#337 - Lukas Lundström, Quantified Carbon

Niclas (0 min)

Vad hände egentligen efter att Finland sänkte skatten på el för värmepumpar och elpannor i fjärrvärmenäten? Precis som i Sverige har de numera många nollpristimmar för dessa anläggningar att köra mot. Förmågan att låta värmesystemet agera som en stor, trög stötdämpare åt elsystemet är hur som helst en resurs som våra grannar i öster nu börjar se effekten av.

I Sverige styrs i dag investeringar i flexibilitet lika mycket av skatteregler och SNI-koder som av fysiska behov. Är det samhällsekonomiskt rationellt att beskatta elpannor annorlunda än processindustri, när båda kan leverera systemkritiska stödtjänster?

För att analysera hur vi optimerar gränssnittet mellan el och värme gästas jag i dag av Lukas Lundström från Quantified Carbon, som tittat just på systemkonsekvenserna av förändringarna i Finland. Har det då gett den systemnytta som eftersträvades? Vilka eventuella risker har de sett med utvecklingen? Och hur passar det här in i Europas planer för elektrifiering av värme?

Kul att ha dig med. Lukas Lundström från Quantified Carbon, varmt välkommen till Energiestrategipodden.

Lukas (1 min)

Ja, tusen tack.

Niclas (1 min)

Du har en bakgrund som forskare inom energisystem, men du bor i dag i Finland. Men du har viss koppling, för vi sitter här i Västerås och gör den här podden. Vem är du och vad är din bakgrund?

Lukas (1 min)

Som sagt så sitter vi här i Västerås och jag har disputerat här i Västerås. Jag har varit en del av ett forskningsprogram här. Det är nu över tre år sedan. Innan dess var jag industridoktorand. Mitt ämne var fastighetsmodellering och hur fastigheter är integrerade med energisystemet, fjärrvärme och i slutänden också kraftsystemet.

Mycket modellering – jag lyssnade på din senaste podd här, med Egghead.

Niclas (2 min)

Just det, Egghead.

Lukas (2 min)

Liknande ämne, med hur man modellerar – inte så mycket AI på den tiden, utan mer fysisk modellering, som ger mer kunskap om parametrar och vad de betyder för fastigheten. Och sedan, överst, systemperspektivet: om vi gör någonting i en fastighet så påverkar det även kraft- eller fjärrvärmesystemet, eftersom man pratar uppvärmning. Och sedan kraftvärme – om vi har kraftvärme i fjärrvärmesystemet påverkar det i sin tur elsystemet. Så den interaktionen forskade jag kring.

Nu är jag Head of Market Intelligence på Quantified Carbon. Vi är ett internationellt företag, så vi har verksamhet i många länder globalt. Vi har också RePower-initiativ, till exempel. Det handlar om hur man kan använda kolkraftverk på andra sätt eller på nya sätt, eller använda infrastrukturen i till exempel Polen, Kina och Indonesien och så vidare.

Men sen har vi starkt fokus på Nordeuropa och Norden. Vi har 16 personer anställda i dag. Hälften av oss sitter här i Stockholm. Jag sitter i Finland. Jag är ursprungligen hemma från Finland och flyttade tillbaka till Finland i samband med början på den här rollen för snart tre år sedan.

Lukas (3 min)

Vi är mest kända, tror jag, här i Sverige för vår kraftsystemstudie som vi gjorde med Svenskt Näringsliv, som tittade på kärnkraft – hur systemet kan utvecklas, scenarier för det svenska kraftsystemet. I den vevan kom jag in och Quantified Carbon bildades i det sammanhanget. Vi växte till och blev ganska snabbt upp till 16 personer efter det.

Även då jobbade vi med LKAB, grönt stål och järnsvamp och hur Sverige har möjligheter på det området. Vi jobbade med det i Svenskt Näringsliv-studierna och använde då modellen GenX, en open source-modell utvecklad i USA. Vi hade Jesse Jenkins, som har utvecklat den, med i vårt första arbete.

En svaghet med de modellerna – och vi köpte även in andra kommersiella modeller – var hur man modellerar vattenkraft i Norden, som har väldigt stor påverkan i systemet. Då började vi utveckla våra egna modeller kring det. Vi har utvecklat egna modeller för att modellera kraftsystemet i Europa, men framför allt med fokus på Norden. Vi kan göra realistiska priser och så vidare.

Frågan där var just: om man tänker sig ett system som LKAB, hur ska man dimensionera vätgaslager och annat?

Lukas (5 min)

Hur vill man ha ett realistiskt system och hur det kan tänkas se ut i framtiden? Och det är även där som vi fortsätter jobba med industri, datacenter mycket i dag – hur deras påverkan kan se ut i systemet ur olika perspektiv. Vi stöttar investeringsbeslut i stort sett.

Och så har vi bevakning på Norden och även EU kring policy, regulation och marknader generellt, för att få information och skapa en bild av hur vi tänker oss att kraftsystemet i Norden och Europa kommer att se ut, både i scenarier och planer.

Och även elpannor då. De har vi nu tittat på här i Finland eftersom Finland började bygga mycket elpannor i fjärrvärmesystemet, där man använder direktverkande el för att producera värme. Det är något som vi börja sätta in i våra modeller nu. Jag länkar in en post – det var den som du uppmärksammade här kring.

Niclas (6 min)

Precis, jag såg hur du visade hur fint elpannorna följer elpriset i Finland.

Lukas (6 min)

Elpriset och vindkraften också. Just den här årsdelen följer de väldigt fint. Det som är ämnet i den posten är elvärme och även energi.

Niclas (6 min)

Precis, exakt. Ja, men den här Staffan Kvist-utredningen för Svenskt Näringsliv, den kommer att påverka den svenska debatten en hel del när det kommer till vad som är driftsäkert och synen på vilka typer av lösningar som behövdes för att gå till 300 terawattimmar konsumtion i det svenska systemet.

Vad vill Quantified Carbon? Har du någon beskrivning på det? Vad är er mission?

Lukas (6 min)

Vi har något mission statement – nu kommer jag inte ihåg det ordagrant. Men decarbonization är det vi jobbar med. Decarbonization of societies and industry. Det är det som förenar oss som jobbar hos oss.

Sen gillar vi att lösa problem, lösa svåra problem. Många av oss har forskarbakgrund och gillar att ta oss an svåra problem och hitta bra lösningar. Vi är många med forskarbakgrund, många fysiker i bakgrunden och så vidare. Vi har samlat en bra trupp att jobba med här.

Niclas (7 min)

Du är en sån som tycker det är ganska kul att energisystemet blir mer och mer komplext. Du får allt mer att räkna på.

