#339 - Johan Svenningsson, Uniper

Niclas (0)

Välkomna tillbaka till en ny säsong med Energiestrategipodden. I det här första avsnittet återkommer vi till Uniper och dess vd Johan Sveningsson. När vi träffades förra gången, för cirka två år sedan, hade världen precis kommit ur en period med mycket hög inflation och den svenska styrräntan låg fortfarande på 4 %, vilket så klart hade stor påverkan på infrastrukturprojekt generellt. Sedan dess har räntan kommit ner rejält och samtidigt har turbulensen i världen ökat drastiskt. Säkerhets- och konkurrensfrågor ligger betydligt högre på dagordningen i dag.

Just med tanke på kontrasten är det roligt att få låna tillbaka Johan för att få en inblick i hur ett av de stora energibolagen i Sverige ser på förutsättningarna för sina investeringar i energisystemet. Vad behöver den befintliga kärnkraften för att vara kvar? Kommer vi i mål med vattenkraften? Och håller vätgasprojekten fortfarande sin marknadsposition? Kul att ha dig med. Johan Sveningsson, Sverige-vd för Uniper – varmt välkommen tillbaka till Energiestrategipodden.

Johan (1)

Tack, väldigt trevligt att vara här igen.

Niclas (1)

Jag tänker att vi kastar oss in i den omvärld vi befinner oss i nu, som ju är minst sagt under omstöpning. Din bild av vad som händer i världen, och den väg Europa trodde sig ha stakat ut – eller fortfarande försöker hålla fast vid – med den här stora omställningen: Hur skulle du beskriva det du ser och vad det får för konsekvenser?

Johan (1)

Det är en stor fråga som vi kan prata länge om. Det viktigaste jag ser är att EU:s 2040-mål, som man nu har slagit fast, driver oss i rätt riktning. De kanske har blivit lite urvattnade, lite mindre skarpa än vissa av oss önskade, men många var ju oroliga för att det skulle gå åt andra hållet. EU är samtidigt tydliga med att vi ska driva klimatomställningen och gå mot ett grönare samhälle. Riktningen är satt och vi kommer att leverera på den.

Men vi måste också ta hänsyn till omvärlden vi lever i. Går vi tillbaka några år har vi sedan dess haft en pandemi, en geopolitisk kris och en inflationskris. Det påverkar Europa. Vi har ökade geopolitiska risker och vi ser USA:s utveckling – vi kan inte bortse från det. Samtidigt ser jag mycket bra utveckling. Riktningen ligger fast.

Johan (2)

Jag känner mig ganska nöjd med var vi är på väg.

Niclas (2)

Om jag utmanar det lite: Man kan ändå säga att tonaliteten har skiftat mot säkerhet – givet oron för USA:s åtaganden mot Ukraina och NATO, artikel 5, men också konkurrenskraften och att vi kanske inte längre vågar lita hundra procent på en amerikansk allierad. Då syns också Europas tillkortakommanden: bristande IT-infrastruktur, mjukvaruleverantörer, försvarsförmågor. Det här ändrar ju vad politiken pratar om. Håller du inte med?

Johan (3)

Absolut. Mycket har hänt, och vi har öppnat ögonen och ser på ett bredare spektrum än tidigare. Fokus på klimatfrågan är fantastiskt, men vi kan inte isolera oss kring en enda fråga. De senaste åren har verkligen visat att vi måste tänka på helheten. Politikens utmaning är att hantera alla frågor samtidigt.

Vi måste leva i en säker värld. Security of supply, säkerhetspolitik och försvarsförmåga är viktiga delar. Konkurrenskraften är också avgörande: Är Europa inte konkurrenskraftigt kommer vi inte kunna investera och driva klimatomställningen. Samtidigt måste klimatfrågan lösas. Vi behöver balansera de här delarna. Ibland får man lägga mer fokus på en fråga och ibland på en annan – men jag tror att vi rör oss åt rätt håll, även om det tar tid.

