#352 - Filip Elveling, Hitachi Energy

[00:00] Det här är Energistrategipodden, ett bidrag från Kunskapsbolaget Sigholm. Jag heter Niclas och här samlar vi och fördjupar oss i frågor om energi. Mer än hälften av världens alla HVDC-förbindelser, alltså de likströmslänkar som binder samman länders elnät över ibland hundratals mil, är byggda av ett och samma företag. Det företaget har sitt tekniska centrum och en lång historia i Ludvika och det expanderar just nu i en takt som saknar motstycke. Filip Elveling är Government and Institutional Relations Manager på Hitachi Energy i Norden, och i den rollen arbetar han i skärningspunkten mellan teknik, politik och samhälle med uppgiften att förklara vad bolagets lösningar gör och varför de behövs. Idag pratar vi om Hitachi Energy som bolag och om den roll deras teknik spelar i energiomställningen. Om varför tekniska lösningar måste bli en del av samtalet redan när vi upphandlar och fattar beslut om hur framtidens elnät ska byggas. Hur skapar man förståelse för infrastruktur som korsar nationsgränser och väcker politisk debatt? Vad krävs för att innovation ska bli en faktor i offentlig upphandling och inte bara ett efterhandskrav? Och var går egentligen gränsen mellan att leverera teknik och att forma den energipolitiska agendan?

[00:01] Niclas: Kul! Ja, jag är med.

[00:01] Filip: Ja, precis. Då kör vi.

[00:01] Niclas: Filip, du har en bakgrund som statsvetare, men du har också jobbat mycket med energifrågor. Kan du berätta lite om din resa från statsvetenskap till där du är idag på Hitachi Energy?

[00:02] Filip: Absolut. Jag studerade offentlig förvaltning och inriktade mig på energi. Efter studierna började jag jobba med nordiskt energisamarbete, först i Norge och sedan på Regeringskansliet i Sverige. Där arbetade jag mycket med energipolitik och exportfrämjande för svenska energiteknikbolag. Efter några år kände jag att jag ville komma närmare själva tekniken och besluten som fattas i näringslivet, så jag gick över till Hitachi Energy. Här jobbar jag nu med att överbrygga gapet mellan teknik, politik och samhälle.

[00:04] Niclas: Hitachi Energy har en lång historia i Sverige, eller hur?

[00:04] Filip: Ja, verkligen. Företaget grundades 1883 som Asea och har sedan dess varit en central aktör inom svensk och global energiteknik. Vi har vårt ursprung i Stockholm men är starkt förknippade med Västerås och Ludvika. I Ludvika finns vårt tekniska centrum för högspänd likström, HVDC, som är en av våra mest kända tekniker. Den utvecklades av Uno Lamm på 1920-talet och har revolutionerat möjligheterna att överföra el över långa distanser med minimala förluster.

[00:06] Niclas: Ni har nyligen fått flera stora exportorder, eller hur?

[00:06] Filip: Ja, det stämmer. Vi har bland annat fått en stor order från den nederländska och tyska stamnätsoperatören TenneT för att ansluta havsbaserad vindkraft. Vi har också projekt i Kina där el överförs över 3 000 kilometer. Det visar verkligen hur efterfrågan på vår teknik växer globalt.

[00:07] Niclas: Ni expanderar också snabbt i Sverige?

[00:07] Filip: Absolut. På bara några år har vi gått från 4 000 till 8 000 anställda i Sverige. Vi har stora investeringsprogram och bygger nya fabriker i Ludvika, Landskrona, Figeholm, Västerås och Piteå. Ludvika är särskilt intressant eftersom det är en av få platser i världen med så djup kompetens inom kraftöverföring. Dessutom har staden en stor indisk community, inklusive Europas största cricketklubb för indiska medborgare.

[00:09] Niclas: Det är fascinerande hur en sådan här "dold" infrastruktur, som elnät, ändå har så stor påverkan på samhället. Hur ser du på den utmaningen att synliggöra det som ofta är osynligt för de flesta?

[00:09] Filip: Det är en av de största utmaningarna. Elnät är ofta något man inte tänker på förrän det slutar fungera. Men det är en kritisk infrastruktur som påverkar allt från industrier till hushåll. Vår teknik, som HVDC, är en del av lösningen för att möta framtidens energibehov, men det krävs att politiker, beslutsfattare och allmänheten förstår dess betydelse. Annars riskerar vi att fatta beslut som inte tar hänsyn till de tekniska möjligheterna.

[00:11] Niclas: Ni är ju också en del av EU:s energipolitiska diskussioner, som Grid Energy Package. Hur påverkar det er verksamhet?

[00:11] Filip: Grid Energy Package är ett viktigt steg för att modernisera och bygga ut elnäten i Europa. För oss innebär det ökade möjligheter att bidra med vår teknik, men det ställer också krav på oss att vara proaktiva i dialogen med beslutsfattare. Vi måste visa hur vår teknik kan hjälpa till att lösa utmaningar som integration av förnybar energi och ökad överföringskapacitet mellan länder.

[00:13] Niclas: Men det finns också politiska utmaningar, särskilt när det gäller sammanbindningslänkar mellan länder. Hur hanterar ni det?

[00:13] Filip: Det är en komplex fråga. Sammanbindningslänkar är tekniskt sett en fantastisk lösning för att balansera elförsörjningen mellan länder, men de väcker ofta politiska diskussioner om rättvisa, kostnader och nationell suveränitet. Vår roll är att förklara de tekniska fördelarna och hur de kan gynna alla parter. Men det är också viktigt att politiken skapar tydliga ramar för hur sådana projekt ska genomföras.

[00:14] Niclas: Elnätsanslutningar mellan länder.