Lukas (7 min)

Ja, jag skojar ibland om att det nästan är en fördel för oss som konsulter. Men för konsumenter och industrin är det kanske inte alltid en så stor fördel. Men jag tror att det behövs mer information och mer kunskap, eftersom systemet ändras och vi behöver förstå det. Vår roll är att råda hur man kan agera i det nya systemet.

Niclas (8 min)

Vi backar tillbaka till din erfarenhet. Du disputerade här i Västerås. Du kom in på fastigheter, fastigheter som också var länkade till ett fjärr- och kraftvärmesystem och hur det interagerar.

Det här är ett system – om man tänker på kraftvärmen – som borde vara energisystemets absoluta bästa, i det att marknaden blir mer volatil och vi har stundtals negativa priser. Men för att den ska bli det så behövs ju också förutsättningar. Och där gjorde ju Finland en del förändringar här för ett antal år sedan. Vill du ta oss tillbaka till vilka beslut som Finland har gjort och sätta det i en kontext för oss?

Lukas (8 min)

Ja, vi tar det ännu lite längre tillbaka från början. Finland har ju de senaste åren byggt väldigt mycket vindkraft. Man har gått från ungefär en gigawatt till åtta gigawatt här på några år, vilket är en enorm tillväxt. Det är en av de snabbaste per capita som gjorts. Och så kom Olkiluoto 3 här in också. Systemet har ändrats väldigt mycket.

Samtidigt har vi kriget i Ukraina, Rysslands attack mot Ukraina. Det hade en stor påverkan på energisystemet i Finland när man slutade importera el från Ryssland och gas och olja och även biomassa. Så det är en enorm förändring av systemet i Finland.

2022 ändrade man skattereglerna så att värmepumpar och elpannor i fjärrvärmesystemet skulle få den lägsta skattenivån inom EU, alltså i praktiken noll skatt. Det var en längre diskussion kring det, varför man gjorde det, men det kom ganska samtidigt som den här större förändringen i systemet.

Det har lett till att det snabbt har kommit investeringsbeslut. Nu är vi uppe i, tror jag, 200 megawatt installerad effekt av elpannor i framför allt fjärrvärmesystemet.

Niclas (10 min)

Föregicks det av någon politisk diskussion? Var det någon större fråga det här för er, just skatten?

Här i Sverige finns ju en diskussion om en rad åtgärder man skulle kunna göra för att kompensera den nytta som kraftvärmen bidrar med in i systemet. I Finland var det ganska rakt: ni sökte ett gruppundantag från EU, eller regeringen i Finland gjorde det, fick igenom det och sänkte sedan skatten ner till miniminivån, om jag minns rätt. Ner till 0,6 öre till och med.

Lukas (10 min)

Ja, det har utretts och så vidare. Men det finns en historisk skillnad mellan Finland och Sverige om man tittar på fjärrvärmesystemen.

I Sverige har man inte så mycket fossila bränslen i fjärrvärmen. Man har biobränslen och avfallsförbränning som de stora källorna. Finland hade mycket kolkraft – Helsingfors hade mycket kolkraft – och en stor andel fossilt och torv i fjärrvärmesystemen. Så det fanns ett större behov av elektrifiering.

Det var en del i möjligheten att bli av med de fossila bränslena och då hade man kanske tänkt sig att värmepumpar skulle bli en större andel. Det har de även blivit; just återvinning av värme hos datacenter är något som händer nu. Kanske är det lite eftersläpning, det tar lite längre tid att göra det än elpannor, som är en ganska snabb åtgärd.

Niclas (11 min)

Ja, men just det. Precis, vi kan komma tillbaka till det här med AI-datacenter, hur man integrerar dem i systemet på ett klokt sätt. Men egentligen tänker jag bara högt här: Finland har ju också väldigt volatila priser. Man har gått mot högre priser än vad vi ser i Sverige generellt.

Då kan man tänka sig att en elektrifiering när det är relativt höga priser kanske har varit mindre logisk än i Sverige. Finland hade mer tryck på sig att genomföra den här förändringen, inte minst på grund av att energiflödena från Ryssland, som du var inne på, också förändrades. Det var inte bara på elsidan, det var import av biobränsle, en hel del saker som förändrades där.

Lukas (12 min)

Ja, det kan man säga. Allt råkade hända samtidigt: biobränslepriserna ökade och man hade ett tidigare beslut om att sänka skatten. Men allt det där hände samtidigt, och vi såg mer och mer volatila priser. Då började man ganska snabbt ta beslut om elpannor.

Det är en ganska låg investeringskostnad på elpannor. När man pratar med fjärrvärmebolagen i Finland är det en viktig del av beslutet också. Undantaget gäller ju fyra år, man vet inte vad som händer efter det. Då är elpannan en betydligt lägre investeringskostnad och har snabbare avskrivningstid än värmepumpar. Därför var det ett tryggare beslut att gå för elpanna.

Niclas (13 min)

Just det, det var lättare att göra direkt.

Men om vi kommer in på det här nu då: i Sverige diskuterar vi fortfarande frågan om skatten. Men ni har tittat på det här. Vad har ni sett för effekter i den finska systemdatan sedan skattesänkningen? Vad är det som har hänt?

Lukas (13 min)

Nu har det kommit investeringsbeslut på ungefär 2,5 gigawatt. Det är ganska mycket om man sätter det i perspektiv. Det svenska fjärrvärmesystemet är ungefär 50 terawattimmar och det finska 35 terawattimmar.

Och en gigawatt elpannor, med den utnyttjandegrad vi ser – både i verklig drift och i våra simuleringar – ligger kring 35–40 %. Man kör dem ganska mycket. Det ger cirka tre terawattimmar värme per gigawatt elpanna. Det blir en betydande del av fjärrvärmesystemet och påverkar då elpriset.

Om man tittar på capture rate för vindkraften – alltså det pris man i genomsnitt får – och jämför med ett scenario där Finland inte skulle ha byggt de elpannor man har nu, så skulle capture rate för vindkraft vara sex procentenheter lägre.

Niclas (14 min)

Ja, du menar att effekten av den här skattesänkningen också har lett till en bättre capture rate för vindkraften. Just det.

Lukas (14 min)

Det är viktigt för vindkraften. De har ju lidit av väldigt låga capture prices, både i Sverige och Finland, när det har installerats väldigt mycket på kort tid.

Niclas (15 min)

Vi har ju sett fler och fler nollpristimmar, både i Finland och i Sverige, som en konsekvens. Naturligtvis inte bara av vind, utan också på grund av hur konsumtionen ser ut och av sol. Det har kommit in cirka 5 gigawatt sol i det svenska systemet.

