#353 - ESP fokuserar på det spanska elavbrottet med Anna Carlén på Energimarknadsinspektionen

[00:03] Välkommen till Energistrategipoddens fokusavsnitt, segmentet där vi fördjupar oss i aktuella och avgörande frågor som formar framtidens energilandskap.

[00:17] Stora nyheter. Stora delar av Spanien och Portugal har drabbats av ett strömavbrott. Bilder från Madrid visar kaotiska scener då trafikljusen slutade fungera.

[00:33] Niclas: Klockan 12.33 lokal tid den 28 april 2025 kollapsade elnäten i Spanien och Portugal på mindre än 90 sekunder. 50 miljoner människor förlorade sin elförsörjning i det som har beskrivits som det allvarligaste elavbrottet i Europa på över 20 år. Portugal var strömlöst i upp till 12 timmar och delar av Spanien i upp till 16. Händelsen politiserades omedelbart och bland annat solkraften pekades ut som en av grundorsakerna. Men hur var det egentligen med det? Anna Carlén är handläggare vid Energimarknadsinspektionen och har deltagit i ENTSO-E:s expertpanel. Den 49 personer starka gruppen har under nära ett år utrett vad som faktiskt hände. Deras slutrapport omfattar 472 sidor och 22 rekommendationer. I dag går vi igenom händelseförloppet, de tekniska orsakerna och de slutsatser som bör röra alla elnät i Europa. För hur kan ett så stort elnät kollapsa på drygt en minut? Varför kunde befintliga skyddssystem inte stoppa förloppet? Och vilka lärdomar bör Sverige dra av det som hände på den Iberiska halvön?

[01:41] Niclas: Kul, jag är med! Hej Anna Carlén från Energimarknadsinspektionen. Varmt välkommen till Energistrategipodden.

[01:51] Anna: Hej, tack.

[01:52] Niclas: Du har varit en av dem som har deltagit i ENTSO-E:s expertpanel på 49 personer som under nära ett år har utrett vad som faktiskt hände den här dagen, den 28 april 2025, när elnäten i Spanien och delvis Portugal kollapsade på mindre än 30 sekunder. Vad var det som ledde till att du hamnade i just den här gruppen, innan vi går in på vad det var som hände?

[02:20] Anna: Ja, det kan vara bra att börja med lite bakgrund till den här typen av utredningar. Det är någonting som regleras i en EU-förordning. När sådana här stora, omfattande strömavbrott eller störningar sker i något av EU:s transmissionsnät ska en utredning göras. Den ska bestå av tillsynsmyndigheter, ACER som är EU:s tillsynsmyndighet och som också har skrivit flera av de här EU-förordningarna. Den ska också bestå av transmissionsnätsföretag som inte har varit drabbade eller inblandade i störningen. Hela arbetet faciliteras av ENTSO-E som är en organisation som samordnar transmissionsnätsföretag inom Europa. Hela arbetet leds då av två representanter från två transmissionsnätsföretag som inte har varit inblandade i störningen, och sedan har vi också med regionala koordineringscenter. Utifrån det anmälde jag intresse helt enkelt till att delta i den här utredningen, för att delta i arbetet med att ta reda på vad det var som hände och ta med mig erfarenheterna hem till Sverige.

[03:42] Anna: Sverige och blev godkänd att delta i den här expertpanelen.

[03:47] Niclas: Precis, för det blir ju egentligen den ganska uppenbara frågan. Även om elmarknaden i Europa givetvis är sammankopplad och regleras av samma regelverk och delar samma frekvens, så kan man ju ändå tänka att det här var på den iberiska halvön. Varför är det viktigt att en svensk tillsynsmyndighet ägnar mycket tid åt ett avbrott i Spanien och Portugal i stället för att, ja säg den dumma frågan, inte bara läsa slutrapporten?

[04:10] Anna: Ja, precis. Det är väldigt komplexa samband och många av dem är desamma inom hela EU, kan man säga. Att läsa slutrapporten, som är nästan 500 sidor, och ta till sig den informationen kan vara knepigt. Och sedan också plocka ut vad som är relevant för Sverige. Det är ju så att driften av transmissionsnäten regleras gemensamt inom EU, så vi delar många likheter i hur näten driftas och vilka regler och krav som gäller för elnätsföretagen. Så utifrån det tyckte jag att det var intressant. Och sedan också den här frågan om omställningen till mer förnybart. Det var ju många som ganska direkt antog att det här berodde på att det var alldeles för mycket sol och vind i systemet. Och det var jag också intresserad av att ta reda på, om det fanns någon grund för det. Det är ju någonting som vi också delar med stora delar av världen egentligen, att vi ställer om produktionsflottan i Sverige, precis som man gör i andra delar av världen.

[05:24] Niclas: Det är en intressant vinkel och jag tänker att vi återkommer till den. Men om vi nu börjar med den här 28 april, så klockan 12.33, och på mindre än 90 sekunder, så förlorar 50 miljoner människor sin elförsörjning. Och det här är ju en mild och solig måndag, med sol- och vindkraftsproduktion på normala nivåer för årstiden. Spanien exporterar vid det här tillfället 5 gigawatt el, men ingenting som kanske direkt tydde på att man var på väg mot en katastrof. Kan du ta oss igenom vad som hände den här förmiddagen och tidiga eftermiddagen, steg för steg? Vad var det som egentligen utlöste förloppet?