[00:14] Filip: Precis, så är det här något som ligger mitt i prick i vårt produktutbud. Vi tjänar pengar på att sälja dem, så klart. Och det får väldigt stora demokratiska diskussioner med sig, om vad som är rättvisa när man ansluter två länder med varandra. Hur ser du på den frågan? När vår tekniklösning, som handlar om att överföra något från ett ställe till ett annat – något vi gör överallt, vi handlar dessutom jättemycket mellan varandra med alla tänkbara produkter och varor – blir så politiserad? Vad gör ni då? Vad är ert ansvar i den frågan? Har ni ett, eller kliver ni därifrån?

[00:15] Filip: Ja, men det är klart att vi har ett ansvar. Sen har vi väl aldrig varit kanske den bästa på att vara den som tillhandahåller argument till varför man ska ha det. För att helt ärligt så har det varit, i stor grad, transmissions- och stamnätsoperatörerna, i svenskt fall hos Svenska kraftnät och deras motsvarigheter i resten av världen, som har sett de här behoven. De är ju tydliga på att de här behoven finns, och då tillhandahåller vi tekniken, om man ska vara krass. Men det är klart att när det kommer upp på den här typen av diskussioner så ser vi att vi har något att föra fram här också. Och det är klart, det är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Elhandel har gjort Sverige starkt. Det kan man titta på elhandel mellan landsdelar om man tänker på våra elområden. Det är inte så många i Sverige som tycker att man ska ha färre anslutningar mellan elområdena i Sverige. Men däremot så finns det ju olika intressen kopplat till länkar till andra länder, och det har jag lite svårt att köpa, om jag ska vara helt ärlig.

[00:18] Niclas: Men vad säger du då till de som menar att eran tekniska lösning också leder till att det blir dyrare el för de som bor i Skåne? Det blir svårt för industrierna att fortsätta konkurrera?

[00:18] Filip: Då säger jag att de behöver titta lite mer på ett längre perspektiv. Jag tror det är den viktigaste frågan. Infrastruktur av den här sorten är något som inte finns en dag, en vecka eller en månad ens, utan det är något som finns under 30, kanske 40, om inte ännu mer år. En kul detalj är att alla de HVDC-anslutningar som vi byggt i världen ända sedan 1954 och framåt, alla de finns kvar. Sen kanske inte exakt samma konverteringsstationer eller själva kabeln, utan det har man uppgraderat under åren, men alla de finns kvar för att det finns så stor nytta och värde i den typen av infrastruktur. Att man inte har trätt ifrån det. Jag tänker bara på Öresundsbron. Det finns säkert en hel del som var emot att man skulle bygga ihop den typen av infrastruktur, men jag tror väldigt få som tycker att det var en dålig idé i det här fallet. Och liknande är det med elnätsinfrastruktur.

[00:21] Niclas: Det kanske är ett exempel på det. Men vad tycker du annars är de svåraste frågorna att navigera och förstå när det kommer till utvecklingen av energisystemet i Norden och Europa ur ditt perspektiv? Jag kan bara ta exempel på hur seriekompensering dyker upp som en fantastisk lösning trots att den har funnits mig veterligen sedan 50-talet. Och så helt plötsligt dyker den in i diskussionen som att nu har vi kommit på en supersmart sak för att få överföringen mellan norr och söder i Sverige att fungera bättre. Det är ju en förvirrande del av en annars förvirrande debatt. Det kan ju vara uttalanden om att saker inte går, som ni kanske har ett helt annat svar på. Hur ser du på det?

[00:22] Filip: Det är absolut en utmanande fråga på så vis att, återigen, den generella energidebatten går inte in på seriekompensering bra eller inte. Utan den går in på vilka typer av styrmedel som finns för att utnyttja nätet på mest effektiva sätt och så vidare. Det får man väl ha förståelse för att det är den nivån som politiken kan ligga på. Men det gör ju också ibland att man glömmer bort den typen av teknisk utveckling som faktiskt sker. Att man inte tar med den innovationshöjd som man skulle kunna få med i elnätsutbyggnaden också. Och det har varit en av mina paradfrågor de senaste åren. Att vi kan titta på andra länder som bäddar in den typen av innovationstänk också i sitt elnätsutbyggande och modernisering, vilket man inte gjort riktigt i Sverige. Exempel är från Storbritannien, där man har en typ av pottpengar som kommer från deras intäktsreglering som går till möjligheter för innovationsprojekt som elnätsbolagen kan ansöka om att göra. Och det har vi hjälpt till och varit del av vissa av dem, inte alla men en del, och där vi också kan hjälpa till att driva på den tekniska utvecklingen.

[00:25] Filip: Men det handlar många gånger också om användandet av ny teknik. Jag skulle säga att det är kanske en större utmaning för många, inte minst på kanske lokal- och regionnäten, att man inte nödvändigtvis har den kompetensen och den förståelsen för vad man skulle kunna använda för att förbättra sina elnät. Så att det är en utmanande fråga att försöka få ihop de stora politiska dragen med vad man kan komma till, till var huvudomsättningen faktiskt är teknisk och genomförandet.

[00:27] Niclas: Frågan om kraftelektronikens utveckling är ju något som ständigt återkommer. Det är lite det du driver i din tes här också, att vi borde bädda in innovation mycket mer i de upphandlingar vi har. För köper du en sak 2026 och du ska ha den levererad 2032, så är det ganska mycket vatten som har flutit under bron och mycket teknisk utveckling som har skett hos er, för ni står inte stilla. Men hur sätter man fingret på vart vi är på väg med kraftelektroniken? Vad för den här typen av teknisk utveckling oss till? Vad är det vi borde förstå från er om framtidens möjligheter som idag inte kanske riktigt räknas in i designen av det framtida energisystemet? Finns det något sådant svar? Det är utmanande att svara på, om jag ska vara helt ärlig. För du argumenterar ju för att politiken också kanske inte alltid tar höjd för just den utvecklingen som sker med möjligheterna som kommer av all den innovation som jag tänker både ni och era kollegor i branschen investerar massiva pengar i.