Ser ni någon konsekvens på elprisbildningen från nollpriserna? Finns det någon förflyttning?

Lukas (15 min)

Kanske inte när det gäller just nollpriserna. Det finns ganska hårt tryck just vid nollpriserna – frågan är om priset ska vara noll eller minus 20. Där händer inte så mycket. Det blir lite färre negativa timmar, men framför allt är det capture rates som är mer avgörande i dag, när du ligger kring 10 euro per megawattimme. Det är där det har betydelse för vindkraftsproducenten.

Men visst, sol påverkar också. Man kan säga att det blir mycket ”solvärme” via elpannorna.

Niclas (16 min)

Just det. Om vi går tillbaka till den här grafen: du säger att elpannorna i värmesystemet följer vindkraftsproduktionen väldigt väl. Det måste ju jämna ut elpriserna på något sätt. Det är egentligen det du säger med capture rate.

Vilket ju borde vara bra för alla kraftslag, tänker jag. Även sådana som kärnkraften, till exempel. Den är inte lika lätt reglerbar som kanske en mindre turbin, utan vill ha ett så högt capture rate som möjligt – man vill ha systempriset, det är det man fångar. Rimligtvis borde det här påverka dess förmåga också, eller?

Lukas (16 min)

Ja, i viss mån, men framför allt är det vindkraften och solen som påverkas mest. Sen, om det finns en förmåga att faktiskt stänga av elpannorna – vilket vi ser att det finns i det finska systemet i dag – så funkar det även bra i mer ansträngda situationer.

Men det finns en risk, och den ser vi inte riktigt ännu – det beror på vad som finns i systemet. Det måste finnas en marginalpanna, en annan värmepanna, som kan starta. Det finns sådana tillfällen, som vid riktigt kallt väder: om det är minus 15 här i Västerås till exempel, då blir det ansträngt. Då kan det vara lockande att hålla kvar elpannan med ett ganska enkelt styrsystem och inte starta biobränslepannan. Då kan elpannan trycka upp elpriserna om man får in mycket elpanne-last.

Niclas (17 min)

Under vilka delar av säsongen, när på året, används elpannorna och värmepumparna som bäst?

Lukas (17 min)

De kör ganska jämnt över året. Under sommaren är det lite mindre last, helt enkelt. Men det vi har sett nu av det som installerats är att de ligger som mellanlast. Tittar vi på grafen över en vecka och drar ut den till ett år så ser den ganska likartad ut – relativt över hela året. Men det är kanske också för att det är nya pannor.

Niclas (18 min)

Ni har gjort ett antal tester, som jag sett att du har publicerat, där ni har modellerat ett typiskt kraftvärmesystem eller fjärrvärmesystem med en bas på avfall, en mellanpanna på bio och sedan tittat på vad som händer om skatten är kvar kontra om skatten inte är kvar på värmepumpar och elpannor i systemet.

Vill du ge oss en överblick över vad som händer i ett genomsnittligt kraftvärmesystem? Hur stor påverkan får skatten?

Lukas (18 min)

En kollega till mig har gjort just den studien, så jag tar mig lite friheter här. Men skatten har enorm påverkan på både värmepumpar och elpannor, och framför allt på elpannor.

I Sverige har vi nu en elskatt på 43 öre, och vid årsskiftet 2024/2025 blir den 37 öre. Det är en hög nivå. I Finland är det 22 euro per megawattimme, ungefär 25 öre per kilowattimme. Norge har nu 5 euro per megawattimme, och Danmark har också gått ner kraftigt.

Det är i spannet 5–10 euro per megawattimme som elpannor börjar bli intressanta. Är skatten högre finns det inte riktigt en lönsamhet. Värmepumparna har ju en fördel: de är mer energieffektiva. I Sverige har vi pratat mycket om att vi vill ha värmepumpar, och de har ju en fördel i att de är eleffektiva. Har du en COP – coefficient of performance – på tre, sätter du in en enhet el och får tre enheter värme. Så det är energieffektivt, eller el-effektivt.

Niclas (20 min)

Man måste ju ha någon form av värmeunderlag, att det finns något att jobba med, en potential. Jag antar att det inte är alla fjärrvärmenät som har en sådan restvärmeström att använda.

I vissa fall, som i Göteborg, är det ju avloppsvatten, till exempel, men i förekommande fall vill du gärna ha en industri som trycker ut så hög värme som möjligt för att kunna lyfta den till en primär nivå på 80–100 grader i systemet.

Lukas (20 min)

Precis. Om vi tar Helsingfors, där Microsoft bygger datacenter i regionen Helsingfors – jag tror det är 600 megawatt eleffekt, en stor anläggning – så tar man tillsammans med Fortum inte bara värmen från datacentret.

Med de här lite nyare chippen får man högre temperaturer på kylmediet. Jag tror man jobbar där kring 30 grader retur från chippen, och man kan jobba upp till 40 grader. Om vi tar de gamla datacentren vi har – som Amazon här i Västerås till exempel – där luftkyls datacenter, så måste man jobba med lägre temperaturer och får en lägre COP.

Men med chip och vätskekylning har man andra möjligheter. Just det här Microsoft-centret i Helsingforsregionen handlar om COP på 3,5 till 5. Då får man ett ganska effektivt system och kan få upp temperaturen till det som behövs i fjärrvärmen. Det är bra för att man började bygga det från början, det är därför COP varierar.

Niclas (21 min)

Det måste ju bli väldigt bra, för om det är flera hundra megawatt – vilket det ofta är i de här stora GPU-, AI-datacentren – så blir det rätt stora volymer värme, eftersom de jobbar på lite högre temperaturer och du säger att man kanske får ut 40–45 grader. Det måste ha en betydande påverkan på systemet som helhet, eller?

Lukas (21 min)

Ja, kostnadseffektiviteten blir bra, och sedan att det är vätska till vätska-växling gör systemen effektiva. Men då har du också lovat datacentret att du ska kyla – fjärrvärmebolaget säljer kyla till datacentret. Så flexibiliteten blir mer som en baslast.

Det påverkar inte elsystemet på samma sätt som elpannor. Med elpannor har du möjlighet att vid riktigt höga elpriser koppla bort elpannan. Men då behöver du ha ett annat kylsystem. Datacenter vill ha redundans, så du behöver ha avtal för att det ska fungera. Då går el till kylningen i stället.

Så det blir mer baslast i elsystemet. Elpannor är inte lika eleffektiva, men de är duktiga på att ta tillvara billiga elpriser.

Niclas (23 min)

Har man – det kanske är en svår fråga – sett någon koppling till fjärrvärmeprisets utveckling?

