammanfatta rapporten med några få meningar så har vi ju tittat på elnätsföretagens ekonomiska ställning och gått igenom väldigt många mått, väldigt många parametrar, hur man finansierar sig och sådär. Och den samlade bilden är ju att elnätsföretagens ekonomiska ställning är väldigt stark och att det är lönsamt att bedriva elnätsverksamhet i Sverige helt enkelt.

[00:05] Niclas: Du var, själv uttryckte du dig i pressen om jag förstod rätt som att den här översynen är välbehövlig. Och det finns ju en stark rubrikbild i det här också. Att nätuppgiften är upp hundrafemton procent sedan 2005. KPI mätt fyrtionio procents vinstmarginal på sexton till tjugotre procent. Högre avkastning på eget kapital än elhandel och elproduktion. Betyder den här bilden med hög lönsamhet och avgifter som stiger snabbare ändå det ni har jämfört med att kunderna per definition har betalat för mycket de senaste åren? Kan man dra den slutsatsen?

[00:06] Daniel: Det kanske inte är så lätt att dra den slutsatsen rakt över hela linjen. Det skulle jag säga. Det är ju, ja, vi har etthundrasjuttio nätföretag, det är stora variationer. Eh, men vi tycker ju att re-regleringen är för generös, att den inte på ett rätt sätt speglar nätföretagens kostnader. Så det är därför vi liksom arbetar om regleringen nu. Sen är det ju svårt att svara på så klart vad en rimlig elnätsavgift är och liksom hur mycket, ja hur mycket mer eller mindre skulle den behöva vara så att säga för att man ska landa på ett bra sätt. Det är ju liksom en väldigt svår diskussion.

[00:06] Niclas: Hur ska man då förstå skillnaden mellan något som har stigit mycket och vad som är skäligt eller oskäligt? Hur tänker du att det ska landa?

[00:06] Daniel: Det är det som är den stora utmaningen. Det är ju knepigt, en pedagogisk utmaning som jag tror också nätföretagen brottas med. Eh, att som kund så upplever man ju kanske att man, man har samma situation som man alltid haft. Man har liksom en, en kabel in i huset som har suttit där i, i väldigt länge och samtidigt så ser man hur den här nätavgiften stiger och stiger beroende på saker som, som händer på annat håll. Och det är också stora skillnader mellan nätföretagen. Och när folk hör av sig till oss så är det ju ofta det man har reagerat på att man ser att jag betalar mer än vad någon i grannkommunen gör till exempel.

[00:07] Niclas: Men givet att det finns den här kanske me-- distansen till elnätsföretag och hur det fungerar. För jag menar, jag antar bara att när någon ringer in och du ska försöka förklara hur det hänger ihop med en nätreglering och hur den funkar och vad man ska ta betalt för. Det är kopplat till investeringar och, ja det är ju inte helt antar jag, helt solklart enkelt att få en, en medborgare som inte är inne i energibranschen att förstå hur det hänger ihop. Eller?

[00:08] Daniel: Nej, det är verkligen inte. Det är inte så att man börja dra betavärdet i VAT-beräkningen när någon ringer in från, från allmänheten sådär. Utan det, det är ju verkligen en knepig uppgift. Nätföretagen får ju liksom sina kostnader täckta av regleringen och det som brukar kallas för en rimlig avkastning. Den där avkastningen har vi ju diskuterat många gånger, vad, vad som är rimlig avkastning och sådär. Och det är ju det som, det landar ju ofta i betraktarens öga så att säga. Men för en vanlig kund så tror jag det mesta är nivån och ja, den relativa nivån som är, som man reagerar på. Hur mycket har det gått upp de senaste åren? Och nu ska det gå upp igen. Och man har läst i tidningen om att man ligger högt eller lågt i landet sådär liksom.

[00:08] Niclas: Jag tänker terminologin då blir ju viktig när man har och jobbar med olika typer av kunskapsnivåer här. Nu valde du liksom att det här är välbehövligt, men från branschens, om man skulle vända på det, skulle man kunna från branschen säga, men det är som att nästan formulera någon form av förhandsdom här. Ett avgörande om, om var nivåerna ligger. Eh, hur, hur resonerar du kring det? Att man hamnar i ett eller annat läger beroende på hur man uttrycker sig.

[00:09] Daniel: Ja, precis. Men det är väl därför vi inte liksom, vi är ju en myndighet, så vi försöker ju hålla oss sakliga och prata liksom inte i, i de mest braskande rubrikerna så att säga. Eh, men vi har ändå varit ganska tydlig med att den nuvarande regleringen, vi tycker ju att den leder, leder fel liksom. Den leder till en, till en överkompensation och, och att vi behöver ändra den. Eh, jag tycker också att det är ganska tydligt om man tittar på regleringen i dag att befintliga anläggningar, alltså värderingen av nätföretagens befintliga anläggningar, är liksom för betydelsefull om man uttrycker det på det sättet. Det är liksom för mycket av intäktsramen som avgörs av byggkostnadsindex och hur man liksom räknar upp värdet på de befintliga anläggningen. Och det är, ja, det är många förändringar vi vill göra, men det är ju en förändring där vi istället då, istället för att använda nuvärdesanskaffningsvärden och värderar vad anläggningarna skulle kosta att köpa i dag, så går vi över till anskaffningsvärde.

[00:10] Niclas: Till förmögenhetsbevarande metod, ja. Från kapacitetsbevarande till förmögenhetsbevarande. Det gäller att hålla rätt tunga rätt. Men ni lämnar ju en hel del brasklappar ändå i rapporten kontinuerligt. Rimligt så. Eh, ni gör jämförelser mot KPI, ni gör jämförelser mot elhandel, mot elproduktion, mot kalkylräntan. Eh, och de här måtten kommer ju med ett antal olika utgångspunkter då. Hur tänker ni att en läsare ska veta hur mycket vikt man ska lägga på en jämförelse när ni samtidigt skriver att det är så mycket som ska tolkas med försiktighet?