Johan (4)

Alla de här frågorna kommer att ta tid.

Niclas (4)

Det låter som att du menar att justeringen som skett kring 2040-målen – från första förslaget till exempelvis möjligheten att använda artikel 6-mekanismer – är en kalibrering tillsammans med andra parametrar: energitriangeln, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Och att riktningen ändå ligger fast. För två år sedan var ju tonen mer “sista utsläppet är 2039”. Även om det darrar lite nu så säger du att riktningen är viktigare än det exakta innehållet. Förstår jag dig rätt?

Johan (5)

Ja. I både politisk och medial logik är det lätt att fastna i årtal och exakta nivåer. Men världen förändras hela tiden, och då är riktningen det viktigaste. Nu ser vi att paletten är bredare.

Jag brukar jämföra lite med IT-utvecklingen: det gick inte spikrakt uppåt i den takt man trodde – det kom justeringar, bolag ombildades, vissa satsningar stannade upp – men i dag är IT helt avgörande, och se vilken utveckling vi haft med AI. Det sker korrigeringar, men de långsiktiga målen är centrala. Det är det industrin behöver: att man håller fast vid den långsiktiga riktningen.

Johan (6)

Så även om 2040-målet justeras något anser jag att man håller fast vid riktningen – och det är det viktigaste. Då kan vi planera långsiktiga investeringar.

Niclas (6)

Samtidigt finns signaler om att investerare inte känner sig helt trygga i vad politiken står för. Ett exempel är målet om fossilfria motorer i bilindustrin 2035 som har ruckats på. Det finns oro för att regelverk som ligger till grund för investeringar, som FuelEU Maritime och regler kopplade till flyg, också kan justeras. Håller du med om att det sprider oro i marknaden?

Johan (7)

Till viss del. Justeringar skapar alltid oro. Tittar man historiskt kan ingen säga exakt var vi skulle befinna oss fem år senare. Man måste vara medveten om att ramar kan ändras – av politiska skäl, av världsläge, av ekonomi. Vi lever i en demokrati; politiken kan fatta nya beslut. Inflationskrisen är ett exempel på sådant som kan påverka.

När man investerar och regelverk förändras blir man förstås inte nöjd. I vissa fall kan man tycka att justeringarna är fel. Men man ska inte bli överraskad av att det sker. Det är en del av samhällsutvecklingen.

Niclas (8)

Vad är din personliga take på de geopolitiska jordbävningarna vi sett den senaste månaden i januari, där Kanadas premiärminister kallade det ett brott mot den tidigare regelbaserade världsordningen. Vad tänker du när du ser det här?

Johan (9)

Jag vill inte ge mig in i EU-politiska recensioner – det är inte mitt specialistområde – men det är oroande. Jag är i grunden marknadsliberal och tror på handel. Handel bygger välstånd och jämlikhet. Den rörelse vi sett under längre tid – från Kina, Ryssland och till viss del även USA – riskerar att leda till en fattigare värld och sämre förutsättningar för utvecklingsländer. Handel har skapat mycket välstånd i Afrika och Asien.

Därför är det viktigt att inte agera för snabbt utan att agera i en riktning som förstår realiteterna. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är totalt oacceptabelt. Vi ser hur försörjningskedjor kapas mot Ryssland, och vi måste hitta nya flöden.

Johan (10)

Vi ser potentiella avtal med Indien och andra nya vägar för att bygga Europas handel. Samtidigt behöver vi titta mer på oss själva i Europa: självförsörjningsgrad av energi, försvarsförmåga, IT och så vidare. Vi behöver förstå att vi måste stärka självförsörjningen i flera dimensioner.

Niclas (10)

Det är en bra övergång. “A more independent Europe” var centralt i Ursula von der Leyens tal i Davos. Man kan tolka det som att det stimulerar investeringar i förnybart och andra lösningar för självförsörjning – eller att medel som skulle gått till grön omställning måste prioriteras till försvar. Vilket tror du?