Det som drev prishöjningarna för många fjärrvärmebolag, om vi backar två år i tiden, var att bioflödena i Europa påverkades av kriget. Många som tidigare varit beroende av naturgas, exempelvis i Tyskland, konverterade till biopannor, vilket ökade efterfrågan. Det gav en prispeak på biobränsle, som sköljde över fjärrvärmebranschen, både i Sverige och i Finland.

Som konsekvens av det höjdes priserna. Det är rimligt att tänka sig att om man dels har sänkt skatten och i perioder av året har väldigt lågt elpris – på grund av utbyggnaden av vindkraft både i Sverige och Finland – så borde man trycka undan ganska mycket bioeldad fjärrvärme, som är väsentligt dyrare vid produktionstillfället.

Jag förstod också att det var ett av argumenten för Finland: att minska trycket på en trång resurs – biomassa – som då var knapp.

Har man sett sådana konsekvenser?

Lukas (24 min)

Man ser att fjärrvärmebolag kommunicerar: ”Nu sänker vi fjärrvärmepriset tack vare att vi har gjort de här investeringarna.” Så det kommer kunderna till nytta. Det har vi sett.

Bara en kommentar kring biobränslen: Finland importerade ganska mycket från Ryssland direkt. Då blir man ännu mer känslig än Sverige. Annars var det mycket pellets som exporterades till andra länder. Så ja, biobränslepriserna var väldigt höga och påverkade hela Europa.

De första elpannorna som byggdes – lite större sådana – i Helsingfors tryckte undan kolkraft i första hand. Men det vi ser nu, i den andra vågen, är att det är lite mindre fjärrvärmebolag som oftare har biobränslen. Där kommer det bli en betydligt större påverkan än i Helsingfors.

Nu är det mer städer som Västerås, Eskilstuna – den storleksordningen – som är intressanta. Det är väl det som Energiföretagen i Sverige också har utrett, och där fanns olika åsikter bland medlemmarna. Det var framför allt de mindre fjärrvärmebolagen som gärna skulle vilja se en sådan skattesänkning.

Lukas (26 min)

Det är de som faktiskt använder mer biobränslebaserad fjärrvärme i Sverige, som skulle ha direkt nytta av en elskattesänkning på elpannor. Det handlar om städer i storleken 20–50 000 invånare – system där man kanske inte har kraftvärme, utan bara biobränslepannor.

Niclas (26 min)

Så för att summera och rama in där vi står, utifrån det du beskrivit hittills:

Den här skattesänkningen har gjort att capture rate på vinden blivit bättre. Den har till viss mån stabiliserat priset, till nytta för alla producenter i systemet. Den har kommit konsumenterna till nytta genom ett sänkt fjärrvärmepris. Den har ökat flexibiliteten i kraftvärmesystemens register. Den har möjliggjort integration av restvärmeströmmar från datacenter. Den har minskat trycket på biomassa, som Finland varit importberoende av.

Det låter ju som en win-win-win-win-win för samhället. Är det betraktat som en succé, eller är det så att det är en massa skatteintäkter som staten egentligen skulle vilja ha som har försvunnit? Eller är det så att skogsaktörerna tryckt på för att de inte får avsättning för sin bio?

Hur skulle du själv rama in det?

Lukas (27 min)

Jag tycker att de saker du lyfter upp är positiva allihop. Om man sedan tar riskfaktorerna:

Vi var inne lite på en risk på lång sikt: finns det incitament att hålla kvar reservpannorna? Det finns en risk att man inte återinvesterar i dem. Har man mycket el i systemet och elpannor som tar topparna, så är det fortfarande el som sätter vår peak i Norden. Det är en riskfaktor.

Sen har vi elnäten, eftersom elpannorna drar mycket effekt – både regionalt, när det kommer in i en stad, och nationellt. I Finland, på samma sätt som i Sverige, ligger städerna i syd medan produktionen ligger i norr, och då blir det tryck på transmissionen när man elektrifierar mer. Det gäller både elpannor och värmepumpar.

Värmepumpar har också incitament, till exempel datacenter, som kan lokalisera sig vid städerna. Det är framför allt deras elanvändning, men även värmepumparna för att höja temperaturen.

I Finland hade vi elskattebefrielse eller miniminivå både för datacenter, elpannor och värmepumpar. Nu har man tagit bort den för datacenter, så där har man gått i samma riktning som Sverige. Men om man vill ha ett system med sänkt skatt för vissa – det är en subvention – måste man ansöka om det från EU-kommissionen. Ska man ge det till värmepumpar och elpannor, eller också till datacenter?

Annars finns inget incitament för datacenter att lokalisera sig där värme kan tas till vara. Om man vill ha datacenter i staden, alltså. Det är en fråga som behöver utredas.

I slutändan är frågan: ska vi ha så höga elskatter? Om vi jämför när våra grannländer sänker elskatten helt och hållet.

Niclas (29 min)

Just det, den diskussionen finns ju också i Sverige. Vi ska trots allt elektrifiera, vi vill skapa incitament för så mycket elektrifiering som möjligt. Har vi då en hög skatt på el verkar det inverterat mot målet om hög elektrifiering. Du vill sänka trösklarna för elektrifiering.

Samtidigt blir elskatten en viktigare fiskal skatt för staten att få in, eftersom bensinförbrukning och annat som är högt beskattat sjunker.

Lukas (30 min)

Ja, det är en fiskal inkomst också. Till exempel Danmark och Norge har motiverat sina sänkningar med att få ner inflationen – att det är för konsumenternas skull man gör det.

Varför är skatten så hög i Sverige? En del av svaret är att den indexerats till KPI. Den var inte så hög om vi tittar 10–15 år tillbaka, men vi har haft hög inflation och då har den följt index och stigit kraftigt.

Det finns två vägar: antingen bestämmer man vilka man vill ha i systemet och ger riktade skatterabatter, eller så sänker man elskatten generellt, så att marknadskrafterna får styra mer.

Niclas (31 min)

Vad tror du hade hänt i Finland om man hade sänkt skatten för alla? Den diskussionen finns ju också i Sverige – värmepumpaktörer vill sälja värmepumpar direkt till fastighetsägare och dra nytta av en skattesänkning genom decentraliserade lokala lösningar för enskilda fastigheter.

Hur ser du på argumentet från värmepumpsbranschen att det inte kan vara något specifikt bara för fjärrvärme, utan det borde vara för alla?

Lukas (31 min)

Den är viktig. Fjärrvärme är ett naturligt monopol med reglerad prissättning. Det som är viktigt – och väldigt dyrt att bygga upp – är att vi kan ha fjärrvärme, men att det finns konkurrens från individuell uppvärmning.