[00:28] Filip: Ja, ja, ja. Jag tror framför allt på någon sorts systemnivå så behöver man ha det perspektivet att det kommer ske otroligt mycket med den tekniska utvecklingen. Precis som du är inne på att det är långa ledtider i branschen. Jag skulle säga att elnätsbranschen – jag ska inte hänga ut någon här – energisektorn är ju ändå en väldigt traditionell bransch. Det har varit så under en lång tid.

[00:29] Niclas: Det tror jag inte är så konstigt.

[00:29] Filip: Nej, precis. Jag ska inte peka ut någon. Jag tror de flesta förstår vad jag menar. Vi pratar digitalisering. Det behöver inte vara bara kraftelektronik. Det kan vara digitalisering också. Det är något som vi har försökt, och många andra därtill, att mer integrera i elnätet eller energibranschen. Det finns otroligt många olika verktyg man kan använda. Jag ska inte prata för mycket om våra exempel, men man kan använda AI och satelliter. Vi har en lösning för att övervaka vegetationen kring kraftledningar. Nu har man ju tidigare skickat ut folk, eller nu har man tittat på drönare. Det låter spännande, men vi kan också använda AI eller sensorer, eller satelliter menar jag, som övervakar vegetationen. Man vet hur man ska fälla träd och se hur det är en sorts preventiv hantering av de typerna av problem. Så det är inte bara kraftiga kliniker utan också digitalisering och alla andra bitar. Där sitter man ofta ibland lite på sin egen kammare och tror att det här ska man lösa själv. Men de här problemen har ju alla andra länder också, om än i olika grad och olika faser.

[00:32] Niclas: Från ett gammalt dumt system till ett nytt och modernt med någon slags AI i mitten. För jag tänker att hantera träden vid kraftledningen är ju en sak. Men *the holy grail* här på något sätt är ju att kunna hantera den komplexitet som kommer av en mångfald av producenter, en mångfald av konsumenter som också blir *prosumers* över tid och mycket mer komplexa flöden i nätet generellt.

[00:33] Filip: Det framtida elsystemet vi ser är otroligt mycket mer komplext än det vi haft tidigare. Det tror jag inte man ska kämpa emot, utan tvärtom. Man måste inse att så är faktum. Man måste ta fram de möjligheterna som kan se till att det blir ett bra system också.

[00:33] Niclas: Här ligger ju en konflikt ändå. För det vi ser av samhällsdebatten, åtminstone om vi är lite lokala och tittar på här i Sverige, så är det ju många som vill pusha den här risken ifrån sig. Det får inte bli för komplext, då klarar vi inte av att hantera det. Villaägarna säger det, industrin är lite inne på samma spår. Det här är för meckigt. Jag är tillbaka till mina två hål i väggen. Hur, kanske är den viktigaste frågan, driver du den typen av förändringsledning som ju, som du argumenterar, bygger på en förståelse om vad som är möjligt och faktiskt också konkurrenskraftigt om jag tolkar din idé rätt? Skulle det bara vara hur dyrt som helst så antar jag att ditt *case* är borta i vilket fall som helst.

[00:35] Filip: Absolut. De lösningar vi tar hand om ska göra det billigare och bättre. Det är det som är poängen. Annars är det ingen som vill hålla om. Jag tror att det finns en utmaning i att man inte riktigt förstått de komplexiteterna som kommer uppkomma i ett system framöver. Tar vi AI och datacenter som ett annat exempel, den typen av förbrukning, den mängden effekt som vi pratar om där, det är ju något som vida överskrider, ibland till och med de industrisatsningar som vi kan se. Och de kommer bli en helt annan spelare. Och de kanske också har andra incitament för att vara flexibla, eller så har de inte det. Medan konsumenterna kanske inte riktigt lika gärna behöver ta samma typer av beslut som industrin och andra aktörer som är mycket större förbrukare. Så det finns absolut en motsättning, men komplexiteten finns. Men det kanske inte är så att alla behöver hantera den komplexiteten på samma sätt. Jag tror att där måste man tänka på vad man belastar komplexiteten med i systemet.

[00:37] Filip: Svenska kraftnät och elnätsbolagen kommer inte komma undan. Men däremot kan det finnas industrier och konsumenter i övrigt som kanske inte behöver ha samma typer av hög grad av utsättning för detta.

[00:37] Niclas: Man får vara lite insatt för att förstå vad det är du menar. Men om man frågar den här frågan då: Den typen av kravbild som kommer, exempelvis med AI-datacenter som är enormt stora punktlaster i vissa fall. Översätts det på ett bra sätt idag som du ser det utifrån ett nordiskt, kanske europeiskt perspektiv, till den kravbild som också då måste komma på de här punktlasterna, hantera snabba pikar eller spänningsproblem eller frekvensproblem av det vi faktiskt vill ha, väldigt bra fungerande AI-modeller på sikt?

[00:38] Filip: Absolut. De behöver bli en aktiv spelare och den typ av AI, den energianvändningen som AI driver, kan ju vara väldigt annorlunda också jämfört med vad vi sett tidigare för den här typen av datacenter faktiskt. Så att där behöver man se på de lösningarna som stöttar elnätet så att det här ska vara något som bidrar och inte bara blir en belastning.

[00:39] Niclas: Så den översättningen fungerar ändå. Om du skulle säga, vi tar exemplet Svenska kraftnät, har de förståelsen för det du pratar om vad gäller teknisk utveckling i kravställningen så att vi bygger det systemet som du säger att vi borde göra utifrån ett kvalitets- och kostnadsperspektiv?