[06:03] Anna: Ja, precis. För att förstå vad som hände 12.33 den 28 april så behöver man gå tillbaka några timmar till förmiddagen och se hur man hamnade i den driftsituation som rådde klockan halv ett den här vårdagen. Det fanns inga väderfenomen som förklarar det som hände. Det var heller inte ovanligt mycket förnybart, eller sol och vind, i systemet, utan man hade haft väldigt liknande produktionsmix även dagarna innan. Men ändå skilde det sig väldigt mycket den här förmiddagen, och då har man gått tillbaka och tittat på vad som hände timmarna innan. Hur såg det ut? Då kan man se att redan runt halv elva på förmiddagen börjar man få fluktuationer i spänning och frekvens i det spanska elnätet. Det är inte ovanligt att man har fluktuationer och pendlingar, men de ska vara dämpade. Det är inte ovanligt i Spanien och Portugal, just på den Iberiska halvön. Man har haft en hel del problem med den typen av oscillationer tidigare inom vissa uttalade frekvensspann. Och man har haft två stora störningar, 2016 och 2021, som man också har utrett.

[07:36] Anna: Där har det varit just oscillationer i spänning och frekvens som har haft en stor påverkan. Man har haft utredningar och tittat på vad vi behöver göra för att ta hand om de här oscillationerna. Anledningen till att man har den här problematiken beror dels på att man har överföring av el från produktionsanläggningar på långa avstånd, och man har också ett ganska svagt uppkopplat elnät mellan den iberiska halvön och resten av synkronområdet i Centraleuropa, alltså elnäten i Centraleuropa. Så det var kanske inte oroväckande i driftcentralen när man såg att det fanns vissa oscillationer, men det visar ändå på att systemet var stressat. Det var inte helt stabilt. Och sedan runt 12 får man kraftiga oscillationer, både i spänning och frekvens. Och det här är någonting som man då i kontrollrummet väljer att åtgärda. Man har tagit fram rutiner för hur man ska hantera oscillationer i de här elnäten, så man vidtar de åtgärder som man enligt rutiner ska vidta. Det som var lite avvikande med just den första oscillationen var att den skedde vid en frekvens på 0,63 hertz. Och det är lite ovanligt.

[09:18] Anna: Och de här åtgärderna man hade var kanske inte riktigt utformade för just den typen av oscillationer. Det är liksom inte där oscillationerna brukar uppstå på Iberiska halvön.

[09:32] Niclas: Och det här var ju redan nästan en halvtimme innan den här första konverterdrivna oscillationen sker, väl?

[09:39] Anna: Ja, det här är den konverterdrivna oscillationen som sker.

[09:44] Niclas: Ska vi förklara vad en oscillation är och varför de uppstår?

[09:49] Anna: Ja, precis. Man kan ha forcerade oscillationer och man kan ha naturliga oscillationer. Forcerade oscillationer är helt enkelt om du normalt sett har en anläggning som börjar svänga med sin produktion ur fas med frekvensen, kan man säga. Det är ju någonting som är ganska ovanligt. Sedan har du den naturliga oscillationen som mer beror på elnätets topologi och var man har produktionsanläggningar placerade, vilket innebär att de kan börja, kan man säga, svänga mot varandra, att de ökar sin effekt som svar på en sjunkande spänning eller frekvens och sedan får man en pendling mellan de här olika produktionsanläggningsgrupperna. Och det är den typen av oscillationer som har förekommit i det centraleuropeiska elnätet, därför att det är ett så stort elnät där du har överföring av el mellan produktionsanläggningar, eller från produktionsanläggningar, över väldigt stora ytor. Men den här första oscillationen har visat sig vara en forcerad oscillation som man har kunnat lokalisera till ett specifikt område och egentligen också till en specifik anläggning.

[11:19] Anna: Och vad det berodde på att just den här anläggningen betedde sig på det här sättet, det har utredningen inte närmare utrett, utan man har kunnat konstatera att det fanns en eller flera anläggningar inom ett litet område som orsakade det här första oscillationstillfället. Det var också därför som frekvensen för de här oscillationerna inte var inom det spann där de naturliga oscillationerna brukar uppstå.

[11:46] Niclas: Just det. Men du nämnde lite där också att de åtgärder som man då vidtog för att dämpa de här oscillationerna, bland annat genom minskad export eller återkoppling av interna transmissionsledningar, också hade en bieffekt att spänningen steg i det iberiska systemet. Kan du förklara hur frekvens och spänning hänger ihop här och vad som gjorde att det som löste det ena problemet sedan skapade förutsättningar för det andra?