Om man ger ett stöd bara till fjärrvärme, men inte individuell uppvärmning, finns en risk att sänkningen inte kommer kunderna till nytta, utan att fjärrvärmebolagen behåller den.

I Finland har man tillåtit individuella värmepumpar om de är över en halv megawatt. Då är det inte hushåll, utan större campus och liknande. Men man har ändå kvar fjärrvärmeprissättningen. Motiveringen mot EU var att dra gränsen där – både av systemskäl och administrativ börda.

Niclas (33 min)

Har ni några krav när det kommer in nya stora restvärmeströmmar i systemet? Att de måste tas till vara? Att man inte bara kan blåsa all restvärme över tak, till exempel?

Lukas (33 min)

Vad tänker du nu?

Niclas (33 min)

Säg att det kommer ett stort datacenter, säg 500 megawatt. Argumentet för datacentret, precis som för fjärrvärme, är ju att när elpriset är väldigt högt och värmepumpen inte kan köra, måste du ändå ha byggt ett fullt fungerande alternativt kylsystem, kanske mot en älv eller havsvatten.

Precis som att fjärrvärmen – även om man har elpanna eller värmepump – måste behålla alla andra anläggningar för topplasttimmen. Så vi bygger i princip dubbla system för både datacenter och kraftvärmesystem.

Har ni några krav på hur man ska designa systemet, så att restvärmeströmmen ändå används alla de timmar då det verkligen är logiskt?

Lukas (34 min)

Det har inte funnits några krav kopplade just till den lägre skatten på värmepumpar eller elpannor. När det fanns skatterabatt för datacenter var kravet att de skulle vara energieffektiva, och det uppnådde man lättare genom att återvinna värmen.

Så det var ett incitament som fanns. Nu ska man fortsätta utreda och hitta andra incitament för att återställa det. Det är inte en lysande affär för datacentret – det är dyrt att koppla in sig – värmeaffären är ganska liten i jämförelse. Det handlar mer om att få anslutning och acceptans.

Niclas (35 min)

Du menar att kraven måste finnas där?

Lukas (35 min)

Ja, så kan man säga.

Niclas (35 min)

För annars kan man faktiskt göra ett alternativ som är enklare men där man inte får samma systemnytta.

Lukas (35 min)

I Sverige har vi också haft krav på att man ska utreda frågan – jag vet inte exakt vilket direktiv det kommer från – men man ska alltid utreda om det finns möjlighet att använda restvärmen.

Till exempel Microsoft i Gävle – de gjorde det, men kom fram till att det inte fanns en affär för det. Men man har ändå utrett det. Så det finns processer, men sedan behöver det finnas morot också.

Niclas (36 min)

Precis, kostnads-nyttoanalysen för hur man använder restvärmen. Det finns ju som en del i miljötillståndet. Det kommer att förändras från 1 juli nästa år – det blir högre krav på att restvärme ska tas till vara, och man ska visa varför det inte går.

Okej, men då så. Vi har egentligen utrett frågan om vad syftet är och vad det fått för konsekvenser. Tio procent ungefär, tre terawattimmar, om jag förstår rätt – i det finska systemet används el i stället för förbränning för att möjliggöra värme.

Ni är ju duktiga också på realtids-CO₂-märkning på Quantified Carbon. Rimligtvis måste det här också ha lett till CO₂-besparingar i systemet. Kan ni se det?

Lukas (36 min)

Det har vi inte specifikt kollat på just för elpannor. Det blir på konsumtionssidan i fjärrvärmesystemet, så det har vi inte utrett.

Att man fasat ut kolkraften i Helsingfors gav absolut stora besparingar.

Niclas (36 min)

Jag tänker om man kör en elpanna eller värmepump i stället för förbränning – rimligtvis borde CO₂-avtrycket sjunka då.

Lukas (36 min)

Ja, precis. Eller biobränslebesparingar blir stora. I ett typiskt mindre fjärrvärmesystem som kanske har hundra procent biobränsle i dag kan det handla om att 30 % skulle kunna elektrifieras med elpannor – alltså 30 % biobränslebesparing.

Det man ser i sådan modellering är att variationen ökar. Vi kör modellerna med flera år, och om vi haft ett tufft år med lite tillrinning i vattenkraften och lite vindkraft, så blir priserna höga och elpannorna körs mycket mindre. Om snittet för en gigawatt är tre terawattimmar kan det bli två ett sådant år. Ett bra år kanske det blir närmare fyra terawattimmar.

Det är väldigt bra för elsystemet – man får en balansering. Men för fjärrvärmebolaget innebär det att man måste kunna hantera variationen. Man behöver jobba med logistikflöden och kanske ha större andel fasta kostnader i bränslemixen, men samtidigt förmåga att hantera variationer över året.

Niclas (38 min)

Det för oss in på lager: ackumulatorer, bergrum eller groplager som danskarna använder. Har ni sett att den typen av investeringar går hand i hand med investeringar i elpannor och värmepumpar?

Lukas (38 min)

Ja, framför allt med elpannor. De kommer också lite senare. Det ser vi nu – just termolager, större ackumulatorer.

Här i Västerås är det till exempel en ackumulatortank på 25 000 kubikmeter. Det är ganska mycket om man sätter det i perspektiv. Det är ungefär lika mycket som alla villor i staden skulle kunna ha tillsammans, om de var och en hade en typisk billig ackumulatortank.

Niclas (39 min)

Bergrummet i Västerås?

Lukas (39 min)

Nej, det här är en ackumulatortank.

Niclas (39 min)

Ja, termos – du tänker det som en jättestor ackumulatortank. Men det finns ju också ett bergrum här.

Lukas (39 min)

Ja, bergrummet är ju tio gånger större. Då får du betydligt större förmåga att hantera variationer.

Det är systemargumentet för varför man skulle vilja att just fjärrvärmebolagen får skatte­lättnader, och inte fastigheterna. För fjärrvärmebolagen har förmåga att bygga de här stora lagren som skalar väldigt bra. I mindre biobaserade fjärrvärmesystem går det inte att köpa så små termolager – de är rätt stora.

Då kanske man sommartid redan har en veckas kapacitet i lagret. Då kan man komma nära nollpriser i capture price för värmen.

Niclas (40 min)

Det är ju fantastiskt att tänka sig, även om det bara är under perioder av året – att man kan ligga nära nollpris i produktionen in i fjärrvärmesystemet.

Lukas (40 min)

Det blir högre kostnader också, att investera i det.

Niclas (40 min)

Ja, så klart – vi tar med CAPEX-kostnaden.