[00:39] Filip: Ja, men delvis skulle jag vilja säga det, men samtidigt så tror jag att man behöver sätta de kraven också på AI-datacentren att de måste uppfylla en hel del, och det är klart att det finns ju redan nätkoder och sådant som de såklart behöver uppfylla, men de kanske behöver ta en större roll. Men generellt så är det klart att Svenska kraftnät och övriga behöver ju få fram någon typ av kraft. Den utvecklingen kommer vi inte kunna ducka för. Det kommer att investeras antingen i Sverige eller någon annanstans. För oss ser vi att det är något som kommer driva elefterfrågan på många håll och kanter i världen. Från ett svenskt perspektiv behöver vi det också när vi pratar om de geopolitiska oroliga tider som finns. Vi behöver också ha den här typen av beräkningskapacitet i Sverige. Om inte vi gör det så kommer någon annan göra det. Då tappar vi både den inhemska förmågan, infrastrukturen i sig, men såklart också de jobb som faktiskt ändå associeras med detta.

[00:40] Niclas: Ställer jag till en lurig fråga här. Du är duktig på att omforma det här.

[00:40] Filip: Jag var för nära politiker för lång tid kanske.

[00:40] Niclas: Ännu lurigare blir det då om jag ställer frågan om hur det är med dina industrikunder. Är de tillräckligt bra beställare av vilka förmågor de behöver idag för att klara av att hantera sin egen risk, givet de tekniska lösningar som finns?

[00:40] Filip: De är bättre beställare på så vis att de inte nödvändigtvis vet vad de behöver.

[00:40] Niclas: Så de har klivit upp från omedveten inkompetens till medveten?

[00:40] Filip: Nja, men mer att de frågar oss, eller de frågar marknaden: vi har det här problemet, hur ska vi lösa det? Och det är väl ett ganska upplyst förfarande, om man ska vara helt krass. Och sen är det vissa områden som de är jätteduktiga på, som vi inte alls behöver guida. Men med de typer av stora investeringar som vi kan se i Sverige och andra länder så är det ju såklart nytt också för industrin, och där är vi med och andra också för att försöka stötta dem i det. Men traditionellt kanske i den mer offentligt upphandlade branschen så har man såklart en stor kompetens på att upphandla. Man har också lite mer, om man får vara diplomatisk, förutfattade meningar för exakt hur det ska vara. Även fast vi kanske kan tycka att det finns andra lösningar som skulle fungera bättre, vara mer kostnadseffektiva och så vidare. Men på så vis tycker jag att industrin har en väldigt positiv roll att spela.

[00:41] Niclas: Du ger alltså både nätägarna som du jobbar med och industrin, som också är viktiga beställare, delvis godkänt i sin förståelse, i alla fall i att förstå sitt eget upplysningsbehov av vilken typ av teknik som löser nya typer av utmaningar i anslutningspunkter och för elnätet. Men om vi då går över på den sista intressenten som vi började på, som trots allt är politiken, så är ju min fråga egentligen kopplad till: Vad är det du önskar och behöver av den typen av systembeställare för ett energisystem som omfamnar samhällets helhetsbehov? Vad skulle de behöva för att ur ditt perspektiv, och som du ser det för den positionen du har nu, bygga det smartaste, mest hållbara och kostnadseffektiva systemet som trots allt är målet? Vad behöver hända då?

[00:42] Filip: Man ska komma ihåg att politiken är det som formar spelreglerna för de två aktörerna som precis nämndes, både industrin och nätägare och alla konsumenter däremellan. Och i just det fallet så behöver ju politiken, kanske i den tiden vi är nu också, den statliga interventionen behöver kanske träda in lite mer. Men det betyder ju inte att man ska välja teknik eller exakta upphandlingssätt eller sådana saker, det tror jag de flesta är med på. Men det har vi haft ett antal år när den statliga inblandningen har varit på en väldigt låg nivå. Tittar jag på många andra länder där vi är verksamma i så blir det ganska tydligt att där har politiken en lite annan syn på hur de bör beblanda sig i de här frågorna. Den typen av detaljer de sätter sig in i och de typer av framför allt kanske ekonomiska samband som följer med den politiken man för. Inte bara på något typ av konsumentperspektiv utan också de industrier som påverkas, de värdekedjorna som finns.

[00:43] Niclas: Har du något sätt du skulle kunna exemplifiera det på? För det blir lite abstrakt.

[00:43] Filip: Ja, det blir abstrakt. Men min exemplifiering kan ju vara kopplat till, jag ska absolut inte hänga ut mina gamla kollegor på Regeringskansliet här, men så som vi är uppsatta i Sverige när det kommer till energipolitik, så är det visserligen en ökad andel personer på Regeringskansliet och energienheten, men det är inte så särskilt många. Och de har haft det väldigt ansträngt under ganska många år nu här. Det har varit många olika energikriser de sista åren, och mindre lär det inte bli. Det är ett väldigt lagstiftningstungt område. Och samtidigt har man mycket kompetens på myndigheterna. Men där har vi, som vi känner till i Sverige, ett lite annat förhållningssätt mellan myndigheter och hur de styrs från regeringen och så vidare. Och det blir nog ganska tydligt att när det behöver gå snabbt, då är det lite av en utmaning. Den expertis som finns på Svenska kraftnät finns inte på alla andra myndigheter. Det är svårt för dem, Energimarknadsinspektionen och Regeringskansliet, att ens bedöma den typen av information som tas fram. Och det handlar inte om enskilda personer, absolut inte, utan de musklerna som man har generellt sett, de verktygen som man har i statsförvaltningen. Det tror jag kommer att vara en utmaning. Vi har ju haft det ganska förspänt också i Sverige. Jag tror att jag kanske egentligen där bottnar i det också. Vi har inte behövt göra så mycket.

[00:45] Niclas: Det har varit stabilt.

[00:45] Filip: Det har varit stabilt och det är inte en stabil omvärld runt omkring oss. Och det tror jag att Sverige behöver reagera lite på.

[00:46] Niclas: Men nu nämner du ju frågor som vi ändå ser, men kanske har svårt att bedöma. Jag tänker, ni är ju inblandade i ett *supply chain*-nätverk som är globalt. Där det finns, skulle jag gissa, hundratals frågor som är viktiga för er som vi inte ens har bandbredd att se, om det är så här som du beskriver det. Stämmer det antagandet?