[12:11] Anna: Ja, precis. I rutinerna för transmissionsnätsföretagen i Spanien ingår det att man dels minskar exporten till Frankrike när man får den här typen av oscillationer. Man minskar också impedansen i elnätet genom att, om man har ledningar som är frånkopplade, så tillkopplar man dem för att öka maskningen i elnätet och helt enkelt minska impedansen. Det här är ganska komplexa samband, men produktionsanläggningarna i Spanien har förmåga att bidra till spänningsreglering genom att de har möjlighet att konsumera eller producera reaktiv effekt. Om man då minskar exporten så minskar man ju också på inmatningen. Det här hänger då ihop med hur de här produktionsanläggningarna kan bidra till spänningsreglering. En annan sak som man också gjorde var att när man fick de här oscillationerna så hade de väldigt djupa dalar, kan man säga. Man började närma sig den undre gränsen för spänning i transmissionsnätet, och det gjorde att man kopplade ur shuntreaktorer för att helt enkelt höja spänningen för att inte få de här väldigt djupa dalarna i spänning. Det var framför allt i den södra delen av Spanien som man kopplade ur de här shuntreaktorerna, så allt det här påverkar egentligen hur man styr spänningen i elnätet. Det man har kunnat se i efterhand var att de här åtgärderna verkar ha lett till att småskalig kraftproduktion långt ute i lokalnäten har frånkopplat på grund av förmodad överspänning.

[14:14] Anna: Men här har man väldigt lite information egentligen. Man kan se att man minskade exporten till Frankrike, men exporten sjönk mer än det man egentligen hade styrt ner. Så man hade också en frånkoppling av produktionsanläggningar. Och de bidrar som sagt också med spänningsreglerande förmågor, vilket innebär att man då också har sett en spänningshöjning. Samtidigt ville man ju ha en viss spänningshöjning eftersom man hade problem med underspänning i södra Spanien på grund av de här oscillationerna. Men man kunde se att med de här åtgärderna så kunde man häva de här oscillationerna så att man kom ur den problematiken.

[15:02] Niclas: Just det. Ja, det här blir ju härligt tekniskt. Och för er som inte antingen minns er gymnasiefysik eller jobbar aktivt med de här frågorna, så kan man ju då säga att impedans, eller ohm, är det elektriska motståndet i en växelströmskrets som både innefattar resistans och reaktans. Och så de här shuntreaktorerna som du nämner, Anna, det är då, kan man säga, anläggningar som absorberar reaktiv effekt och kan sänka spänningen i nätet. Om vi då tittar på de här, för det är ju rätt mycket som händer. Klockan 12.32, eller 12.33, när det här sker, först löses transformatorer ut i Grenada på överspänningsskydd och eliminerar 355 megawatt. Sedan strax efter 12.33 försvinner ytterligare ungefär 730 megawatt, både sol- och termisk solkraft från en annan del av Spanien. Två sekunder senare försvinner ytterligare 930 megawatt. Totalt försvinner 2,5 gigawatt produktion på nästan 78 sekunder. Kan du beskriva vad som händer från 12.33? Det här är ofantligt stora mängder energi. Hur gick det från en stigande till total kollaps på 90 sekunder?

[16:18] Niclas: Hur beskriver man egentligen det?

[16:22] Anna: Ja, det finns ju väldigt mycket information om det här i rapporten där man har tittat på anläggning för anläggning. Och här måste jag säga att det inte alltid är själva produktionsanläggningarna som man kopplar bort, utan det kan vara transformatorer som ansluter produktionsanläggningar som har haft skyddsinställningar som har gjort att när de har nått en viss spänningsnivå så har de helt enkelt kopplat ifrån. Och när en transformator som ansluter många produktionsanläggningar kopplar ifrån, ja då kommer inte de här produktionsanläggningarna längre att mata in effekt till elnätet. Och det man har sett är att Spanien hade nationella krav som angav två överspänningsnivåer, och det här har varit lite knepigt för många att tolka vad det innebär att man har två olika övre gränser för driften av transmissionsnät och distributionsnät. Det har inneburit att man har tolkat spänningsnivåerna på olika sätt. Vad är kraven? Vilka spänningsnivåer är det man ska kunna klara av att hantera som ansluten anläggning?

[17:40] Anna: Och man kan ju se på de här första, jag tror det är 19 stycken anläggningar, som man har tittat närmare på och som ligger väldigt tidigt i förloppet och har haft en stor påverkan på det här förloppet. Av dem var det bara några få som egentligen uppfyllde kraven och klarade av att vara fortsatt anslutna när spänningen steg. För den var egentligen aldrig utanför spänningsnivåerna, alltså gränserna för spänningen. Och det blir ju svårt för ett elnätsföretag att förutse det händelseförloppet när man tror att anläggningarna som är anslutna till elnätet har en viss karaktäristik och så avviker det. Då kan man få just den här typen av oförutsedda händelser. De här produktionsanläggningarna som var anslutna hade också förmågan att konsumera reaktiv effekt, det vill säga de bidrog till att begränsa spänningen. Och när de då frånkopplades så ökade spänningen på grund av att deras konsumtion av reaktiv effekt försvann. Så det här ledde till en kaskad, kan man säga, av frånkopplingar där de här skyddsinställningarna då var lite olika satta och gjorde att de frånkopplades allt eftersom spänningen ökade.

[19:09] Anna: Det är väl den enkla förklaringen av vad det var som hände.

[19:13] Niclas: Visst, och jag ska villigt erkänna att jag inte har läst hela rapporten på 500 sidor, men väl dock sammanfattningar av den. Där lyfts just det här som du nämner nu fram som en av de mest centrala slutsatserna, just produktionsanläggningarnas skyddsinställningar. Om vi försöker göra en hobby-rotorsaksanalys på det här: du nämner att det kanske var otydlighet eftersom det fanns två spänningsnivåer att förhålla sig till. Men hur skulle du tolka de bakomliggande orsakerna till att det finns ett regelverk, det finns spänningsnivåer, spänningen var inom toleransintervallet, men ändå reagerar inte anläggningarna så som det är överenskommet att de ska?