Om vi backar lite och pratar om elnät och elnätsanslutningar: du sa att de ändå används hela säsongen och hela året. De analyser jag sett, åtminstone när skatten är kvar, är att de inte körs så mycket vintertid eftersom elpriset är för högt, utan mest vår och höst.

Hur har man tänkt kring elnätsanslutningar? Är det så att de ska ha prima abonnemang hela tiden? Säg att du har en elpanna på 20 eller 30 megawatt – det är rätt mycket att låsa upp i elnätet. Finns det något smart sätt att hantera det på?

Lukas (41 min)

Finland är i samma situation som Sverige: villkorade elavtal är en möjlighet.

I Sverige finns möjligheten i EU:s elmarknadsdirektiv att ha permanenta villkorade elavtal, men vi har inte implementerat den – det är en ”optional” del i direktivet. Därför är villkorade elavtal i dag alltid tillfälliga.

Om vi skulle göra det här i Sverige med nuvarande regelverk är det prima abonnemang som gäller. I Finland har det varit liknande när man byggt elpannor. Men från årsskiftet implementerar man permanenta villkorade elavtal, som kan användas i det här fallet.

Danmark har använt permanenta villkorade elavtal just för elpannor, och det har varit väldigt populärt. Danmark har mycket elvärme.

Det ger en kostnadsbesparing för dem, och de korrelerar ganska bra mot höga priser och när de vill bli frånkopplade. Det är ett attraktivt kontrakt.

I Sverige är fjärrvärme ofta kommunal verksamhet i samma koncern som elnätsbolaget. Man ser nyttan internt. Men man behöver ändå kontrakt, data, villkor – hur det ska fungera.

Vägen vi kör i Sverige nu är att det ska vara ”market first”. Då behöver man flexibilitetsmarknader och elpannorna ska kunna bjuda in sin flexibilitet där istället.

Niclas (42 min)

Precis, de ska få betalt för att stå still.

Lukas (42 min)

Ja, det blir den vägen i stället. Men det är kanske en svårare konstruktion för elnätsbolagen att lita på än ett tydligt villkorat avtal. Och man får kanske inte riktigt samma kapacitet i nätet som med villkorade elavtal.

Niclas (43 min)

Just det, det är frågan om hur man vill styra villkorade avtal. Med ett villkorat avtal går det att styra oavsett vad som händer. Har du en marknad måste du bygga upp erfarenhet, så att man kan lita på att aktörerna agerar på prissignaler.

Men det verkar som att ni ändå har en tro på att med mer erfarenhet av flexibilitetsmarknader kan man lita mer på varandra, eftersom man har en historik i att man klarar av att respondera på bud.

Lukas (43 min)

Absolut. Marknaden är väldigt duktig på att hitta nya affärsmodeller för att vara flexibel. Där det finns möjlighet att göra det, så är det bra. Det är också Energimarknadsinspektionens linje: marknad först. Det står också i EU-direktivet.

Men om du tar en mindre stad, där det kanske just är aktuellt med elpanna i fjärrvärmen, så kanske det inte finns likviditet på en lokal flexibilitetsmarknad. En elpanna på 20 megawatt är en väldigt stor anläggning i en sådan stad. Då kan permanenta villkorade elavtal ändå vara den bästa lösningen.

Niclas (44 min)

Om vi nu lyckas backa ut och ta ett ännu större perspektiv: EU:s ”Energy Action Plan” kom i våras, med en ny värmestrategi eftersom en stor del av gasberoendet sitter i värmesektorn. Värme är ju ungefär 50 % av Europas energikonsumtion.

Hur spelar elektrifiering av värme in i det större systemet?

Lukas (44 min)

Det finns stora möjligheter. Vi har fokuserat på Finland och Norden i den här diskussionen – det är de länder som har lättast att elektrifiera värme, eftersom vi redan har mycket el i systemet.

I våra scenario-studier använder vi ett mått vi kallar ”watt per capita och grad”. Det berättar hur många watt mer värme som används i ett land eller en elzon för varje grad som det blir kallare.

I Sverige ligger vi kring 30 watt per person och grad, liknande i Finland, och de flesta nordiska länderna har elektrifierad uppvärmning. De flesta länder i Europa, som Tyskland, ligger kring fem – alltså mycket lägre, ingen hög elektrifiering av uppvärmningssektorn.

Norge ligger absolut högst, kring 70–80. Kanske lite för högt – de har ganska mycket direktverkande el, inte nödvändigtvis effektiv uppvärmning.

I vårt scenario tänker vi att man kommer gå mot elektrifiering av uppvärmning och närma sig cirka 25 watt per person och grad. Det motsvarar ungefär södra Sveriges elektrifieringsnivå.

Det skulle öka elbehovet i Europa med ungefär 200 terawattimmar.

Niclas (46 min)

Det är väldigt mycket.

Lukas (46 min)

Ja, väldigt mycket. Hela elsystemet i dag är runt 2 500 terawattimmar i Europa.

Niclas (46 min)

Och Sverige ligger på cirka 140, eller 130–140.

Varför är det så då? Varför behöver Europa gå mot större elektrifiering av värmen generellt?

Lukas (46 min)

Alternativen handlar om att bli av med koldioxiden, de fossila bränslena. Det är mycket gas och kol i dagens system, särskilt i kraftvärmeverk som använder restvärme i fjärrvärmesystem.

Det behövs många metoder, men eluppvärmning är en av möjligheterna, liksom restvärmeåtervinning. Det finns många stora fjärrvärmesystem – Tyskland har ett av de största i Europa.

Det finns inte biobränslen som räcker till hela Europa.

En annan möjlighet som vi jobbat med är ett bolag som heter Steady Energy, som gör kärnkraftvärme – alltså små modulära reaktorer som bara ger värme. De tror vi också har möjlighet, framför allt i länder som Polen och andra med stort värmebehov.

Niclas (47 min)

Det diskuteras ju även i Sverige, om jag förstår rätt – att man skulle kunna ta tillvara restvärme från nya kärnkraftverk.

Lukas (47 min)

Ja, det har utretts några gånger. Det är lite samma sak som med värmepumpar – det handlar om vilka temperaturer man vill ha. Men kan man göra det till stora städer så är det en möjlighet.

Steady Energy jobbar med bara värme från kärnkraft – ”kärnvärme” kanske man ska säga. Där är det enheter på 50 megawatt värme, så det blir lite mer hanterbart, utan turbin och så vidare, vilket förenklar säkerhetssystemen.

Niclas (48 min)

Är det här bra då? Ger du tummen upp? Tycker du att summan av alla saker du har sett i det finska systemet efter genomförandet är bra energipolitik – och varför?