[00:46] Filip: Absolut. Och alla handelshinder som kommer därtill. Jag menar, vi har sett en mängd olika handelsrelaterade frågor, inte minst med de här frihandelsavtalen mellan Europa och andra länder. Vi har ju tullarna från den amerikanska administrationen och liknande som finns också även inom EU och andra länder. Så de insatsvaror vi behöver, de insatsvaror hela branschen behöver, är ju också väldigt utsatta. Så det handlar inte nödvändigtvis enbart om den politiken som förs, utan hur tar man höjd också för de här väldiga utmaningarna som hopar upp sig, om det är allt från transport och logistik? Vad får det för konsekvenser på lång sikt?

[00:47] Niclas: Särskilda råmaterial, jag tänker att du kan göra den listan ganska lång. Men ta den här frågan på rätt sätt nu, Filip. Ni blir ju då, skulle jag säga, berömda för kvalitet och robusthet i era leveranser. Men är frustrerade för att ni är dyra och långsamma. För att ni sitter i väldigt långa ledtider. Ska jag gå ut och beställa? Jag jämför det med ett projekt för 15 år sedan. Så det är inte två tal om att det både har blivit väsentligen mycket dyrare och tar längre tid. Jag antar att det är en del av det som kommer av att ni helt enkelt är mer efterfrågade nu. Och ni är inne i en expansionsfas som du pratade om. Men det är också det att världen har blivit mer komplicerad. Eller?

[00:48] Filip: Absolut. Det är den största anledningen till att allting kostar mycket mer. Det är det enkla svaret, och det är inte bara från oss, utan det är från alla våra underleverantörer, deras underleverantörer, och framför allt när marknaden går upp, då blir det en större efterfrågan på många av produkterna. Vi expanderar så fort vi kan, men bara ta det exemplet med den här transformatorn som du pratade om. 400, runt 450 ton väger den. Den är så stor så den inte ens får plats på järnvägen i Sverige. Hela transportvikten är över 800 ton. Ekipaget är över 100 meter långt, det är en transformator. Så den fysiska skalan också av den här infrastrukturen är lätt att glömma bort. Man tror att man kan skala det här väldigt snabbt och det bara går att lösa. Men för oss att bygga en fabrik, det är en jätteinvestering. För oss att hitta folk, för oss att utbilda folk. Och när samma typ av efterfrågeökning sker runt hela världen, genom hela värdekedjan, plus den typen av geopolitiska spänningar som finns, då går priserna upp.

[00:49] Niclas: Hur nära skulle du säga, och jag förstår att det här blir ett brett svar nu, men ändå, hur nära skulle du säga att ni är med er verksamhet till frågor om Sveriges och Nordens och Europas säkerhet?

[00:49] Filip: Väldigt nära.

[00:49] Niclas: Förklara.

[00:49] Filip: Vi är en stor del av det svenska totalförsvaret. Elförsörjning är kritisk för hela samhället. Det känner nog alla till som lyssnar på den här podden. De typer av produkter och tjänster vi kan tillhandahålla är efterfrågade i termer av civil beredskap, totalförsvaret. Vi tänker mycket på det. Vi vill vara en del av det svenska totalförsvaret. Vi vill vara en del av att bidra till Sverige i både kris och krig. Så den utvecklingen har vi tänkt väldigt mycket på och tittat tillbaka lite grann på hur man haft förr i tiden med exempelvis transformatorer som har stått som reservlager eller funnits i skyddsrum och så vidare. Och hur anpassar man framför allt då en typ av produktion för en omvärld där vi inte kan ha den typen av globala värdekedjor som vi har och som är det mest effektiva och mest kostnadseffektiva idag. Så det tittar vi mycket på.

[00:51] Niclas: Har ni kunnat dra några slutsatser?

[00:51] Filip: Absolut. Absolut. Vi har levererat en hel del, fortsätter att leverera till gränsen, ska jag säga, även om det är inget som vi pratar alltför mycket om. Men det är tydligt att elnätet är ett prioriterat mål, och den typen av fälttekniker som finns, den förmåga som finns i Ukraina, är ju vida överstiger det som finns i nästan alla andra västländer. Att kunna skicka ut någon och reparera någonting, även om man inte producerar en ny produkt, är ju något som kommer vara en väldig utmaning i många västländer.

[00:53] Niclas: Okej, så låt mig försöka få ihop den här bilden nu då. Efterfrågan på era typer av produkter, den är hög och stigande. Ni expanderar så det knakar. Tekniska lösningar går framåt med en väldig hastighet som möjliggör för ny typ av teknik, och vi tar upp AI som ett exempel. Och det är dessutom då en koppling till behoven av att hantera mer komplexitet i elnäten med syfte att sänka systemkostnaden för alla som befinner sig i energisystemet, vilket är en långsiktig nödvändighet givet vad Europa befinner sig i konkurrensen med andra kontinenter som vi jämför oss med. Och det tillika säger du nu är starkt kopplat till både svensk och europeisk säkerhet. Något vi har sett i krigföringen, inte minst i Ukraina, som har riktat in sig väldigt mycket just på elnätsdistributionsdelen. Och så pekade du då på problemet med att allokera rätt typ av resurser till den här typen av insatsvara, givet hur den är länkad till några av de kanske viktigaste demokratifrågorna, säkerhetsfrågorna och kostnadsfrågorna. Du har alla delar av dilemmat med där.