[00:10] Daniel: Ja, precis. Så är det ju. Och det är ju, det är också en, en följd av att det är så stor variation mellan nätföretagen. Det är etthundrasjuttio stycken. Vi har tre jättestora, vi har många väldigt, väldigt små och allt där emellan så att säga. Och även bland de stora företagen så skiljer det väldigt mycket i, eh, finansieringsupplägg, kapitalstruktur och hur man liksom lägger upp sin verksamhet. Så det är ganska svårt att dra liksom generella slutsatser som funkar över hela linjen. Och det är väl lite det som kommer till uttryck här också. Eh, när vi lägger in de här brasklapparna som du uttrycker det. Och sen är det ju så, det vill jag också säga, att det är inte så att, eh, den här, all den här ökningen eller den här kraftiga ökningen i elnätsavgifterna, att det, det är helt liksom orättmätigt och att det liksom inte finns någon grund i, i ökande kostnader. Det är ju liksom inte det vi säger. Men vi säger att det riskerar att ha blivit för höga nätavgifter på grund av att intäktsramarna har blivit för höga egentligen.

[00:11] Niclas: Ja, men vi tar några exempel då. För elnät är ju som vi vet väldigt kapitalintensivt och de här kostnaderna följer ju någon form av bygg- och anläggningsindex snarare än konsumtion. Varför är det ändå så att KPI skulle vara en rättvisande referens när det gäller avgiftsutvecklingen? Hur tänker ni kring det?

[00:12] Daniel: Nej men vi tror ju, nej men vi går ju över till, när vi går över till anskaffningsvärden så, då tycker vi att KPI är ett bättre värde. Sen jag menar byggkostnadsindex, det är inget fel med det i sak liksom. Det är ju Ett, ett index som finns av en anledning så att säga, som skulle kunna ha varit, varit rättvis. Nu ser vi att det har stuckit i väg väldigt mycket och det, när man använder det då för att, som vi gör då för att värdera befintliga anläggningen som kanske inte förändras, så blir liksom värdet av dem, eh, det påverkas väldigt mycket. Och det är väl det som har gjort att vi har fått höga värden på kapitalbasen och därmed höga intäktsramar. Så det är inte så att vi säger att metoden har liksom är klappkass och jättefel liksom. Men vi tror att den här metoden som vi byter till nu 2028 då förhoppningsvis är en bättre metod som bättre återspeglar de kostnader som man faktiskt har i nätföretagen.

[00:12] Niclas: Men vad då? Så det här är ju delvis då inte egentligen en kritik av elnätsbolagen utan mot metoden som sådan.

[00:13] Daniel: Det kan man ju säga, absolut, att det är en kritik mot metoden. Eh, jag menar nätföretagen följer ju det regelverk de har så att säga. Eh, ingen av dem, vad jag vet, gör något otillåtet när de, eh, plockar ut sina avgifter och gör den, har den här avkastningen eller det här koncernbidraget. Så absolut, det är en delvis en kritik mot den metod vi har i dag.

[00:13] Niclas: En annan sak som ni gör det är ju att ni jämför monopolet mot bland konkurrensutsatt och elhandel och elproduktion som har en annan typ av riskprofil och det skriver ni också om i, i rapporten. Eh, har ni justerat för skillnaden i både risk, kapitalstruktur och, ja, investeringshorisont kanske när ni liksom noterar skillnaderna i, i spannen som ni har tittat på?

[00:13] Daniel: Det där var ju någonting som framgick i uppdragsbeskrivningen också att vi skulle jämföra med just den konkurrenssatta, utsatta delen av energibranschen. Så vi har inte gjort några sådana justeringar som du nämner där. Men det, slutsatsen som jag drar utifrån det är ju att, eh, man kanske skulle förvänta sig att en monopolbransch skulle ligga lägre i de här måtten än en konkurrensutsatt bransch. Att man liksom skulle behöva en större avkastning i den konkurrensutsatta delen för att locka till sig kapital. Men vi ser ju att det är tvärtom här. Så det ser ju även i den jämförelsen ser nätföretagen ut att komma ut väldigt starkt om man säger så.

[00:14] Niclas: Det är ju en ganska generell slutsats på en abstrakt nivå. Har ni också resonerat då om vilka typer av affärsrisker som elnäten är utsatta för? Eller, eller stannar ni vid att säga att ja men reglerat mot konkurrensutsatten, det räcker med den typen av observation?

[00:14] Daniel: Jag har inte haft möjlighet riktigt och tid att gå in i detalj på den delen. Jag skulle säga vi drar inte super starka slutsatser av den här jämförelsen heller, men vi gör den i alla fall och tycker att den stärker övriga slutsatser.

[00:15] Niclas: Det är också så då att en, en hög vinstmarginal som ni be, som ni beskriver i en, en av de här elnätsbolagen eller i nätverksamhet, den kan ju faktiskt också faktiskt spegla hur mycket kapital som är bundet i infrastruktur, inte i sig om avkastningen är hög. Hur säkerställer man att inte vinstmarginal leder till fel slutsatser om överavkastning här hos gemene man?

[00:15] Daniel: Precis. Nej men vi har ju, eller det lyfts ju ofta den typen av invändningar eller den typen av brasklappar så att säga, att det är svårt att titta till exempel på rörelsemarginal i en kapitalintensiv industri. Eh, och det stämmer till viss del skulle jag säga. Det finns absolut sådana aspekter. Och där har vi liksom, vi har ju tittat på, eh, fler resultatmått helt enkelt. Försöker titta på så många som möjligt. Titta på avkastning på eget kapital och på totalt kapital och sådär. Eh, och vi har också tittat på koncernbidragen till exempel och försöker och utdelningar och försöker göra den typen av studier också för att kunna komplettera bilden då. Genom att säga det att vi har en ganska bred palett av värden här som vi tittar på.