Johan (11)

Det tråkiga svaret är att vi behöver göra både och. Vi behöver öka självständig energiförsörjning. Förnybart är en del, men vi får inte glömma beroendet av kritiska råmaterial. Kärnkraften minskar beroendet av fossila bränslen och kan ge stabila försörjningskedjor. Samtidigt måste vi stärka vår försvarsförmåga – Europa har inte tagit fullt ansvar historiskt utan förlitat sig på andra.

Men vi ska vara försiktiga med att driva “independent Europe” så långt att vi stänger oss. Handelsavtal och öppenhet är viktiga. Vi behöver kunna sätta upp skydd när det behövs, men inte bygga ett system som stänger ute andra aktörer.

Johan (12)

För i slutändan blir det bättre för oss. Men det är inte lätt.

Niclas (12)

Om vi bryggar över till er verksamhet: Vad innebär det att jobba strategiskt när omvärldens “horisont” blir kortare och mer oförutsägbar? Ingen av oss vet vilka nyheter vi vaknar upp till i morgon. Vad innebär det för strategi?

Johan (13)

Grunden är att man måste ha långsiktighet. Strategi är långsiktig planering, men många “strategier” är egentligen taktiska planer – tre eller fem år. Man måste veta den strategiska riktningen och hitta det som är långsiktigt hållbart. Sedan behöver man revidera med en viss periodicitet när omvärlden förändras.

EU:s mål om att få ner CO₂-utsläppen är tydliga. Då behöver vi en strategi som följer målen. Samtidigt måste man se på sina styrkor: vad är vårt DNA? I en osäkrare värld blir det svårare att ge sig in i helt nya områden. Då blir det mer naturligt att gå tillbaka till det man kan, där man känner sig trygg.

Johan (14)

Det ser vi hos många bolag. Vissa stora oljebolag backar från renewables och återgår till olja och gas. Olja och gas kommer att finnas längre än vi kanske vill höra. Då går man tillbaka till sitt DNA. När världen blir stabilare kan man bli mer innovativ igen, och då kommer nya bolag driva utveckling och vi får konsolideringar.

Niclas (14)

Jag hoppas du har rätt. Logiken är rimlig: mer osäkerhet ökar kalkylräntan och då backar man till risker man kan hantera. Leder det till lägre investeringar ett tag framåt?

Johan (15)

Nej, jag tror inte det. Jag tror man kommer göra bättre investeringar. Ibland tar vi för lite risk, generellt. Men kraven på beslutsunderlag kommer bli större, vilket ökar träffsäkerheten. Jag tror inte nödvändigtvis på mindre investeringar – det beror också på kapitalkostnad. Men investeringarna blir tryggare och mer leveransbara. Stora infrastrukturprojekt är inte alltid lättast att leverera.

Niclas (16)

Jag tänker att vi går över till er portfölj nu. Ni har ju en bred verksamhet, Johan, och är en stor aktör inom svensk baskraft – vattenkraften. Ni har stora investeringar planerade i Umeälven, samtidigt som den nationella omprövningen av vattenkraften, NAP, har pausats. Hur har det här landat för er som har så mycket vattenkraft i Sverige?

Johan (17)

Det är en fråga som vi har arbetat med länge – inte bara vi, utan hela branschen, politiken och myndigheterna, i kanske 15 år. När vi startade Uniper 2016 var den högt på agendan i samband med energiöverenskommelsen.

I grunden har vi en fantastisk energikälla: fossilfri, förnybar, flexibel och planerbar. Vattenkraften är en möjliggörare för klimatomställningen. Samtidigt har den en miljöpåverkan, vilket vi inte kan blunda för. Utmaningen är att balansera de kraven, inte minst kopplat till EU:s ramvattendirektiv.