[19:54] Anna: Ja, och det är ju så att det är därför man bedriver tillsyn och kontrollerar att saker och ting stämmer. Och det är jätteviktigt helt enkelt att man genomför kontroller av att regelverk eller avtal uppfylls, så att anläggningarna verkligen beter sig så som det står i regelverken. Vi har gjort en del tillsyn på produktionsanläggningar och har funnit ganska stora brister när det gäller uppfyllandet av de svenska regelverken. Så vi har nog en del att jobba på i Sverige också när det kommer till det här.

[20:34] Niclas: Ja, för den är ju värd att stanna upp vid, eftersom det som du nämner i början, att peka finger och säga vad det var som var fel, visade sig, som det nästan alltid är inom energibranschen, inte vara helt självklart och lätt och enkelt att göra, som att det var den enas eller den andras fel uppenbarligen. Men just den här frågan är själva nyckeln här: att de som har anslutit sig till nätet har godkänts och sedan har de facto-inställningar, eller skyddsinställningar i det här fallet, som också följer regelverket. Jag hade ju kanske naivt trott att vi hade bra koll på det i Sverige.

[21:10] Anna: Ja, men precis. Jag tror att vi ofta tänker i Sverige att vi är väldigt duktiga på att följa regelverk och också tillämpa EU-regelverk. Men som sagt, i den tillsyn vi har gjort så har vi funnit stora brister. Vi granskade över 60 vindkraftsparker och vi hittade väl egentligen inte någon som till punkt och pricka följde regelverket. Vissa hade väldigt stora brister och den tillsynen pågår ju fortfarande, och det krävs mer tillsynsinsatser också på andra typer av produktionsanläggningar. Och i Sverige är det ju så att vi i dag har ett delat tillsynsansvar, så att EI har tillsynsansvaret för det som kommer från EU-regelverk, men när det kommer till det nationella regelverket så är det i dag Svenska kraftnät som har tillsynsansvaret. Och de här produktionsanläggningarna som bidrog till det här strömavbrottet omfattades inte av EU-regelverken, för att de redan var anslutna när EU-förordningarna trädde i kraft. Det visar också på att de nationella regelverken, som har funnits länge, är de som har en stor påverkan i dag på driftsäkerheten.

[22:28] Anna: Det är någonting att verkligen jobba vidare med även i Sverige. Vi har också kunnat se att Svenska kraftnät har rapporterat ett stort antal spänningsavvikelser i rapporter till ENTSO-E, som de årligen återrapporterar driftsäkerhetsparametrar i, och där kan vi se att just spänningsregleringen är ett område som avviker, där vi har många avvikelser.

[22:57] Niclas: Jag är nyfiken på en sak. I rapporten pekar ni på att sättet som de här förnybara anläggningarna styrdes i sin reaktiva effekt faktiskt förvärrade situationen. Kan du förklara vad fast effektfaktor innebär och varför det blev problematiskt? Man hade ju trott att det skulle vara någonting som faktiskt hjälpte till.

[23:16] Anna: Ja, att man har en sådan här fast inställning innebär att man styr den reaktiva förmågan utifrån den effekt som matas in. Det innebär att om man då sänker effekten så kommer man också att minska förmågan att spänningsreglera. Och man styr egentligen inte dynamiskt utifrån spänningsavvikelsen, utan man styr mot den el man producerar. Och det var en av de saker som man också har sett, att just den dynamiska spänningsregleringen var bristfällig. Och det gällde både hur man hade reglerat det i regelverk, men också hur man sedan har implementerat och tillämpat och följt upp det. Det som förvärrar situationen är just när transmissionsnätföretaget tror att man har vissa förmågor som man inte har. För det fanns en del åtgärder som TSO hade kunnat vidta. De hade till exempel de här shuntreaktorerna som de hade stängt av på grund av de här oscillationerna. De gick man aldrig in ...

[24:36] Niclas: Varför inte då? Det känns som en ganska logisk sak att göra eftersom det fanns en hel del kapacitet tillgänglig egentligen.

[24:46] Anna: Ja. Det här förloppet var väl ungefär under en minut. De är manuellt manövrerade, så det betyder att någon måste ... Det fanns inte med i deras rutiner utan man förlitade sig helt enkelt på den förmåga som fanns ute bland produktionsanläggningarna. Man hade en Statcom-anläggning som kan bidra till spänningsreglering och sedan hade man också HVDC-länkar som också hade förmåga att reglera spänning. Men det var helt enkelt så att transmissionsnätsföretaget inte hade tillräcklig insyn för att kunna se vad som hände och därmed ta rationella beslut utifrån det här. Och eftersom de här shuntreaktorerna inte var automatiska så krävde det nog helt enkelt lite längre tid för analyser för att kunna komma på att vi behöver använda oss av de här.

[25:43] Niclas: Om vi breddar lite här, så har du ju sagt att Frankrike delvis räddade resten av Europa. Stämmer det, och vad gjorde de i så fall för att agera skydd för att inte det här skulle sprida sig vidare i det kontinentala systemet?