[00:16] Niclas: Mm. Ja för en annan sån där liksom ganska rak fråga. Det kan, gäller ju då om man tittar på return on capital employed eller ROCE som det heter, som bygger på historiskt bokförda värden. Medan då intäktsramen bygger på nuanskaffningsvärden och huruvida man kan dra slutsatser om vinster när man ställer två mått mot varandra som egentligen per definition kanske inte är så jämförbara. Eh, men då antar jag att det du svarar här, det är ju att det är inte bara en sån här, det är en mångfald av dem. Förstår jag det rätt då?

[00:16] Daniel: Det har du helt förstått rätt. Det är precis så jag skulle svara.

[00:16] Niclas: Mm. Okej. Sen undrar jag också då i och med hur långa investeringskalkyler det är i den här branschen att hur ni har sett på att, vad var ni, vilka siffror ni tittar på. För ni analyserar då från 2020 och framåt. Och så har vi en bransch som har 40 till 60 år i livslängder och den här senaste perioden inrymmer en pandemi och energikris och hög inflation och ja, en massa stök. Har ni, vad tror du hade hänt om ni hade testat resultatet över en längre period, 15 till 20 år, för att få mer robusthet i er analys?

[00:17] Daniel: Jättesvårt att svara på. Jag tror, jag tror att bilden hade varit ungefär densamma om jag ska vara ärlig. Sen går det ju lite upp och ner i, i, i variabla investeringar är väl en sådan grej som varierar ganska mycket över tid till exempel. Eh, och vi har ju också haft historiskt sett intäktsramar som har hoppat upp och ner en del, delvis till följd av sena domstolsomgöranden så klart. Så att jag menar, det är klart att det skulle variera om man ser över tid, men jag tror att bilden skulle vara, den samlade bilden skulle vara ungefär densamma.

[00:17] Niclas: Mm. Ni har ju gjort en europeisk utblick också då mot ett par andra bolag då, till exempel National Grid och några andra. Där avkastningen på sysselsatt kapital skiljer då på någon, jämfört med de europeiska. De svenska bolagen ligger på nio och de europeiska ligger på sexton och en halv. Och det står sig under perioden. Vad är, vad är reflektionen kring det? Är det jämförbart? Ja, hur trygg och hur ser du på den jämförelsen?

[00:18] Daniel: Ja men anledningen att vi har valt just de företagen det är att de fungerar som så kallade jämförelseföretag som man använder vid beräkningen av kalkylräntan. Eh, de företagen är med för att liksom spegla marknadsrisk om man säger så för ett nätföretag i Europa i, i den beräkningen så att säga. Så jag skulle kanske inte dra super stora växlar på, eh, på den jämförelsen. Det är inte så att vi tycker att det är de är de mest relevanta företagen att jämföra med i det här fallet. Eh, men det är ändå en liksom, det är ytterligare en indikation så att säga på samma sak om man uttrycker det så.

[00:18] Niclas: Mm. Ja, men säg att vi backar lite då och så uttrycker du det här att regleringen har varit generös då för att använda det uttrycket som ni har valt. Ehm, hur säker är den slutsatsen samtidigt som ni säger att EBIT och kalkylränta är mått med ganska olika utgångspunkter ändå? Ja nu blir vi lite tekniska, men.

[00:19] Daniel: Ja, precis. Nej men jag, jag tycker att den slutsatsen känns, känns, eh, väldigt väl underbyggd. Och det är liksom, ja, man kan titta på resultatmåtten. Vi ser att många elnätsföretag kontinuerligt lämnar stora koncernbidrag. Och jag menar kalkylräntan, du nämnde den också, det är ofta, ibland hör man liksom som att det är den som avgör ett nätföretags lönsamhet. Att det är liksom, liksom man kan tänka, det är ju liksom den brukar ibland förklaras som den tillåtna avkastningen inom regleringen. Men vi ser ju här och vi vet ju också att det är väldigt många andra saker som spelar roll för hur ett nätföretags totala lönsamhet ser ut. Hur man värderar anläggningar, kapitalbasen, hur anslutningsavgifterna som kunderna har betalat hanteras, effektiviseringskrav och den typen av, eh, den typen av faktorer spelar också roll. Men för att återknyta till din fråga så, så tycker jag att den här samlade bilden vi har, vi ser hur det ser ut med alla de här resultatmåtten. Vi vet också hur regleringen fungerar.

[00:20] Daniel: Så jag tycker att den slutsatsen är väldigt väl underbyggd. Vi behöver göra något åt regleringen och det är det, det har vi tänkt och vetat länge. Och nu, nu är vi äntligen på gång.

[00:20] Niclas: Ja, alltså för nästa fråga hade ju varit såhär, ja men det finns ju redovisningsskillnader, skatteplanering, inflation, det är tajming. Det finns många saker som ju påverkar det här som jag antar då att var lite lurigt att sortera med för er. Hur har ni hanterat det under resans gång? För det är ju inte alltid synligt i siffrorna menar jag.

[00:20] Daniel: Nej, precis. Vi försöker ge i rapporten de förklaringar som, som vi har liksom. Och det är precis som du sa här tidigare tror jag att det är inte så att vi, eh, att det inte finns förklaringar, att det inte finns orsaker till, eh, avkastning som har stigit eller kostnader som har gått upp. Det är inte så att det är liksom nätföretagen som försöker, försöker lura oss eller hur man ska uttrycka det, utan det finns ofta naturliga förklaringar till det. Och sen är det ju svårt att veta hur stor del är liksom beror på en sådan extern faktor som inflation eller, eh, ja, ökade kostnader för vad det nu än må vara liksom och hur, hur stor del, eh, beror på andra saker. Det är ju en utmaning helt klart. Men det har varit så liksom, det är så, det är så tydlig bild och det, det är över tid liksom så jag känner mig rätt be, rätt, rätt bekväm med den slutsatsen då som vi drar att, som du sa, regleringen är för generös.