[00:54] Niclas: Så nu har vi vävt ihop det här på i stort sett ändå. Jag tror att det många lyssnare inte förstår är hur unik och få produktionssajter som den i Ludvika som finns i Europa och faktiskt också globalt. Det tror jag är en sanning, inte en åsikt. Man kan bara se hur många det är som finns. Vad är det då, om den här frågan är så viktig för alla de här aspekterna som vi pratar om, och vi naturligtvis vill konkurrensutsätta er så ni inte pratar egendomligt. Vad är det som gör att vi inte resursallokerar till området i så fall, som du ser det, på ett sätt som linjerar med de mål vi har satt upp för vår omställning, för vårt kostnadsläge och för vår egen säkerhet?

[00:54] Filip: Det är såklart lite av en politisk saktfärdighet, men samtidigt så är det så otroligt många andra frågor. Jag tror man ska vara ödmjuk för det också. Det är så otroligt många andra frågor som dyker upp inom andra politikområden också, vilket gör att återigen –

[00:54] Niclas: Ja, men din kritik är ju att de är för få.

[00:54] Filip: Ja, absolut. Och det är det jag menar. Man har inte resurserna, man har inte tänket att driva fram den här typen av förslag. För vad behöver vi göra för att säkra transformatortillgängligheten? Det behöver inte vara produktionen, utan tillgängligheten om det skulle bli kris och krig i Sverige. Det är ingen som har kommit fram med någon sådan strategi än så länge. Jag vet att man jobbar på det, det säger man hela tiden i Sverige, det bereds och så vidare. Men än så länge har inte vi sett någonting i alla fall. Hur ser vi till så att vi har de insatsmaterial som vi, andra och konkurrenter eller vem som helst i hela energisektorn har? Om man då inte kan ta del av de globala värdekedjorna och transporterna som finns. Det är en otrolig mängd material som behövs. Till det kan jag lägga den typen av lagstiftning som man har inom EU, inte minst, som också sätter den här typen av utveckling i ett svårt ljus. Som vi pratade om, CBAM, inte minst, alltså *Carbon Border Adjustment Mechanism*, där våra insatsvaror beläggs med CBAM-avgifter, om man ska kalla det så, samtidigt som en färdig transformator från utlandet inte läggs på de kostnaderna.

[00:54] Filip: Det gör ju också att man utarmar i viss mån den typen av industri som man behöver för att också klara sig självständigt under en längre tid i kris och krig. Så att det finns ju en otrolig mängd små typer av, kanske välmenande, intentioner med den typen av lagstiftning. Men det gör att man har glömt bort lite grann den typ av styrka som man behöver ha när det kommer till motståndskraft i kris och krig. Inte minst när det kommer till elnätsområdet som är, som sagt, väldigt stort, väldigt fysiskt, väldigt långa ledtider, väldigt komplext.

[00:55] Niclas: Som jag förstår ditt svar, så är det så här: Ja, man får förstå om det är hypotetiskt, det är tio personer som sitter och jobbar med den här frågan. Om det anses så många, att det är för mycket frågor att hantera för tio personer. Men man får respekt för att de har väldigt mycket att göra. Men det du egentligen säger är att kopplingen till samhällets övergripande mål skulle innebära, egentligen om du fick önska, en resursallokering som gjorde att det var många fler. Bara för att ta hand om komplexiteten.

[00:55] Filip: Ja, men det skulle jag säga är ett bra sätt att uttrycka det på.

[00:55] Niclas: Och du har ju jobbat som statsvetare länge. Jag menar, du har ju ett perspektiv på samhället, och du förstår att kriminalitet, polisväsende, domstolar är en viktig politisk fråga. Du förstår att sjukvården är det, att skolan är det, att militära utgifter och så vidare och så vidare. Du kan den offentliga budgeten. Sätt det här i perspektiv för oss då så lyssnarna kan förstå. I vilken mån är det här underprioriterat och varför är det underprioriterat, och vad gör vi åt det? För det är ju mer abstrakt. Vi har ju varit inne på det i podden bara här. Att bara förstå och hänga med på vad du resonerar om. Är det helt enkelt för svårt?

[00:55] Filip: Ja, men kanske delvis för svårt, men framför allt har man gjort en liberalisering av elmarknaden i Sverige för länge sedan. Om man inte haft de här behoven under en lång tid, då blir det ganska naturligt att man drar ner på de resurserna där man inte behöver dem mest kritiskt. Då har man inte heller byggt upp den typen av förståelse för hur de här sambanden hänger ihop. Det kan vi se i vissa andra länder som är väldigt tydliga med och uttrycker behov: Hur ska vi hantera den här frågan när det kommer till beredskap? Det är inte så att de flesta länderna ligger ljusår framför, absolut inte, utan det är många som haft en liknande situation.

[00:56] Niclas: Ja, för det var ju min nästa fråga. Vad hittar vi förebilderna då? Vad hittar vi ljuset som vi kan styra mot här?

[00:56] Filip: Jag tror vi får hitta ljuset inombords, om jag ska vara helt ärlig. För alla har lite olika förutsättningar. Nu ska jag säga, från mitt perspektiv i alla fall, att jag tycker att Sverige har en väldig tur av att ha den typen av industri, en stor industri, på just det här området. Kraftöverföring är en paradgren för Sverige, som kanske inte alla känner till. Det finns ju många länder som inte har en enda fabrik kopplat till det här. De sitter ju i en helt annan situation. Så de behöver tänka lite annorlunda. Samtidigt behöver Sverige tänka på vilka resurser som vi har i Sverige. Det handlar inte för vår del att sälja mer, utan vi har en ofantlig marknad framför oss. Men om någonting kommer upp så att det blir stopp i systemet och Sverige behöver ha hjälp, det enda sättet vi kan hjälpa till då är att vi är förberedda och det finns någon typ av struktur för hur vi ska bidra.

[00:57] Niclas: Kan frustrationen ibland uppstå, man säger så här: Men här har vi ett land och här har vi en struktur som fungerar mycket bättre, vi jobbar med det där det är enklast? Hur mycket är det svenskt?