[25:59] Anna: Ja, det är nog lite grann min egen slutsats utifrån att ha tittat på analyserna och deltagit i arbetet. Men det Frankrike gjorde var att de hade system som, när den här störningen blev så uttalad att frekvensen påverkades, då bröt man kopplingen till den iberiska halvön och kopplade bort dem. Då kopplade man bort hela störningen och det påverkade inte längre övrig el.

[26:34] Niclas: En annan del av rapporten som verkar lite oroväckande kanske, det är just att skyddsplaner fungerade som det var tänkt, men de var inte tänkta för fel typ av hot. Kan du förklara vad det var som gjorde att själva skyddsplanen inte fungerade?

[26:52] Anna: Ja, dels var det att det var vissa anläggningar som inte klarade av att leverera de tjänster som de helt enkelt skulle göra enligt systemskyddsplanen. Men jag tror att man har kommit fram till den slutsatsen att det egentligen inte är det som man har tryckt på så mycket, utan att elnätsföretag, transmissionsnätsföretag, ju är de som tar fram de här systemskydds- och återuppbyggnadsplanerna. De behöver göra mer analyser utifrån den förändrade samhällsutvecklingen och hur belastning och produktionsflottan utvecklas, och utifrån det ta fram nya typer av scenarier som man behöver kunna möta genom systemskyddsplanen. Och det tyckte man är en av de saker som man rekommenderar att man måste se över, att man uppdaterar vilka analyser som ligger till grund för framtagandet av systemskydds- och återuppbyggnadsplan.

[28:01] Niclas: Det här måste ju vara lika relevant i Sverige som överallt annars med tanke på att vi går igenom samma typ av omställning. Hur ser det ut med de här systemskyddsplanerna från SVK då?

[28:10] Anna: Ja, vi har tillsyn i dag när det gäller systemskydds- och återuppbyggnadsplan eftersom vi har identifierat vissa brister. Det sker en hel del arbete hos Svenska kraftnät kopplat till beredskap och systemskydds- och återuppbyggnadsplan.

[28:27] Niclas: Okej, så det här innebär generellt för elnätsägare i Sverige i dag, om man skulle dra den lite bredare bilden, vad gäller att kontinuerligt jobba med skyddsplaner när förutsättningarna kontinuerligt förändras. Vad skulle du säga om den förmågeökningen och hur man kan beskriva den?

[28:45] Anna: Ja, jag skulle säga att det generellt är så att inte bara transmissionsnätsföretag, det vill säga Svenska kraftnät, utan distributionsnätsföretag generellt behöver utveckla åtgärder och sin beredskap för att kunna hantera störningar, till exempel att transmissionsnätet helt enkelt får en spänningskollaps. Och hur ska det i så fall hanteras? Vi har ju ett samhälle som utvecklas mer och mer mot att vi förlitar oss väldigt mycket på el för våra tjänster. Vi använder oss mer och mer av el när det kommer till transport, till kommunikation och så vidare. Vi bygger upp mer och mer kring att elinfrastrukturen ska fungera. Men vi behöver också säkerställa att vi har planer för hur vi hanterar om elen faller bort. Jag vet att det pågår en hel del arbete just inom beredskap. Men här ser jag ett stort behov av att fortsätta det arbetet, att utveckla beredskapen. För det kunde man ju se i det här strömavbrottet. Det var ju inte mer än 24 timmar som elen var borta ungefär. Men ändå fick det väldigt stora konsekvenser.

[30:07] Anna: Och här tänker jag också att det är lite skillnad om man har ett strömavbrott i delar av ett land eller om man har strömavbrott i hela landet, och kanske till och med också grannlandet. Då kan man liksom inte få hjälp lika lätt för att kunna hantera nödsituationen. Så det fanns ju till och med dödsfall i Spanien och Portugal på grund av att viktiga samhällsfunktioner föll bort. Så det pekar ju på att det här är en bredare fråga, inte bara för elnätsföretag utan generellt när det kommer till beredskap.

[31:35] Anna: Det var ju ingenting som egentligen gick sönder, kan man ju konstatera. Det är ju väldigt svårt att peka på tekniken, utan tekniken finns. Men inställningarna av den har ju gjorts av människor, och även vilka åtgärder man har valt att vidta och så vidare. Det är människor som har planerat, analyserat och gjort inställningar och så vidare. Så jag skulle nog säga att det i stora delar kan man säga att det inte har med tekniken att göra.

[32:12] Niclas: Och de här marginalerna du pratade om tidigare då, för i Spanien så vet jag att deras 420-kilovoltsnät kan operera ända upp till 435 kilovolt. Det är ganska högt under transienta förhållanden. Har vi rimliga intervaller nu där produktionsanläggningar som är anslutna till nätet också förblir anslutna, även under spänningsvariationer i Sverige?