Den ursprungliga överenskommelsen – att vi maximalt skulle förlora 1,5 TWh – är oerhört viktig, just för att vattenkraften är så central för hela energisystemet.

Johan (18)

När vi sedan kom in i själva prövningsprocesserna blev det svårare. Domstolar och länsstyrelser är inte bundna av de övergripande målen. Då riskerade balansen mellan lokal miljöpåverkan och global klimatnytta att tippa åt fel håll. Det flaggade vi tydligt för.

Nu har regeringen pausat processen och arbetar för att få ett bättre ramverk på plats. Vi är inte i mål än. Vattenmyndigheterna har ett viktigt uppdrag kvar, liksom frågan om Natura 2000. Jag är i grunden hoppfull – du vet att jag är en optimist – men juridiken är komplex.

Johan (19)

Vi vill miljöpröva och uppgradera där det är rimligt, men samtidigt säkra den fossilfria kraften. Den är helt avgörande för samhället och klimatomställningen.

Niclas (19)

En oro som lyfts är att det fortfarande blir upp till domstolarna, med otydliga beräkningsgrunder, vilket skapar oförutsägbarhet – precis som tidigare. Er miljöchef Johan Tillman har varit ute och betonat behovet av förutsägbarhet. Vad gör dig hoppfull?

Johan (20)

Domstolarna är fristående, och det är en viktig del av vår demokrati. Samtidigt är det människor som dömer, och genom dialog, debatt och fler avgöranden tror jag att vi över tid kommer få en mer enhetlig tillämpning.

Alternativet – att inte göra någonting – finns inte. Att riskera att tappa 10–15 % av svensk vattenkraft hade fått katastrofala konsekvenser för klimatarbetet. Jag tror vi kommer landa rätt, men det kräver fortsatt tydlig styrning från regering och myndigheter samt god dialog mellan aktörer.

Niclas (22)

Ni har också investerat mycket i biologisk mångfald runt era anläggningar. Har det gett genomslag?

Johan (23)

Kanske inte alltid konkret, men det är en självklar del av vårt ansvar. Vi jobbar kontinuerligt med omlöp, fiskvägar och innovativa lösningar – som fiskvägar i Mörrumsån. Miljöarbetet pausar inte bara för att tillståndsprocessen gör det. Det är den formella prövningen som behöver landa.

________________________________________

Niclas (24)

Låt oss gå vidare till kärnkraften. Regeringen har nu säkrat finansiering för ny kärnkraft, men ni har också lyft vikten av en förvaltningsmodell för den befintliga kärnkraften – livstidsförlängningar i Forsmark och Oskarshamn. Varför var det viktigt att lyfta det nu?

Johan (25)

Det är ingen ny fråga, men den behöver upp på bordet. Livstidsförlängning är avgörande för att nå målet om 300 TWh. Globalt ser vi samma sak: ny kärnkraft behövs, men befintlig kärnkraft måste också bibehållas.

Skulle vi ta bort existerande kärnkraft skulle vi behöva bygga ytterligare runt 50 TWh ny produktion – ovanpå de cirka 140 TWh som redan krävs. Det vore extremt utmanande.

Johan (26)

Vattenkraften kan inte växa nämnvärt. Därför är både nybyggnation och livstidsförlängning av kärnkraft helt centrala. Men dagens energy-only-marknad ger inte tillräckliga incitament för de investeringar som krävs, särskilt när vi ser fler negativa priser och mer nedreglering.

Johan (27)

Budskapet från oss är: genomför elmarknadsutredningen. Det finns bra förslag kring systemtjänster, CfD:er och ersättning för planerbar kraft. Vi levererar i dag stora systemvärden utan ersättning. Det behöver ändras, helst marknadsbaserat.

Niclas (28)

Annars riskerar vi undanträngningseffekter – att ny kärnkraft med statlig säkring tränger ut befintlig kärnkraft och andra kraftslag.