[00:21] Niclas: Mm. Ja, ni lyfter upp två stycken bolag i det här då, Ellevio och E.on, ehm, tydligt och som sticker av olika skäl är, är intressanta för er att notera. Det ena är då E.on, där ni skriver att de har ett resultat efter finansiella poster på tretton komma fyra miljarder mot en beräknad avkastning på sju komma sex miljarder. Ehm, är det här jämförbart? Eh, hur resonerar ni själva om, om det här överskottet och varför det inträffar? Är det nå, är det per definition fel eller tvärtom är det rätt? Hur ska man dra slutsatser kring det?

[00:22] Daniel: Ja, alltså, det ingick i uppdraget, i den dialog vi hade också med uppdragsgivaren att vi skulle titta på de tre största nätföretagen. Eh, det riktade vi oss av, vi tittar ju på alla nätföretag egentligen. Men de tre största då, Ellevio, E.on och Vattenfall som har, ja, de har ju klart mest kunder också. Därför kanske mest intressant för, för gemene man så att säga. Eh, och som du säger där, det är ju svårt med absoluta tal i sådana här stora bolag. Det är lätt, jag har också sett att det är lätt att det lyfts fram miljardbelopp och man tycker per automatik att det är något konstigt med det liksom. Men det, det är ju väldigt stora skillnader mellan de tre bolagen också skulle jag säga. Ehm, E.on som du var inne på har ju den, är ju de som har högst vinstmarginal. Av de tre lämnar stora koncernbidrag. Eh, Ellevio har ju en, en sticker ut väldigt mycket när det kommer till sina interna lån. Att hur stora de är och hur hög ränta det är på dem och så. Eh, och Vattenfall å sin sida är de som kanske har höjt nätavgiften klart mest av de tre.

[00:23] Daniel: Eh, och har liksom andra, ja, speciella förutsättningar om man säger. Så att det, det är svårt liksom att, de här tre är ju väldigt speciella på sitt sätt. Man måste nästan titta i, i, i, på var och en liksom för att kunna uttala sig. Men du frågade om E.on där. Jag skulle inte säga att det är liksom så att man kan dra slutsatsen att det är något fel eller hur du nu uttryckte det där med deras vinst.

[00:23] Niclas: Att den är stor- Det kan ju allmänheten dra den slutsatsen.

[00:23] Daniel: Mm. Precis och det är väl därför vi liksom försöker att, ja, ställa upp de här jämförelserna på ett bra sätt och, ja, inte dra för starka slutsatser när det gäller respektive företag sådär.

[00:24] Niclas: Precis, Vattenfall är ju väldigt speciellt, eh, av sina anledningar så klart. Och så har du Ellevio då som har en internränta, delvis på grund av hur bolaget köptes en gång i tiden. Hur ska, hur ska en reglering hantera ett bolags kapitalstruktur? Är resultatet av ett förvärv och vad de, vad det då sen blir för resultat i en sån här rapport till exempel? Det kan ju se ut som att det, att Ellevio gör väldigt stora förluster som ju egentligen är en, en konsekvens av någon, av redovisning och helt andra faktorer.

[00:24] Daniel: Ja, precis. Det är jättesvårt att ta hänsyn till och det kan man ju verkligen fråga sig om, om regleringen ska ta hänsyn till hur ett finansieringsupplägg ser ut. Det finns ju andra delar av skalan också. Vi har över en fjärdedel av nätföretagen i Sverige har ingen skuldsättning överhuvudtaget. Det är också ganska uppseendeväckande när man tänker på att det inte finns någon skuld alls i många bolag. Så att ja, och regleringen måste ju hantera alla, alla, alla hela skalan så att säga.

[00:25] Niclas: Ja, för jag menar, är det bra att det inte finns någon skuldsättning alls? Att det säger ju någonting också om, om utvecklingstakten i relation till andra mål som samhället har.

[00:25] Daniel: Ja, det kan man verkligen, man kan verkligen ställa sig den frågan. Absolut.

[00:25] Niclas: Ja, det blir ju ganska uppenbart av min disk-- Vår diskussion här att det är liksom, det är inte, det är inte solklart enkelt att dra insatta slutsatser.

[00:25] Daniel: Nej, nej, det skulle jag verkligen hålla med om.

[00:25] Niclas: Jaha, okej. Vi ska då, så nu, nu har vi då sagt att vi ska gå över från det här nyanskaffningsvärdet till en förmögenhetsbevarande principen. Innebär den nya värderingen då en, en, en lägre kapitalbas och lägre avgifter i praktiken?

[00:25] Daniel: Nej, det gör det ju inte. Utan vi kommer ju byta metod och ha samma ingående kapitalbas då 2028 som vi har utgående 2027 så att säga. Så det kommer ju inte vara att kapitalbasen minskar och avgifterna liksom går ner när vi byter metod. Men däremot så tänker väl vi att avgifterna och, eller intäktsramarna och avgifterna på sikt då blir lägre än vad de annars hade varit om man uttrycker på det sättet. Men jag tror som kund så ska man inte alls tro att det här kommer att vända neråt snart, utan jag tror att man får vara förberedd på att nätavgifterna kommer att fortsätta stiga under, under ganska lång tid framöver. Och det beror ju på många saker. Det är ju mycket som ska göras med elnäten och kostnader stiger och så vidare. Så jag tror att ja, man får vara beredd på att nätavgifterna kommer att fortsätta stiga.