[00:57] Filip: Från vårt perspektiv? Ja, absolut. I det här marknadsläget och den här geopolitiska situationen så får vi välja ganska tydligt var vi går. När vi har många som knackar på dörren så kan vi inte heller vara överallt. Så det är en realitet.

[00:58] Niclas: Hur är det då för dig personligen, för Filip som person, att komma in som statsvetare, om ändå att du hade en erfarenhet från energibranschen, och så antar jag att det du kan idag om kraftelektronik och Hitachi Energys produkter är väsentligen mycket mer än när du började.

[00:58] Filip: Så är det. Hoppas jag i alla fall.

[00:58] Niclas: Så vidga det då uppenbarligen utifrån det här samtalet, dina vyer om dess betydelse och vikt för samhället på ett sätt som du inte såg innan.

[00:58] Filip: Ja, ja, jag ska säga att bara byta in min goda erfarenhet från tiden på Regeringskansliet var mycket kopplat till kontakt med branschen, och jag jobbade väldigt mycket med svenskt exportfrämjande, framför allt energiteknikbolag, både stora och små. Man lärde sig otroligt mycket om den typen av, inte bara den själva tekniska lösningen som fanns, utan vad är det för marknad som driver, vad påverkar den marknaden som driver i den kommit till lagstiftning och så vidare. Så det var något som jag var väldigt glad över att kunna jobba på, och vilket också gjorde mig bekväm i att ta det här steget ut till näringslivet. Och det tror jag också är något som man i Sverige behöver titta lite mer på. Det är väldigt stort fokus på, ja, vi ska samla branschen, då samlar vi branschorganisationerna, vilket såklart är jättebra. Vi är med i många, inget är dumt om dem, men det är lätt ibland att inte se skogen för alla träden när man tittar ut över vad människorna finns någonstans, vad tillverkningen finns någonstans, vad resurserna finns någonstans, vad vi har för behov för att också upprätthålla den här industriella kapaciteten när det kommer till elnätsområdet.

[01:00] Niclas: Det är många där ute som pratar och pratar, och det finns risken att man tappar fokus på det som är viktigt. Så hörde jag vad du just sa.

[01:00] Filip: Ja, delvis det. Men också att det blir lite slätstruket, neutralt ibland när man inte riktigt ser alla de nyanserna som finns där bakom. Om man bara pratar på en övergripande nivå.

[01:01] Niclas: Ja, men fint. För det var lite på vägen. För dig som person så blir det väl så att ju närmare man är ett område, desto mer vidgas ens vyer. Och då har du gjort det i ett område som är strategiskt viktigt ur flera olika perspektiv, som vi varit inne på. Och så ska du då föra fram den här rösten och den här åsikten, trots att både jag och alla som lyssnar på den här podden vet att du är anställd av Hitachi Energy. Den relationen är tydlig. Och så ska du få fram på ett trovärdigt sätt just det här. Vad är det som du måste ha då för typ av förmåga som gör att jag kan ta emot, eller samhället, eller politiken, industrin, vem som helst, kan förstå att det här är ingen annan som kan förklara den här berättelsen, för det är ingen annan som sitter med den insynen som du har å ena sidan. Å andra sidan, så du har ingen att vända dig till. Du måste göra detta. Å andra sidan så har du den här, ja, kanske den här svårare bilden av att betraktas ibland som en partsinlaga.

[01:02] Filip: Men jag tror att i Sverige så finns just den tanken om att alla pratar i sin egen sak och det är något dåligt. Men det är ju det man kan något om. Det är ju det perspektivet man respekterar. Och ingen annan kan mer om det än vad jag kan från den positionen jag sitter med. Det är klart att andra kan mycket om allt annat. Men från just den positionen jag sitter på så kan ingen annan mer än det som jag vill framföra. Och sen får man ju lyssna på det. Men att det skulle vara något dåligt att bara prata från sin egen sak, det har jag lite svårt att förstå. Och det är ju många företag, branscher eller politiker eller vad det nu är, intressenter, väldigt pigga på att göra. Men när det kommer från företag så ses det ibland med skepsis i Sverige. Man får ju ta det för vad det är. Jag är ju expert på det som jag har framför mig. Det är klart att den mottagaren måste förhålla sig till de intressen som den personen har att företräda.

[01:03] Niclas: Hur bra skulle du säga att vi är på att föra dialog i Sverige? Vi berömmer ju oss själva för det. Men det hela kokar ju ner till den här förmågan att kunna förstå vem du är, lyssna på det, förstå din närhet till det men också din roll. Det gäller ju alla aktörer i branschen på ett sätt som leder till konstruktivism och inte stängda positioner. Där det landar ner i att vi kan vara öppna för det konstruktiva samtalet.

[01:03] Filip: Ja, jag skulle säga att vi har ett ganska högt i tak ändå inom energibranschen. Jag drar ett exempel från en högt uppsatt på Internationella Energirådet, IEA, *International Energy Agency*, som verkligen berömde det diskussionsklimatet som vi har i Sverige. Han har en överblick över allt annat som sker i hela världen. Stolta över, inte minst inom energibranschen. Sen så finns det såklart då den översättningen av det fram till det konstruktiva, så för politik och allmänheten. Och där tror jag att det finns en hel del att önska.

[01:04] Niclas: Satsar vi, givet hur komplex marknaden är, tillräckligt på den roll som du har?

[01:04] Filip: Nej, det måste finnas fler som gör det. Det är en fantastiskt viktig roll och framför allt otroligt roligt.

[01:04] Niclas: Vad hoppas du av den svenska valrörelsen 2026 när det kommer till energifrågorna? Är det mycket frågor, lite frågor? Är det mer djup? Är det avstånd till? Hur ska man se på det här?