Johan (29)

Precis. Därför är marknadsbaserade lösningar så viktiga. Energy-only-marknaden har redan utvecklats med nya produkter. Samma sak måste ske för reaktiv effekt, tröghet, spänningshållning. Får de egenskaperna en marknad, då betalar systemet för det det behöver.

Johan (31)

Räcker det? Förhoppningsvis. Om inte får man titta på riktade åtgärder. Men vi måste ta diskussionen nu, inte i sista minuten. Under nästa mandatperiod behöver ett konkret förslag finnas på plats.

Niclas (31)

Utan att fastna för djupt i marknader för rotationsenergi, frekvens- eller spänningsstabilitet – även om det är extremt intressant – så har Svenska kraftnät påpekat att vissa av de här marknaderna inte nödvändigtvis genererar tillräckliga intäkter för att bära stora investeringar. Hur länge kan ett beslut om förvaltningsmodell för befintlig kärnkraft dröja innan det faktiskt börjar påverka era planer?

Johan (32)

Vi tittar på vad som är en rimlig modell och vilka beslut som egentligen behöver fattas. De stora investeringsbesluten handlar om större komponentbyten, och där vill man ha goda förutsättningar på plats.

I grunden ser vi kärnkraften på samma sätt som vattenkraften: vi investerar så länge anläggningarna är tekniskt säkra och ekonomiskt lönsamma. Om det är 60, 80 eller 100 år är i sig mindre viktigt. Men det kommer ett tillfälle då de riktigt stora besluten måste tas.

Johan (33)

För våra anläggningar handlar det om början av 2030-talet. Man kan alltid skjuta på beslut, men då ökar riskerna – både för produktionsbortfall och kostnader. Därför behöver vi optimera tajmingen mellan underhåll och livstidsförlängning.

Det innebär att vi under nästa mandatperiod behöver ha tydliga spelregler. Då måste marknadsmodellerna vara klara, och det måste finnas tid för dialog och remisser. Att fatta beslut i sista minuten är dåligt för både samhället och industrin.

Niclas (34)

Det här blir ju nästa stora pusselbit, efter finansieringen av ny kärnkraft. En stor reform som dessutom kommer jämföras med villkoren för andra kraftslag – inte minst vattenkraften, som också påverkas av nollpristimmar.

Johan (35)

Elmarknadsreglering är en stor reform, ja, och den kan kräva EU-godkännande. Samtidigt måste vi kunna hålla flera tidslinjer i huvudet parallellt.

Vi tror att livstidsförlängning är samhällsekonomiskt lönsam och har redan fattat ett inriktningsbeslut mot 80 år. Men samtidigt måste vi jobba med ny produktion, mer förnybart, ny kärnkraft och nätutbyggnad parallellt. Energisystemet är komplext – vi kan inte göra saker sekventiellt.

________________________________________

Niclas (36)

När vi pratades vid senast nämnde du att ni tittade mer på förnybart, både vind och sol. I dag verkar fokus ligga mer på sol, samtidigt som branschen haft det tufft med låga elpriser. Var befinner ni er nu i analysen av den förnybara portföljen?

Johan (37)

Vi har förvärvat ett antal solparksprojekt som ligger i vår portfölj i dag, bland annat i Mellansverige. Samtidigt ser vi, precis som andra, att ny produktion just nu inte är det marknaden efterfrågar. Vi har inget akut behov av att trycka in mer produktion – vi exporterade runt 35 TWh förra året.

Men det viktiga är att förbereda oss för den tillväxt som kommer 2030, 2035 och 2040. Solparker har relativt korta ledtider och är därför bra att ha i portföljen när efterfrågan väl tar fart.

Johan (38)

Marknaden fungerar som den ska. Man ska inte bygga bara för att bygga. Behåller vi dagens produktion behöver vi ändå bygga runt 140 TWh ny el till 2045. Med ny kärnkraft och livstidsförlängningar kvarstår ett enormt behov av ny förnybar produktion.