[00:26] Niclas: Ja, i vilken mån? För den är ju intressant. Det kopplar ju till den allmänna debatten eller diskussionen om att vi å ena sidan då har väldigt tydliga tuffa klimatmål med en omställning som innebär att vi ska komma ur de fossila kedjorna och därmed också behöver investera en himla massa mer elrelaterade verksamheter för att flytta och skapa nya produkter. Det är ju någonting som också översätter till stora investeringsplaner som ju då driver upp det som du först sa från början egentligen. Det som den gemene man ringer in till er för att få lägre elnätsavgifter.

[00:27] Daniel: Mm. Så är det verkligen.

[00:27] Niclas: I vilken mån hjälper ni till att förklara den berättelsen? Att ja men visst är det, vi har ju bestämt oss. Vi ska ju ställa om. Det kommer kosta.

[00:27] Daniel: Ja, precis. Nej, men det är väl klart att vi försöker förklara att det, ja kostnaderna ökar och det finns ett stort behov och sådär. Och jag tycker kanske att det är ännu viktigare då att regleringen funkar så att säga. Så att man ser att det inte ja späs på av att vi har ett dåligt regelverk om man uttrycker det lite slarvigt. Men absolut, det kommer att bli en stor utmaning för oss och för många andra att förklara för, för allmänhet och andra att det här kommer att kosta även framåt så att säga.

[00:28] Niclas: Nu ska jag försöka formulera någonting som det är jag som säger och inte branschen som säger. Så vi får se om det här kommer ut rätt. Men en annan del som ni är inne på, som jag också har diskuterat med Tommy i tidigare poddar när det kommer till den nya regleringen är ju det om, om anslutningsavgifter. Och att ni lyfter att man kan vara oroad för att de periodiseras om anslutningsavgifterna så att de både finansieras av kunden och ger kapitalkostnadsersättning i intäktsramen. Och att det är någonting som ni vill komma åt. Me-men en, en oro kan ju vara från min sida då att incitamenten för anslutning sjunker så pass mycket att det delvis också motverkar en annan målbild som är hastigheten till nyanslutning. Är jag ute och cyklar då? Eller ser du också att den här balansen inte får gå för mycket åt andra hållet? För vi behöver ju två saker för att klara omställningen. Vi behöver många saker så klart, men två av de sakerna jag tänker på i det här sammanhanget är vi behöver ju externt kapital, för vi klarar inte på egen balansräkning och ställa om hela all-allt det belopp som behövs.

[00:29] Niclas: Och det är inte bara Sverige som står inför det, det gör ju för guds skull alla, alla länder. Och, och det andra är att vi behöver ha rätt typ av incitament för så snabb anslutning som möjligt i alla nivåer av samhället. Den balansen där, eh, som ni nu sitter med i någon form av uppdrag att hitta. Hur når ni den?

[00:29] Daniel: Ja, alltså anslutningsavgifter, det ska jag väl först och främst säga. Det är inte-- Vi diskuterar de här frågorna fortfarande. Så att det är inte såhär spikat, hugget i sten hur det kommer att se ut framöver. Men om man ser på hur det ser ut i dag, eh, jag menar, vi har anslutningsavgifter som är betalda av kunderna som hanteras på samma sätt som om företaget själv hade finansierat investeringen. Det vill säga hamnar i kapitalbasen och genererar avkastning. Och det tycker vi, det är ju en orimlig hantering. Vi är väldigt ensamma i Europa om att ha den hanteringen också. Det är inget annat land som gör på liknande sätt i princip då. Eh, så det kan man ändå förstå att vi har och att många kunder också har funderingar om. Det är liksom avgifter som de har betalt. Och avkastningen är ju till för att attrahera kapital egentligen. Och det, det här kapitalet har man ju inte behövt attrahera på det sättet. Det gör ju också att det blir en skevhet liksom innan inom regleringen som i dag är ju väldigt mycket lönsammare med nyanslutningar till exempel då än att göra en reinvestering som man, som man själv finansierar.

[00:30] Daniel: Och det, det får en del andra konsekvenser också som vi tycker är inte önskvärda. Men sen är det så klart att de effekter som du nämner där, det har ju branschen liksom pekat på att nu blir det väldigt, kan det bli väldigt olönsamt istället att ansluta, göra nyanslutningar. Och det, det är liksom något som vi tittar på. Jag kan ändå förstå den farhågan. Samtidigt är det ju liksom, ja, det är en svår balansgång där. Vi vill ju liksom inte att kundfinansierat kapital ska, ska ge avkastning på det sätt som det gör i dag.

[00:31] Niclas: En annan sak som dyker upp ju och också för en sån som mig som har varit i fler år än jag vill erkänna i branschen nu är ju den om att det här är, vad är det? Det är typ sjätte till åttonde gången som vi gör betydande förändringar i intäktsramen sedan avregleringen nittisex. Och en kritik har ju varit att det är en osäkerhetsfaktor som även internationella investerare i svenska elnät tittar på att vi kan uppfattas vara en hoppjerka i hur vi bestämmer oss för hur vår intäktsram ser ut. Och att den kritiken kommer mot EI att bara, hur rätta ändå de här förändringarna är och hur du förklarar dem. Så bara det faktum att vi så ofta har ändrat oss leder till en osäkerhet eftersom investeringarna ska hålla i fyrtio år. Och fortsätter man i den här förändringstakten så kommer affärsförutsättningarna förändras massvis med gånger fram under den, under den fyrtio årsperioden.