Lukas (48 min)

Just det här med att elektrifiera värmen? Ja, absolut. Sen kan man ge en liten känga till finska regeringen för att de ändrade skattereglerna för datacenter väldigt snabbt – på en dag sa man att ”nu tar vi bort skatterabatten”, och då hade många redan tagit investeringsbeslut om datacenter i Finland.

Den typen av kortsiktig politik är inte bra. Traditionellt har Finland varit ett ganska stabilt land i energipolitiskt avseende.

Niclas (49 min)

Men specifikt då: skatten på värmepumpar och elpannor in i fjärrvärmesystemen – har du, givet systemnyttorna, en uppfattning om att det var motiverat?

Lukas (49 min)

Ja, det kan jag personligen tycka. Sen kommer man alltid till diskussionen att det i slutändan är en subvention relativt andra aktörer som betalar full skatt.

Men jag är mer av den åsikten att vi borde ha låga elskatter generellt, för att kunna elektrifiera och ha en mer fungerande marknad. Det finns en historik här också: varför har Sverige elskatt? Delvis för att trycka på energieffektivisering.

I Sverige betalar alla elskatt utom industrin. Tanken har varit att industrin ska ha lägre elkostnad och kunna bygga välfärd. Många har då investerat i energieffektivisering. Det ska man inte ta bort över en natt.

Men man kan ha en tydlig plan mot en rimlig nivå. Till exempel Danmark, som haft en av Europas högsta elskatter – nära 90–100 öre – har nu tagit bort den nästan helt.

Lukas (51 min)

Det fanns väldigt mycket undantag, så det var ganska få som faktiskt betalade full skatt, men hushållen gjorde det. Nu har man tagit bort den helt.

Niclas (51 min)

Vad tror du det får för konsekvenser för Danmark?

Lukas (51 min)

Kritiken som kommit är från dem som investerat i solceller och batterier, optimerat sin egenanvändning just på grund av den höga elskatten. De känner sig lite ”lurade”.

Men systemet var väldigt komplext, med olika undantag. Ur mitt perspektiv är det bättre att man inte har så krångliga system, utan låter marknaden hantera det.

Niclas (52 min)

Som jag tolkar dig: håll systemet enkelt och rakt. Om du fick önska skulle skatten på el vara låg, för att driva rätt incitament – elektrifiering?

Lukas (52 min)

Elektrifiering, ja – och att aktörerna själva kan bestämma om det ska vara värmepump, elpanna eller något annat. Värmepumpar har stor fördel av att vara effektiva. Samtidigt vill vi ha elpannor också, för att de ger flexibilitet.

Det är framför allt elpannorna som är väldigt känsliga för skattenivån – det måste vara väldigt låga elpriser för att de ska vara attraktiva.

Niclas (52 min)

Det vi sett, framför allt med solpaneler – om man tittar på data från Australien – är att stora solparker är duktiga på att reglera mot priset, de sänker sin produktion när priset är för lågt, för att undvika negativa priser.

Medan icke-professionella aktörer, som villatak, inte reagerar på priset – de producerar oavsett behovet i systemet.

Tror du det är samma här? Datan du visat är ju från professionella aktörer som har elpannor, har personer som sitter och övervakar och en kraftportfölj att optimera. Tror du det finns en skillnad om man sänker skatten för alla, kontra för just professionella aktörer i systemet?

Lukas (53 min)

Ja, absolut. Det är motiveringen till varför man i Finland hade gränsen vid en halv megawatt termisk effekt.

Dels hur man agerar – professionellt eller inte – men också rent tekniskt: du kan inte installera lika stora lager och systemlösningar i en enskild fastighet som i ett stort fjärrvärmesystem.

Samtidigt behöver vi ha tryck på fjärrvärmepriserna. Vi vill inte ha reglerade fjärrvärmepriser i Sverige, utan en fungerande marknad. Det behöver vara rättvist mellan aktörerna.

Stora campus-liknande fastigheter har förmåga att agera på ett liknande sätt som fjärrvärmebolag. Det finns aggregatorer och tekniska lösningar för mindre aktörer också, men i praktiken är det inte säkert att de agerar lika systemnyttigt.

Niclas (55 min)

Med vetenskapen som grund – och med viss riskfrihet här – vad tror du: kommer Sverige följa efter med liknande skattesänkningar på värmepumpar och elpannor i fjärr- och kraftvärmesystemen?

Lukas (55 min)

Vi kan titta på det. Vi har inte med det i vårt centrala scenario ännu, men vi överväger om vi ska göra det nu vid årsskiftet. Det står och väger.

Hittills har det kanske inte varit en så aktiv politisk fråga, och det har inte funnits så många som drivit den. Energibolagen har inte haft en enad röst. Men det har ändrats nu – Energiföretagen kom med en position nyligen.

Det behövs ett politiskt perspektiv också, och det finns kanske inte riktigt ännu. Så för mig är det… ja, vi får se vad vi bestämmer i vårt centrala scenario.

Niclas (56 min)

Det låter som fifty–fifty.

Lukas (56 min)

Ja, något där. Ur systemperspektiv finns en stor nytta, så jag lutar ändå mot att vi kommer göra någonting: antingen sänka skatten på värmepumpar och elpannor i fjärrvärmen, eller sänka elskatten generellt, så att det blir mer attraktivt.

Niclas (56 min)

Hörni, till och med en doktor i energiteknik från Finland tror att Sverige kommer förflytta sig – lite mer odds för än emot. Men vi får se hur det landar.

Du, Lukas, det har varit en jätteintressant dragning. Tack så mycket för att du tog dig tid att vara med i Energiestrategipodden.

Lukas (56 min)

Ja, tusen tack.

## Bakgrund: Varför är Finland intressant för Sverige?

Finland har de senaste åren gjort flera stora förändringar i sitt energisystem:

* Vindkraften har gått från ca 1 till 8 GW på bara några år.

* Kärnkraftverket Olkiluoto 3 har startats.

* Kriget i Ukraina gjorde att Finland mycket snabbt tappade import av el, gas, olja och biomassa från Ryssland.

Som en del av omställningen beslutade man 2022 att **sänka elskatten till EU:s minimumnivå för elpannor och värmepumpar i fjärrvärmesystemen**. Det är detta Lukas och Niclas pratar om: vad har hänt i systemet sedan dess, och vad kan Sverige lära av det?

---

## Effekten av sänkt elskatt i Finland

### 1. Snabb utbyggnad av elpannor

Efter skattesänkningen har Finland:

* Cirka **200 MW installerad effekt** elpannor i drift redan nu.

* Investeringsbeslut på uppemot **2,5 GW elpannor** i fjärrvärmesystemen.