[32:41] Anna: Ja, det är en bra fråga och det är någonting som vi avser att göra tillsyn på, att titta på just hur planeringen ser ut när det kommer till spänningsavvikelser och produktionsanläggningar. Så det är någonting vi planerar att granska. Sedan kan man väl säga att just i Spanien hade man möjlighet att driftsätta transmissionsnätet ända upp till 435 kilovolt, vilket avviker från övriga EU kan man säga, och då ligger man väldigt nära egentligen maxgränsen för där anläggningar får koppla bort vid 440. Så det visar ju också på att man i de spanska regelverken har legat på marginalerna, både i regelverk och i tillämpningen av dem. Och det är ju någonting också att fundera kring, hur ser det ut i Sverige? Så vi kommer ju ta den här rapporten och titta närmare på det, för just när det kommer till spänningshållning och spänningsreglering och robusthet hos anläggningar så är det nog någonting som även vi måste titta på utifrån att elnäten och anläggningarna som är anslutna förändras. Samhällsutvecklingen innebär att vi påverkar spänningen på olika sätt i elnäten och behöver då titta på vad vi behöver göra för att ha kvar tillräckliga marginaler.

[34:17] Niclas: Det är väldigt lätt för mig i alla fall att tänka sig stora eller större produktionsanläggningar och deras ansvar. Men i Sverige då, i likhet med också delar av Spanien i alla fall, även om det ser lite olika ut, så har vi ju mycket småskaliga solcellssystem, framför allt på villatak och annat. Och de kopplade ifrån sig under avbrottet egentligen, om jag förstod saken rätt, utan att operatörerna kunde se det. Hur stort problem var det och vad innebär det för framtiden?

[34:48] Anna: Ja, precis. Det är någonting man har kunnat konstatera i efterhand, att det sannolikt var så. Men det fanns egentligen ingen övervakning över de här små anläggningarna. Men tillsammans så fick de ju en påverkan på transmissionsnätet eftersom det var så många små. Det är också någonting som jag tror att vi behöver undersöka närmare i Sverige. Och som sagt, vi har ju haft många anslutande småskaliga produktionsanläggningar de senaste åren. De bör ändå omfattas av kraven i EU-regelverk för produktionsanläggningar. Jag tror att man kanske har varit lite före i Spanien och installerat mycket innan de här EU-förordningarna för produktionsanläggningar kom. Men det är verkligen ett område att titta på. Och där har vi också kunnat se i den här utredningen att skyddsinställningarna för de här småskaliga anläggningarna inte var optimala, om man säger så. Och det var ju en väsentlig faktor i det här förloppet att de småskaliga anläggningarna verkar ha frånkopplat, och det bekräftas också av leverantörer av anläggningsdelar till solcellsanläggningarna.

[36:15] Anna: Och det är ju, antar jag, samma typ av utrustning där som här. Men det kan vara så att man har gjort skyddsinställningarna på annat sätt. Så jag skulle säga att det här med just skyddsinställningar är någonting som vi kan komma att behöva titta närmare på i Sverige.

[36:31] Niclas: Jag tänker att det inte är en helt lätt sak att veta hur växelriktare är inställda givet hur utspritt det är trots allt. Jag kan också tänka mig att många privatpersoner har svårt eller inte ens kommer på att ställa frågan om hur deras system är konfigurerade.

[36:48] Anna: Precis, men det är det anslutande elnätsföretaget som ska säkerställa att det blir korrekt. Och ganska ofta så är det de som har kontakten med installatörer.

[36:59] Niclas: Det är inte oklart var det ansvaret ligger någonstans. Men du, då vi har konstaterat den här mångfalden av orsaker och komplexiteten i det som orsakade avbrottet så var det ändå ganska omedelbart efter att det hade skett uttalanden från både flera politiker och andra debattörer som pekade på att Spanien hade för mycket förnybart i form av sol- och vindkraft, och att det sedan blev en del av den energipolitiska debatten i Europa om vägen framåt för energisystemets utbyggnad. Kan man säga någonting klart och tydligt om det nu? Vad skulle du säga på den klara frågan om det var förnybar energi som var orsaken till avbrottet?

[37:44] Anna: Ja, men precis. Det är flera som har gått ut, bland annat ENTSO-E som ju är de som har ansvarat för den här utredningen, att nej, det var inte förnybart som orsakade det här strömavbrottet. Utan tekniken finns för att installera en hög andel förnybart i systemet. Men det kräver att man har elnätsföretag som genomför analyser och driftsätter elnäten på ett sätt som upprätthåller driftsäkerheten. Och det är klart att när man gör förändringar i vad som är anslutet till elnät och hur elnätet används så kommer också elnätsföretagen att behöva utveckla sin verksamhet och, som sagt, vilka analyser man gör och hur man säkerställer att man fortfarande upprätthåller driftsäkerheten. Så min slutsats är också att nej, man kan inte säga att det var för mycket förnybart i systemet som en anledning, och att man inte kan ha så här mycket förnybart i systemet och samtidigt ha driftsäkra elnät. Tvärtom har det ju visat sig att det inte egentligen var några specifika väderfenomen eller någonting som var specifikt för just den här typen av anläggningar, utan inställningarna av dem och hur man har valt att reglera spänningen.

[39:10] Anna: Det var det som avgjorde i det här händelseförloppet.

[39:16] Niclas: Vad är din reflektion över att det i sociala medier i Sverige fortfarande finns röster som, så fort den här frågan dyker upp, gör gällande att det är förnybart som var problemet? Den är långlivad, den myten nu.