[00:32] Daniel: Ja precis, det ligger ju något i det. Samtidigt så har ju en hel del av de här förändringarna skett från lagändringar och det har varit domstolsprövningar och domstolsutfall. Så att det, det är inte enbart vårt fel om man uttrycker det så att det har blivit många förändringar. Men visst, vi har försökt göra förändringar och har fått backa någon gång och nu är vi på gång igen. Men vi har ju samma vision att det ska vara en långsiktig reglering som vi nu inför. Samtidigt så, det sker liksom förändringar i omvärlden också. Det kommer nya EU regelverk och det kommer, det händer saker. Så jag tror ändå man kan aldrig vara liksom tänka att samma förutsättningar ska gälla i fyrtio år som när man gjorde investeringen. Det tror jag inte man. Så funkar det nog inte inom branschen och inte heller för elnätsföretagen.

[00:32] Niclas: Finns det någonting som bekymrar er då? Vi ser nu då eller några av de siffrorna ni lyfter upp är då att lokalnäten prognostiserar minska sina investeringar med fem procent. Även regionnätsföretagen drar ner vissa av sina lokalnätinvesteringar. Finns det någon, hur tolkar ni det? Finns det någon oro i det? Eller säger det någonting om incitamenten i regleringen?

[00:33] Daniel: Ja inte, det skulle jag inte säga. Det är ändå nuvarande regleringen som vi har nu, liksom som de här investerings, ja, förändringarna har skett i. Så jag är inte orolig för den saken. Om jag skulle peka på något jag är orolig för så är det väl liksom just det som du nämnde innan, hur vi ska få folk med och förstå att det här behöver vi betala, liksom när kostnaderna stiger. Det tror jag kommer bli en stor utmaning framåt.

[00:33] Niclas: Mm. Ja hur kan EI vara ett stöd och hjälp i det? För när det hamnar på politikens bord blir det ju lätt en fråga om att vi önskar att vi önskar både ha kakan och behålla den. Så att säga, man vill både ha en omställning och så vill man ha låga priser på bensin och diesel hela vägen. Fast man vill att människor ska byta av egen fri vilja. Så där den här typen av målkonflikter är ju ganska svåra att döma av när man står i aktuellt.

[00:34] Daniel: Mm. Ja, verkligen. Framför allt går det lite i cykler. Liksom det var om man backar fem, tio år så var det väl kanske ett större fokus på att få fram investeringar och det pratades inte särskilt mycket på om nätavgifter. Och sen har pendeln svängt lite grann de senaste, senaste åren så att säga. Men absolut, det kommer vara svårt. Men vi får liksom hjälpas åt vi som verkar i den här branschen. I det perspektivet har vi nog ändå samma mål, målbild och samma ambition tror jag.

[00:34] Niclas: Hur hanterar ni då det faktum? För en av sakerna ni visar på är ju att, att de här prognoserna i början av regleringsperioden om vad man tänker att man ska investera, vad man faktiskt gör, både överskattas och underskattas och pendlar ganska mycket och slår en hel del fel. Hur mycket kan man, hur kan man hantera det inom ramen för er styrning? Att det inte är så lätt för att det också påverkas av andra externaliteter som, ja men tillgång i värdekedjan av kompetens, material och annat.

[00:35] Daniel: Ja, verkligen. Och där finns det ju en del andra liksom åtgärder som vi, som man jobbar med, med nätutvecklingsplaner och liknande för att få liksom en lite mer långsiktig bild. Ja, det är ju svårt att ta hänsyn till det i regleringen. I regleringen får man liksom ersättning för de kostnader man har så att säga inom de närmaste fyra åren. Beredskap är ju ett sådant område som många lyfter fram där det kommer börja ske ganska mycket framöver. Så det är också något vi tittar på inom regleringen.

[00:35] Niclas: Okej, ja för det var nästa fråga också. Just för det finns ju massvis man vill göra för säkerhet och beredskap och hur man i så fall hanterar det. För att, ja, också ge incitament åt det hållet.

[00:35] Daniel: Ja, precis. Man vill ju inte att någon, något företag som, ja att företag ska straffas för att de gör sådana saker så att säga. Men om det är något, om det till exempel är krav då som gäller alla, då, då blir det ju liksom ingen, då får man ju inte den effekten. Men om man till exempel då jämförs med andra företag så är det vissa företag som går längre eller vissa företag som åläggs att göra mer än andra företag av någon anledning. Så, så vill man ju kunna ta hänsyn till det. Till exempel då om man har en effektiviseringsmodell eller liknande där man jämför företagen emellan. Sen är det frågan om, det är ju alltid en fråga när man gör en modell också att hur, liksom, hur mycket detaljer ska man gå in på? Är det väldigt små effekter? Ska man verkligen, ska man liksom göra våld på modellen för minsta grej så att säga? Eller om man ska hålla sig på en mer generell nivå.

[00:36] Niclas: En annan intressant grej som man stöter lite på i, är ju det här som rör koncernbidrag i många av de kommunala verksamheterna. Och ja, hur, hur såg ni på det, den delen av uppdraget? För ni värderar ju inte det. Ni skriver att det är ett lagligt verktyg och avstår delvis från att reglera det. Och här kan tänker man sig, man kan ju ställa sig frågan så här, är det principiellt rimligt tycker man att ett reglerat monopol i kommunal ägo för vidare pengar till en kommunkassa eller så? Ähm, eller är det skilt från frågan om intäkter och avgiftsnivåer och så?