Niclas (39)

Samtidigt ser vi hur svårt det är med tillstånd: havsbaserad vind pausad, kommunala veton, långa processer. Vad behöver Sverige göra för att faktiskt kunna bygga när efterfrågan väl kommer?

Johan (40)

Vi gör många saker rätt. Tillståndsprocesserna reformeras och ledtiderna för transmissionsnät har halverats. Accelerationskontoren gör ett bra jobb. Men vetorätten behöver också hanteras – där finns färdiga förslag som behöver beslutas och implementeras.

Sedan är det alltid ett affärsbeslut. Just nu finns det inte samma stress att bygga, men vi måste få alla förutsättningar på plats inför nästa fas.

Niclas (41)

Vi ser stora datacenter i kö, särskilt i SE3. De kan byggas snabbt och skapa ett enormt efterfrågetryck. Är vi redo?

Johan (42)

Vi är inte tillräckligt snabba ännu. Grid access och nätanslutningar är fortfarande en flaskhals. Men riktningen är rätt. Vi har kapacitet i systemet – den är bara inte jämnt fördelad över tid.

Vi behöver också fler gasturbiner, precis som Tyskland bygger nu, för att balansera sol och vind. Det kommer bli aktuellt även i Sverige.

________________________________________

Niclas (44)

Varför är gasturbiner en så bra lösning för effektbalans?

Johan (45)

De är standardiserade, relativt billiga, snabba att bygga och starta. De kan köras på fossilfria bränslen som vätgas eller biogas. De passar perfekt för att hantera volatilitet i ett system med mycket sol och vind.

________________________________________

Niclas (46)

Låt oss avsluta med e-bränslen och vätgas. Många projekt har pausats eller lagts ned i Europa. Hur ser ni på era satsningar i det läget?

Johan (47)

Om vi börjar i målbilden: EU ska nå nära nollutsläpp till 2040. Flyg och sjöfart måste bort från fossila bränslen. Där finns ett långsiktigt marknadsbehov.

Utmaningen i dag är kostnaderna och avsaknaden av en likvid marknad. Elektrolyskostnaderna har inte fallit i den takt man hoppades, och det finns ingen fungerande handelsmarknad ännu.

Johan (48)

Samtidigt har Sverige och Norden de bästa förutsättningarna i Europa: fossilfri el, låga elpriser i ett europeiskt perspektiv, tillgång till biogen CO₂. Lokaliseringen är rätt. Marknaden kommer – men inte än.

Johan (49)

Vi driver våra projekt vidare, bland annat i Östersund och Luleå. Målet är investeringsbeslut runt 2027. Men innan dess måste kostnader, marknad och kundkontrakt sitta.

Niclas (51)

Ni väljer ändå att vara early mover, trots att andra aktörer dragit sig ur. Varför?

Johan (52)

Det ligger i vårt DNA. Vi vill vara ledande i den gröna omställningen och kombinera våra styrkor: vattenkraft, trading och industriell erfarenhet. Men affären måste hålla. Överbryggningsperioden blir kritisk – hittar vi ingen lösning där blir det svårt.

________________________________________

Niclas (55)

Du låter ändå genomgående optimistisk.

Johan (55)

Ja – alternativet är sämre. Om vi inte löser klimatutmaningen får vi en fattigare, mer instabil värld. Svensk industri, jobb och välfärd är beroende av att vi lyckas. Riktningen är avgörande.

Niclas (57)

När ser du att efterfrågan på el faktiskt vänder upp igen?

Johan (58)

Mot slutet av 2020-talet. Det handlar om ett enormt bränslebyte, precis som på 1970-talet när vi byggde kärnkraft och fasade ut olja. Elektrifiering och vätgas kommer driva efterfrågan kraftigt.

Niclas (59)

Så vi behöver både tålamod och tempo?

Johan (59)

Exakt. Riktning, uthållighet och förmågan att hålla flera frågor i huvudet samtidigt.