[01:04] Filip: Vill man ha lite sommarsemester så vill man ha få frågor. Givet vad som sker i omvärlden nu med krig och så vidare, så hoppas man kanske ändå på att det ska lugna ner sig lite grann. Samtidigt så kan man ju inte annat än tycka att ju mer man diskuterar energi, ju roligare, och framför allt för vår bransch och för kanske vårt företag också. Men någonstans hälsosam distans också till de geopolitiska svängningarna som sker tror jag är klokt för att man tittar på: Okej, vad är det egentligen, vilken väg är det vi ska gå? Jag tror att elektrifiering, det är Sveriges styrkegren. Det är vår framtid, även Europas. Hur sätter vi det på bästa sätt? Och det finns många olika svar på den frågan, men vi måste bli av med de fossila bränslena som vi använder så fort som möjligt. Och det har vi pratat om under så många år. Och vi har blivit påminda så många gånger. Men snälla, kan inte det vara den dominerande frågan i valrörelsen?

[01:05] Niclas: Och det är lättare att ta den diskussionen när det inte är så turbulent överallt annars?

[01:05] Filip: Så är det. Men samtidigt så blir det här en möjlighet att visa på de importberoenden vi har. Konsekvenserna det får. Det går inte att blunda för. Så jag tycker att låt oss använda denna möjlighet till att verkligen hamra hem den vägen vi ska gå framåt på elektrifiering och utnyttja de resurserna som vi har i Sverige.

[01:05] Niclas: Sista spaningen då. Tror du att du ser framför dig en framtid med mindre turbulens på marknaden?

[01:05] Filip: Nej, det kommer nog bara bli mer, tyvärr. Men det är också någonstans det som gör att man blir engagerad och att det finns något att ta tag i. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv, men såklart också i politik, industri, ekonomi, allt det som påverkar hela vår värld. Det kommer inte bli mindre komplext. Elsystemet kommer bli mer och mer viktigt för hela energiförsörjningen runtom i världen. Elektrifieringen kommer vara det som driver energiförsörjningen framöver, så det kan vi inte blunda för.

[01:05] Niclas: Du Filip, tack så hemskt mycket att du tog dig tid att vara med här i Energistrategipodden.

[01:05] Filip: Tack Niclas.

I sommar är vi återigen på plats i Almedalen och vi ser fram emot att träffa er. Almedalen är en viktig mötesplats och vi välkomnar värdefulla samtal om framtidens energi och vår omvärld. Kom och träffa oss och låt oss utbyta både idéer och kunskap. Under veckan kommer våra experter inom energisektorn dessutom att moderera samtal, delta i paneldebatter och leda samtalsgrupper. Vill du ha insikter om fjärrvärme, elnät, elmarknad eller digitalisering i en panel eller som föredrag, eller en moderator med djup energikompetens? Kontakta oss via vår hemsida, sigholm.se. Vi ses i Almedalen.

Filip Elveling, som arbetar med samhällskontakter på Hitachi Energy i Norden, beskriver hur bolaget har djupa svenska rötter i ASEA och idag är en global nyckelaktör inom kraftöverföring. Särskilt lyfts företagets styrka inom HVDC, högspänd likström, fram. Den tekniken gör det möjligt att överföra stora mängder el över långa avstånd med mindre förluster än växelström, och är därför central när elproduktion och elanvändning ligger långt ifrån varandra, till exempel vid havsbaserad vindkraft eller stora industriella satsningar.

Ett huvudtema är att elektrifieringen förändrar elsystemet i grunden. Förr byggde systemen ofta på stora kraftverk nära användningen. Nu behöver el i högre grad transporteras från där den produceras, exempelvis från vindkraft till storstäder, industri eller datacenter. Det driver efterfrågan på ny nätinfrastruktur, avancerad kraftelektronik och smart styrning. Hitachi Energy växer därför snabbt, både globalt och i Sverige, med stora investeringar i bland annat Ludvika, Västerås, Landskrona och Piteå.

Samtalet kretsar också kring att elnätets teknik ofta är osynlig för allmänheten, trots att den är helt avgörande för att samhället ska fungera. Filip beskriver det som “gömd infrastruktur”: transformatorer, stationer, brytare och likströmslänkar märks sällan, men utan dem fungerar inte elektrifieringen.

En viktig poäng är att teknisk utveckling går snabbare än de politiska och upphandlingsmässiga systemen. Filip menar att Sverige ofta bygger och reglerar som om dagens teknik är statisk, trots att stora framsteg sker inom både kraftelektronik, digitalisering, AI, sensorer och övervakning. Därför borde innovation väga tyngre i offentlig upphandling och i planeringen av framtidens elsystem. Annars riskerar man att låsa fast sig i lösningar som är för gamla redan när de levereras.

Samtalet berör också den politiska debatten om exempelvis internationella elförbindelser. Filip argumenterar för att sammanlänkade elnät i grunden är positiva, både historiskt och framåt, även om de är politiskt omstridda. Han menar att kritiken ofta blir kortsiktig och missar att sådan infrastruktur skapar värde under flera decennier.

Ett annat centralt budskap är att ett mer förnybart elsystem kan fungera tekniskt mycket väl, även med hög leveranssäkerhet, men att det kräver rätt kombination av nät, lagring, styrning och marknadsdesign. Frågan är därför mindre om det är möjligt och mer om hur det ska göras kostnadseffektivt och robust.

Mot slutet blir perspektivet bredare: elnätet beskrivs som en del av Sveriges och Europas säkerhetspolitik. Kriget i Ukraina visar hur kritisk elinfrastruktur är i kris och konflikt. Därför räcker det inte att tänka marknad och effektivitet; man måste också tänka beredskap, industriell kapacitet, materialförsörjning och långsiktig tillgänglighet.

Övergripande är budskapet att elektrifiering inte bara är en klimatfråga, utan också en fråga om industri, geopolitik, säkerhet och samhällsbyggnad. För att lyckas behövs mer teknisk förståelse i politiken, bättre förmåga att hantera komplexitet och större respekt för att framtidens energisystem kommer att vara både mer avancerat och mer avgörande än dagens.