[00:37] Daniel: Ja, precis. Det är en svår fråga. Alltså om jag skulle lyfta fram någonting i rapporten som verkligen överraskade mig så är det faktiskt just koncernbidragen. Dels kanske storleken på dem. Vi redovisade ju att under fem år så hade elnätsföretagen lämnat tjugo miljarder ungefär totalt i netto då i koncernbidrag. Det är väldigt stora belopp och att det är så många företag som liksom konsekvent lämnar koncernbidrag, det överraskade mig. Och det är precis som du säger där att det blir ju lite så att man, ja, man ser ju att nätverksamheten är lönsam och man överför liksom kontinuerligt pengar till, till andra, i det här fallet då kanske kommunala verksamheter. Och det är ju inget så här, det är inte konstigt eller otillåtet för att man använder sig av koncernbidrag. Men det ställer ju en del frågor också om hur man hanterar sitt nätföretag i koncernen kanske. Och det ställer kanske framför allt frågorna som vi har varit inne på om, om hur regleringen fungerar.

[00:38] Niclas: För jag antar för många bolag så rör ju det här sig också om skattefrågor. Ähm, och hur man hanterar skatten inom ramen för kanske ett stadshus AB eller annat och inte om övervinster. Håller, håller du med om att den invändningen stämmer? Att det här är särskilt.

[00:38] Daniel: Ja, det skulle jag hålla med om. Samtidigt kan man ju fråga sig om, ja, är regleringen, är den inte för generös om man ser att ett nätföretag år efter år har möjlighet att lämna ut väldigt stora koncernbidrag. Det är den frågan man kan ställa sig om man är, om man är tillsynsmyndighet. Och på kommunal nivå, då det är väl kanske så man, man kanske ser att det finns liksom utrymme här att flytta över pengar för att dels av skatteskäl och sen är det ju som, som vi alla vet, andra kommunala verksamheter som säkert har det, har det svårare med resurserna så att säga.

[00:39] Niclas: Men är det en fråga för er? För man kan ju verkligen fråga sig, finns det överhuvudtaget något egentligen principiellt fel i det? Det är ju mer en fråga om hur vi lägger upp det.

[00:39] Daniel: Ja, absolut. Det är ju ingen fråga. Det är inte så att vi lägger oss i hur det kommunala energibolaget eller elnätsföretaget hanterar sin, sitt överskott så att säga. Men det är ändå, ja, det överraskade mig. Det var väldigt slående att se hur det, hur liksom många företag som lämnar koncernbidrag och vilken storlek det var på.

[00:39] Niclas: Okej, vad hoppas du att regeringen och branschen gör med den här rapporten? Och kanske om man vänder på den frågan, vad vore en feltolkning att göra av den här rapporten?

[00:39] Daniel: Ja, nej men det ska bli spännande att se om, om det kommer något ut av det här från, från regeringens sida. Från vår sida så har ju vi liksom gjort uppdraget nu. Vi har också fått, det är några sådana här ekonomiska mått som vi ska redovisa framöver löpande på vår hemsida. Vi tänker ju att det ska försöka vara så transparent som möjligt. Vi får ganska ofta frågor om hur det ser ut för mitt nätföretag och då ska man kunna hitta det på något sätt. Det kan man redan i dag, men det är inte enkelt skulle jag säga på vår hemsida. Det, det finns otroligt mycket siffror och material där. Så vi ska försöka liksom tydliggöra det här. Och sen hur liksom regeringen går vidare, det har jag liksom inga, inga tankar om. Om de går vidare på något sätt. Det, det får vi se helt enkelt.

[00:40] Niclas: Mm. Vad, av den andra frågan, vad vore en, vad vore en feltolkning av den här rapporten?

[00:40] Daniel: Alltså jag vill ju gärna att vi ska få göra vår metodutveckling. Det är liksom, vi håller på med den nu. Den, vi har kommit väldigt långt. Det har varit ett stort intensivt arbete som har pågått under lång tid. Så jag tänker att 2028 är ett sånt där år där vi kommer att sjösätta en ny metod. Jag vill gärna fokusera på den så att säga.

[00:40] Niclas: Den nya intäktsramen, den börjar ju gälla från 2028. Det är ju inte när, hur, hur säger du någonting till kunden? För jag antar att de vill ju ha omedelbar effekt och det här är ju lång, långsiktiga frågor. Från rapport till effekt. Hur ser du den tidslinjen?

[00:41] Daniel: Ja, nej men så är det och det är ofta det vi får frågor om. Och det är ju liksom, ja, det är ett ganska, det är en dålig tröst att säga att 2028 blir det eventuellt lite bättre på sikt liksom. Men, men återigen, vi får liksom hjälpa till och förklara att nätavgifterna är på väg upp. Det kommer sannolikt att fortsätta i den riktningen. Det finns fullt rimliga förklaringar till det och man får vara liksom beredd på att det inte kommer att ske stora förändringar. Vi vill liksom inte ge sken av att vi gör dramatiska förändringar som kommer att halvera allas avgifter liksom. Det tror jag vi gör både oss själva och nätkunderna en stor otjänst.

[00:42] Niclas: Om man vänder intressant och tänker att det är en hel del nätbolagschefer som lyssnar på det här. Vad vill du att han eller hon ska känna efter att tagit till sig av den här rapporten? Är det, är det oro? Är det lättnad? Är det något annat? Vad hoppas du på?

[00:42] Daniel: Ja, vilken bra fråga. Nej, men jag, jag tror att ibland hör man från ett ganska högt uppskruvat tonläge mellan nätföretag och oss, kanske kring den här nya regleringen och, eller nya, ja förändrade regleringen. Jag tror att många nätföretag kommer att uppleva att förändringarna inte blir så jättestora. Så det är väl kanske, så kanske snarare ett lugnande besked än full panik på nätföretaget skulle jag hoppas på i alla fall.

[00:42] Niclas: Och du har ju följt de här frågorna länge vet jag. Inte bara den här utredningen, men ändå om du tänker på det här senaste månadernas arbete, då finns det någonting som har förändrat din bild av branschen eller under arbetets gång?