Niclas (62)

Det finns hopp. Stort tack för att du var med, Johan.

Johan

Tack själv.

I säsongspremiären av Energiestrategipodden välkomnar Niclas tillbaka Unipers Sverige-vd Johan Sveningsson. Samtalet tar avstamp i hur förutsättningarna förändrats sedan deras senaste möte: inflationen och ränteläget har lättat, men den geopolitiska turbulensen har ökat. Säkerhet och konkurrenskraft har seglat upp som lika centrala frågor som klimatet – och det påverkar både politik och investeringar i energisystemet.

#### Omvärlden och EU:s riktning

Johan menar att EU:s 2040-mål fortfarande driver åt rätt håll. Målen kan ha blivit något mindre skarpa, men viktigast är att riktningen ligger fast. Samtidigt betonar han att världen förändras snabbt – pandemi, inflation och geopolitik påverkar Europas förutsättningar. Därför behöver politiken balansera klimatambitionerna med försörjningstrygghet, säkerhetspolitik och konkurrenskraft.

Niclas lyfter att Europas samtal tydligt skiftat mot säkerhet, bland annat kopplat till osäkerhet kring USA:s långsiktiga åtaganden, samt Europas svagheter inom IT-infrastruktur, försvarsförmåga och strategiska leverantörskedjor. Johan håller med och beskriver att klimatfrågan inte kan hanteras isolerat – flera samhällsmål måste nås samtidigt.

#### Politisk osäkerhet och investeringar

De diskuterar att justeringar i regelverk kan skapa oro hos investerare, exempelvis i frågor som rör transportsektorn och EU-regelverk för sjöfart och flyg. Johan menar att justeringar alltid kommer ske i en demokrati och i en föränderlig värld, och att investeringar därför måste göras med förståelse för att spelregler kan ändras. Det viktiga är att långsiktiga mål och en tydlig riktning ligger fast, så att industrin kan planera.

#### Energisäkerhet och “ett mer självständigt Europa”

Utifrån diskussionen om ett mer “independent Europe” konstaterar Johan att Europa behöver både stärka sin energiförsörjning och sin försvarsförmåga. Förnybart är en del av lösningen, men kommer med beroenden av kritiska råmaterial. Kärnkraft kan minska beroendet av fossila bränslen och bidra till robusta försörjningskedjor. Samtidigt varnar han för att självständighet inte får bli liktydigt med att Europa stänger sig – handel och handelsavtal är fortsatt viktiga för välståndet.

#### Strategi i osäkra tider

När Niclas frågar hur man jobbar strategiskt i en mer oförutsägbar omvärld, betonar Johan långsiktighet. Många “strategier” blir i praktiken korta taktiska planer, men i ett komplext energisystem måste man hålla en lång riktning och revidera när omvärlden kräver det. I osäkerhet tenderar bolag också att gå tillbaka till sitt “DNA”, det vill säga sina kärnkompetenser, snarare än att ge sig ut i helt nya områden. Johan tror inte att investeringarna blir färre, men att beslutsunderlagen blir mer rigorösa och att investeringar därmed blir mer träffsäkra och leveransbara.

#### Vattenkraft – prövningar och förutsägbarhet

Samtalet går vidare till vattenkraften och den pausade nationella omprövningen (NAP). Johan beskriver vattenkraften som en av Sveriges viktigaste fossilfria, flexibla och planerbara resurser – men med verklig miljöpåverkan som måste hanteras. Den centrala frågan är balansen mellan lokal miljöhänsyn och den systemnytta vattenkraften ger. Den ursprungliga ambitionen att inte tappa mer än 1,5 TWh lyfts som viktig, men Johan pekar på att prövningsprocesser i domstol kan skapa oförutsägbarhet eftersom domstolar inte är bundna av övergripande energimål. Trots juridisk komplexitet är han försiktigt optimistisk och betonar att alternativet – att riskera stora produktionsbortfall – skulle vara mycket skadligt för klimatarbetet. Han lyfter också att Uniper fortsätter sitt praktiska miljöarbete kring biologisk mångfald och åtgärder vid anläggningar, oberoende av den formella prövningen.