[39:31] Anna: Ja, men jag tror att det här är så pass komplexa händelseförlopp som är svåra att på ett enkelt sätt förklara. Och därmed tänker jag också att alternativa beskrivningar som kanske är enklare att ta till sig lever längre, och kanske också får ett genomslag. Men som sagt, i rapporten visar man på att det inte var sol och vind som orsakade det här strömavbrottet. Utan jag tror att man måste också tänka på att vi har ett väldigt utvecklat regelverk, framför allt inom EU-regelverken. Och de lägger ett väldigt stort ansvar på elnätsföretagen att drifta sina elnät på ett driftsäkert sätt, och ger väldigt mycket verktyg för att det ska vara möjligt. Elnätsföretag har till och med rätten att neka anslutningar om man ser att det här går inte att ansluta på ett driftsäkert sätt. Så de har väldigt stora skyldigheter men också stora befogenheter.

[40:43] Niclas: Samtidigt ställer det ju implicit höga krav på DSO:erna, eller region- och lokalnätsföretagen, att hänga med i utvecklingen. Att investera i observerbarhet och styrbarhet på ett sätt. Vi brukar prata om det som ett sätt att möjliggöra flexibilitet, men ur det här perspektivet är det ju verkligen också som en förmåga för att klara av att hantera störningar i nätet.

[41:08] Anna: Jo, men så är det. Och så har det alltid varit. Att elnätsföretagen har varit tvungna att utveckla sin nätverksamhet utifrån samhällets utveckling. Och jag tänker att någonting annat än det vore orimligt. Att vi utvecklar samhället utifrån att vi ska bibehålla nätverksamheten på samma sätt.

[41:28] Niclas: Det skärper ju kraven, för SVK har också varit ute och pratat om att deras observerbarhet ställer ganska stora krav på region- och lokalnätsföretagen att utvecklas. Vi valde i debatten efter elmarknadsutredningen att inte särskilja på vilka som är DSO:er med kraven som kommer med att vara systemoperatör och kanske de som är mer av transmissionsföretag. Men det blir ju en röst ut till branschen om att det här med att leva upp till kommande krav vad gäller ny typ av digital förmåga också kommer att vara någonting som måste leda till ökad uppföljning från Energimarknadsinspektionen. Drar jag rätt slutsats då?

[42:17] Anna: Ja, men precis. EU-regelverken anger krav på transmissionsnät och distributionsnätsföretag att samverka med varandra, att samordna sig med varandra. Det finns även krav på att samordna sig och komma överens med anläggningsägare för produktionsanläggningar. Genom det så kommer man att ... men det kräver ju utveckling. Jag ser ju att vi inte riktigt är där i Sverige, att vi har en väl fungerande samverkan. Den är på gång och den utvecklas, men det krävs en hel del inom det området. Här kommer det bland annat nya bemyndiganden till EI att besluta om. Jag vet inte om det blir till EI, men det kommer nya bemyndiganden till någon. Det kan vara regeringen själva som i förordning styr mer hur elnätsföretag ska samordna sig med varandra. Men sedan har vi också en hel del EU-regelverk som anger krav på samordning och samarbete mellan elnätsföretag för att säkerställa driftsäkerheten. Här kan vi se att i Sverige tillämpar vi inte alla de här regelverken. Ibland tillämpar vi dem inte alls, ibland tillämpar vi dem inte fullt ut och ibland på ett bristfälligt sätt. Så, ja, det krävs en del arbete och EI har ju ett stort ansvar som tillsynsmyndighet för alla de här EU-regelverken att granska och säkerställa att de uppfylls.

[43:55] Niclas: Jag tänker också vidare på hur vi bygger systemet. Både kraven på aktörerna som är där, men om nu en stor del av problemet i Spanien var spänningsproblematik och vi fortfarande har en diskussion om utbyggnad av näten och huruvida det ska vara markförlagd kabel eller luftledningar, så är det ju också ett designval som påverkar spänningsnivåerna i nätet. Stämmer det?

[44:21] Anna: Ja, men precis. Vi har ju, som jag nämnde tidigare, en ökad ... alltså vi förlitar oss mer och mer på el för allting i samhället i princip. Och det innebär att vi behöver vädersäkra elnäten mer och vi gräver ner fler och fler kablar. Och det här riskerar att öka spänningsnivåerna till exempel i elnäten. Och det här tycker jag är lite intressant, just att man ofta skyller på produktionsanläggningar, att det är de som bidrar med en försämrad driftsäkerhet. Men det finns också annan utveckling i samhället som leder till förändringar för elnätsföretagens nätdrift. Och det är nätföretagets ansvar att säkerställa att det här fungerar på ett tillräckligt driftsäkert sätt.

[45:17] Niclas: Okej, men en avslutande kommentar som jag tog till mig från summeringen av det här var att just regler på papper inte räcker, utan att tillsynsmyndigheter runt om i Europa måste vara aktiva och säkerställa efterlevnad, precis som du har varit inne på, Anna. Det är väl ingen hemlighet för oss som har jobbat mycket i energibranschen att EI har begärt resurser, inte alltid fått dem. Hur är det egentligen, skulle du säga, med EIs kapacitet, förmåga och resurser att bedriva den tillsyn som nu behövs när energisystemet blir alltmer komplext?