[00:43] Daniel: Nej, men det har väl ytterligare stärkt bilden skulle jag säga. Och sen kanske också just det här med att nätavgifter blir alltmer på tapeten. Det var inte så länge sedan som många människor blandade ihop sina elräkningar och inte visste varför man fick två och sådär i brevlådan liksom. Och där, där är vi inte i dag skulle jag säga. Idag har ju folk betydligt bättre kunskap om båda elräkningarna, både elhandel och elnätsavgiften. Man vet vilket ens nätföretag är i stor utsträckning. Så jag tror att det kommer bli ett ökat intresse. Det är väl kanske det som är en slutsats av det här. Det kommer att fortsätta att diskuteras mer och det kommer att komma många reaktioner, mycket frågor framöver. Så att vi kommer att stå i fokus även framåt i den här branschen om man säger så.

[00:43] Niclas: Och avslutningsvis då, kommer vi ha en nätreglering framåt som stöttar och bidrar till det övergripande målet om samhällets omställning?

[00:43] Daniel: Absolut, det kommer det.

[00:44] Niclas: Daniel, tack så hemskt mycket för att du tog dig tid att vara med och diskutera de här sakerna i Energistrategipodden.

[00:44] Daniel: Tack så mycket.

I sommar är vi återigen på plats i Almedalen och vi ser fram emot att träffa er. Almedalen, en viktig mötesplats och vi välkomnar värdefulla samtal om framtidens energi och vår omvärld. Kom och träffa oss och låt oss utbyta både idéer och kunskap. Under veckan kommer våra experter inom energisektorn dessutom att moderera samtal, delta i paneldebatter och leda samtalsgrupper. Vill du ha insikter om fjärrvärme, elnät, elmarknad eller digitalisering i en panel eller som föredrag? Eller en moderator med djup energikompetens? Kontakta oss via vår hemsida, sigholm.se. Vi ses i Almedalen.

Daniel Waluszewski, enhetschef på Energimarknadsinspektionen, har lett arbetet med den uppmärksammade rapporten om elnätens lönsamhet och regleringens utfall. Rapporten landade på regeringens bord efter att flera stora elnätsföretag annonserade kraftiga avgiftshöjningar före jul, vilket utlöste ovanligt starka reaktioner från hushållen. I ett samtal med Niclas Sigholm i Energistrategipodden reder Waluszewski ut vad siffrorna faktiskt visar — och varför bilden är mer komplex än rubrikerna antyder.

Rapportens huvudslutsats är att elnätsföretagens ekonomiska ställning är mycket stark och att det är lönsamt att bedriva nätverksamhet i Sverige. Hushållens elnätsavgifter har stigit med hundrafemton procent sedan 2005, att jämföra med en inflation på fyrtionio procent under samma period. Vinstmarginalerna ligger mellan sexton och tjugotre procent och avkastningen på eget kapital överstiger den hos konkurrensutsatta elhandlare och elproducenter. Men Waluszewski betonar att man inte rakt av kan dra slutsatsen att kunderna betalat för mycket. Variationen mellan landets hundrasjuttio nätföretag är enorm, och de ekonomiska måtten behöver tolkas med försiktighet. En hög vinstmarginal i en kapitalintensiv bransch betyder inte automatiskt överavkastning.

En central del av kritiken riktas inte mot elnätsbolagen utan mot den metod EI själva använt. Dagens reglering bygger på nuanskaffningsvärden, där befintliga anläggningar värderas efter vad de skulle kosta att köpa i dag, uppräknade med byggkostnadsindex. Det indexet har skenat under de senaste åren, vilket pressat upp kapitalbaserna och därmed intäktsramarna. Från 2028 planerar EI att gå över till en förmögenhetsbevarande metod baserad på anskaffningsvärden, som myndigheten bedömer bättre speglar företagens faktiska kostnader. Waluszewski understryker dock att bytet inte innebär att avgifterna sjunker — de kommer sannolikt att fortsätta stiga under lång tid framöver, givet det omfattande investeringsbehovet i elnäten.

Rapporten lyfter särskilt de tre största nätföretagen: E.ON, Ellevio och Vattenfall. E.ON sticker ut med högst vinstmarginal och stora koncernbidrag. Ellevio utmärker sig genom ovanligt höga interna lån med hög ränta, en konsekvens av hur bolaget en gång förvärvades. Vattenfall har höjt sina nätavgifter mest av de tre. Waluszewski konstaterar att alla tre är så olika att man måste analysera dem var för sig för att kunna dra meningsfulla slutsatser.

En iakttagelse som överraskade Waluszewski var omfattningen av koncernbidragen. Under fem år har elnätsföretagen lämnat totalt tjugo miljarder kronor netto i koncernbidrag, ofta till kommunala verksamheter. Det är i sig varken otillåtet eller konstigt, men det väcker frågor om regleringen verkligen är tillräckligt stram när så många företag konsekvent kan föra vidare stora belopp.

Samtalet berör också den svåra balansen mellan att strama åt regleringen och att bibehålla incitament för de investeringar som omställningen kräver. Waluszewski erkänner att det finns en farhåga från branschen att förändrade regler kring exempelvis anslutningsavgifter kan göra nyanslutningar olönsamma. Samtidigt pekar han på att dagens hantering, där kundfinansierade anslutningsavgifter hamnar i kapitalbasen och genererar avkastning, är unik i Europa och skapar orimliga skevheter.

Waluszewski avslutar med att den förändrade regleringen inte ska ses som dramatisk. Många nätföretag kommer sannolikt att uppleva förändringarna som mindre omfattande än det uppskruvade tonläget antyder. Han hoppas att rapporten bidrar till en mer nyanserad diskussion och pekar på att svenska elkunder i dag har betydligt bättre kunskap om sina elnätsavgifter än för bara några år sedan — en medvetenhet som han tror kommer att fortsätta växa.