#### Kärnkraft – nybyggnation och livstidsförlängning

Därefter diskuteras kärnkraft. Regeringen har säkrat finansiering för ny kärnkraft, men Johan betonar att livstidsförlängning av befintlig kärnkraft är minst lika avgörande för att Sverige ska nå planeringsmålet om 300 TWh. Utan befintlig kärnkraft skulle ytterligare stora volymer behöva byggas, vilket skulle försvåra omställningen.

Han lyfter också att dagens “energy-only”-marknad inte alltid skapar tillräckliga incitament för att bära stora investeringar i planerbar kraft, särskilt i ett läge med fler timmar med negativa elpriser och mer nedreglering. Därför vill Uniper se att elmarknadsutredningens förslag genomförs, med bättre ersättning för systemtjänster och egenskaper som elnätet behöver (exempelvis stabilitetstjänster). Målet är så marknadsbaserade lösningar som möjligt, men Johan menar att man måste ha en konkret modell klar under nästa mandatperiod, eftersom större investeringsbeslut närmar sig i början av 2030-talet.

#### Förnybart, tillstånd och framtida efterfrågan

När samtalet går in på förnybart beskriver Johan att Uniper har solparksprojekt i portföljen, men att marknaden just nu inte behöver mer produktion – Sverige exporterar redan stora volymer el. Fokus ligger därför på att bygga portföljer och vara redo när efterfrågan ökar under 2030-talet. Han understryker att det ändå krävs mycket ny elproduktion på sikt.

Niclas tar upp flaskhalsar: tillståndsprocesser, kommunala veton och pausad havsbaserad vind. Johan säger att Sverige har tagit flera steg åt rätt håll – bland annat snabbare tillstånd och kortare ledtider för nät – men att fler beslut behöver genomföras i praktiken, inklusive hantering av vetorätten. Han pekar också på att Sverige måste bli snabbare med nätanslutningar, särskilt om stora elkrävande etableringar som datacenter tar fart.

#### Gasturbiner som komplement

Johan lyfter att gasturbiner kan bli ett viktigt komplement för att balansera ett elsystem med mer sol och vind. De är standardiserade, relativt snabba att bygga och kan starta snabbt, och de kan på sikt drivas med fossilfria bränslen som vätgas eller biogas.

#### E-bränslen och vätgas – lång sikt, kortsiktiga hinder

Avslutningsvis pratar de om e-bränslen och vätgas. Johan menar att behovet är tydligt på lång sikt – särskilt för flyg och sjöfart – men att marknaden i dag bromsas av höga kostnader och avsaknad av en likvid handelsmarknad. Samtidigt menar han att Sverige och Norden har Europas bästa förutsättningar med fossilfri el, relativt låga elpriser och tillgång till biogen CO₂. Uniper driver projekten vidare (bland annat i Östersund och Luleå) med sikte på investeringsbeslut runt 2027, men framhåller att kostnader, marknadsmodell och kundkontrakt måste falla på plats. Att vara “early mover” ses som strategiskt, eftersom det ligger i bolagets omställnings-DNA och kombinerar vattenkraft, trading och industriell kompetens – men affären måste gå ihop.

#### Slutpoängen

Johan avslutar i en optimistisk men realistisk ton: klimatutmaningen måste lösas för att undvika en fattigare och mer instabil värld, och Sverige har goda grundförutsättningar – men det kräver tydlig riktning, uthållighet och att man klarar att driva flera stora reformer parallellt. Efterfrågan på el bedömer han vända upp mot slutet av 2020-talet, i takt med elektrifiering och vätgas, vilket gör att både tempo och tålamod behövs.