[45:56] Anna: Ja, nej, men som sagt, vi har ju äskat mer resurser inom det här området och det är ju inte så att vi inte kommer att utöka resurstilldelningen till området om vi inte får de resurserna, utan det innebär ju i så fall att man måste göra prioriteringar och väga mellan olika insatser och se: om det är inom det här området vi ska lägga mer resurser, då måste vi lägga mindre resurser inom något annat område. Och det händer ju mycket generellt inom energiområdet, så det är väldigt svåra avvägningar man i så fall behöver göra. Men det här är ett av de mest prioriterade områdena för EI att jobba med. Och då är det ju inte bara tillsyn, utan också vägledning och regelutveckling. Och så gör vi en hel del prövningar också inom det här området. Så att, ja, det växer, det här området.

[46:54] Niclas: Du har varit inne på flera olika områden vad gäller slutsatserna av det här. Men bland annat så lyfter du ju upp kraven på förmåga hos DSO:erna, förståelsen för hur man designar systemet, tillsynen på att regelefterlevnaden faktiskt håller och resurser för att kunna göra det. Om du abstraherar upp det här, vad skulle du säga är de viktigaste lärdomarna vi i Sverige, och för alla de som lyssnar och jobbar i energisystemet, bör ta med sig av den här stora utredningen nu?

[47:29] Anna: Ja, nej, men det är väl egentligen att vi behöver tydliga regelverk och avtal. Det fanns ju en hel del stödtjänster också som inte riktigt fungerade som det skulle. Det måste vara tydligt och klart för alla vad det är som gäller för någonting. Sedan kan vi också se att spänningsregleringen har en viktig roll, och just när det kommer till överspänning så är det ett område där vi vet att det finns ett behov av förändringar. Och sedan har vi också planering, analyser och samverkan på olika sätt för att kunna förutse saker som tidigare inte brukade hända, men som riskerar att hända i dag. Det tror jag gäller både inom beredskapsområdet, men också för planeringen av nätdrift och förberedelser inför olika typer av störningar som skulle kunna inträffa.

[48:30] Niclas: Så mer kraftelektronikbaserad produktion, minskad synkronmaskinkapacitet, djupare marknadsintegration, bredare elektrifiering, allt det här? Alla de här sakerna kommer att leda till mer krävande driftförhållanden. Regelverket har utvecklats. Vi har inte riktigt implementerat allting. Men det är bara att förbereda sig för att den här mer komplexa framtiden är någonting man måste vara beredd på. Intressant. Vad har varit för dig personligen det mest intressanta med att vara med i den här utredningen?

[49:04] Anna: Ja, nej men det har ju ... Det är första gången jag är med i en sådan här utredning och det har varit fascinerande att delta med så många engagerade personer från hela EU som samlas kring en fråga och samlar in så otroligt stora mängder data och konstruktivt samverkar med varandra. Och det har ju varit en utmaning för transmissionsnätsföretagen i Spanien och Portugal att bli granskade på det här sättet. Men de har deltagit på ett väldigt öppet och konstruktivt sätt. Jag tycker att slutsatserna kommer att vara väldigt värdefulla för utvecklingen av nätdrift i EU. Det är väl kanske det som har varit mest intressant. Att verkligen få följa utredningen och kunna se alla detaljer och delta i alla diskussioner om vad orsakerna var. Och det har ju varit väldigt många komplexa samband i det här. Jag tror att det är två rapporter publicerade. Den första faktarapporten är ju väldigt bra att läsa för den som vill lära sig mer om driften av transmissionsnät. De är väldigt informativa och beskrivande av hur det fungerar.

[50:40] Niclas: Tror du att hela den här utredningen har, och kan, förebygga att framtida fel inte inträffar igen i Europa?

[50:50] Anna: Ja, det tror jag absolut. De här rekommendationerna kommer att följas upp av ENTSO-E och av ACER. Och bygger ju mycket på att förbättra övervakningen av elnätet och kunna förutse störningar för att kunna minska och begränsa dem och förhindra att de uppstår. Och den sätter fingret, tycker jag, på en utmaning som finns, inte bara i Spanien och Portugal, just kopplat till spänningsregleringen. Vi har ju en annan utredning kopplad till ett elavbrott i Nordmakedonien den 18 maj och även det berodde på spänningsreglering och att man faktiskt förlitade sig lite grann även där på produktionsanläggningars förmåga att kunna reglera spänningen. Så det här är lite återkommande helt enkelt. Och som sagt så har vi också sett att även Svenska kraftnät har rapporterat in många spänningsavvikelser.

[51:55] Niclas: Så det här är verkligen någonting som är, det här är någonting som är en verklighet nu som man ska ta ... Fint, Anna. Tack så hemskt mycket för både ditt svenska bidrag in i utredningen, som ju är så viktig givet samhällskonsekvenserna av något sådant här. Men också att du tog dig tid för att vara med i Energistrategipodden.

[52:21] Anna: Tack för att jag fick vara med.

I sommar är vi återigen på plats i Almedalen och vi ser fram emot att träffa er. Almedalen är en viktig mötesplats och vi välkomnar värdefulla samtal om framtidens energi och vår omvärld. Kom och träffa oss och låt oss utbyta både idéer och kunskap. Under veckan kommer våra experter inom energisektorn dessutom att moderera samtal, delta i paneldebatter och leda samtalsgrupper. Vill du ha insikter om fjärrvärme, elnät, elmarknad eller digitalisering i en panel, som föredrag, eller en moderator med djup energikompetens, kontakta oss via vår hemsida, sikholm.se. Vi ses i Almedalen.