Elpannorna körs inte bara lite då och då, utan:

* Har en **utnyttjandegrad på ca 35–40 %**,

* Vilket motsvarar ungefär **3 TWh värme per år per GW elpannor**.

Det gör dem till en reell del av värmeförsörjningen, inte bara “sista utvägen”-resurs.

### 2. Bättre ekonomi för vindkraft – högre capture rate

En viktig poäng i Lukas analys är effekten på **vindkraftens intäkter**:

* Utan elpannorna skulle vindkraftens **capture rate** (genomsnittspris man faktiskt får) vara runt **6 procentenheter lägre** i Finland.

* Elpannorna fungerar som “stötdämpare” som suger upp el vid låga priser (särskilt vindrika perioder) genom att producera värme billigt då.

Det jämnar inte nödvändigtvis bort alla nollpristimmar, men det:

* Höjer intäkterna i de viktiga timmarna runt 5–15 €/MWh,

* Gör investeringar i vindkraft mer attraktiva,

* Minskar extrema prisvariationer något.

### 3. Lägre fjärrvärmepriser och minskat biobränsleberoende

Flera finska fjärrvärmebolag har kommunicerat till kunder:

> ”Vi sänker fjärrvärmepriset tack vare investeringar i elpannor.”

Bakgrunden:

* Biobränslepriserna stack iväg efter kriget, när många i Europa bytte från gas till biobaserad värme.

* Finland var extra känsligt eftersom man även importerade mycket biomassa från Ryssland.

Elpannorna gör att:

* Dyra biobränslen kan trängas undan när elen är billig.

* Biobränsle ses mer som en knapp resurs – något man kan spara på.

* I ett typiskt biobaserat fjärrvärmesystem kan kanske **30 % av bränslet ersättas** med elpannor ett bra år.

Det är både en **kostnads-** och **resursvinst**.

---

## Värmepumpar, datacenter och restvärme

Skattesänkningen gällde både:

* Elpannor, och

* Värmepumpar i fjärrvärmesystem.

Parallellt sker något annat: **stora datacenter** byggs, t.ex. Microsoft i Helsingforsregionen (på hundratals MW eleffekt).

Där:

* Använder man **vätskekylning av chip** med relativt hög returtemperatur (30–40 °C),

* Kopplar på stora värmepumpar med COP 3,5–5,

* Lyfter värmen upp till fjärrvärmenivå (80–100 °C).

Det ger:

* Hög energieffektivitet,

* Stor mängd fossilfri värme,

* Men: datacentren blir mer av **baslast** – de måste kylas oavsett elpris, så flexibiliteten hamnar mer i värmepumpens drift och avtal än i själva elanvändningen.

Här lyfter Lukas att:

* Det behövs **incitament eller krav** för att restvärmen verkligen tas tillvara.

* Annars kan datacentren välja enklare (men systemmässigt sämre) kylstrategier som inte ger någon värmenytta.

---

## Risker och baksidor med finska modellen

Även om mycket ser bra ut, lyfter Lukas flera risker:

1. **Reservkapacitet kan urholkas**

   Om elpannor får för starkt ekonomiskt övertag kan fjärrvärmebolag:

   * Skjuta upp eller avstå investeringar i biobränsle- och reservpannor.

   * I köldknäppar (t.ex. –15 °C) kan det då bli frestande att fortsätta köra elpannan trots höga priser, vilket pressar elnät och pris.

2. **Belastning på elnäten**

   Elpannor innebär:

   * Stora punktlaster i städer (20–30 MW per panna är inget ovanligt),

   * Mer överföring norr–söder när produktion är i norr och konsumtion i syd.

   Här blir regler som **permanenta villkorade elavtal** (som Finland och Danmark nu öppnar för) viktiga, så att elpannan kan lova:

   * ”Jag kopplar bort mig vid bristsituationer”

     och få lägre nätkostnad som motprestation.

3. **Politisk ryckighet**

   Datacenterskatten ändrades i Finland “över en natt” – rabatten togs bort efter att många redan beslutat att investera. Lukas ger det som exempel på:

   > Precis det man **inte** vill ha om man vill ha långsiktiga energiinvesteringar.

---

## Elskattens roll: Finland, Sverige, Danmark, Norge

Några nyckeltal som dyker upp:

* **Sverige:** elskatt ca 43 öre/kWh, på väg mot 37 öre – hög nivå.

* **Finland:** ca 22 €/MWh ≈ 25 öre/kWh för den lägre skatteklassen.

* **Norge:** ca 5 €/MWh – väldigt låg.

* **Danmark:** har haft bland de högsta elskatterna i Europa (nära 90–100 öre/kWh), men tar nu i princip bort den för hushåll.

Lukas personliga linje är:

* **Generellt låga och enkla elskatter** är bättre än snåriga undantagssystem,

* Särskilt om målet är **elektrifiering** av industri, transporter och värme.

Samtidigt medger han att:

* Sverige historiskt haft hög elskatt just för att driva **energieffektivisering** hos hushåll,

* Många har investerat utifrån de villkoren, så förändring måste ske **stegvis och förutsägbart**.

---

## Elektrifiering av värme i Europa – det större perspektivet

Lukas beskriver ett enkelt mått de använder i scenarier:

> **”Watt per capita och grad”** – hur mycket elvärme som tillkommer per person för varje grad det blir kallare.

* Sverige/Finland: ca **30 W per capita och grad**.

* Norge: 70–80 (väldigt mycket direktel).

* Typiska centraleuropeiska länder (ex. Tyskland): runt **5 W per capita och grad**.

I deras scenarier går Europa mot:

* Ca **25 W per capita och grad** i genomsnitt.

Det skulle innebära:

* **≈ 200 TWh extra elbehov** i Europa för värme,

* I ett system som i dag ligger kring 2 500 TWh totalt.

Varför behövs det?

* För att fasa ut gas och kol ur värmesektorn,

* Eftersom **biomassa inte räcker** för alla,

* Och för att fjärrvärme + värmepumpar + eventuell kärnvärme kan ge **storskalig, stabil, fossilfri värme**.

---

## Sverige: Kommer vi göra som Finland?

På frågan om Sverige kommer att följa efter med sänkt elskatt för elpannor/värmepumpar i fjärrvärmen svarar Lukas ungefär:

* I deras centrala scenarier är det **inte med ännu**,

* Men internt bedömer han att sannolikheten ligger ungefär **50/50**,

* Systemnyttan är tydlig: bättre integration av vind, lägre biomassa­tryck, mer flexibilitet.

Han tror att Sverige antingen kommer att:

1. * Sänka elskatten specifikt för

     * elpannor/värmepumpar i fjärrvärmesystem, och/eller

     * vissa större uppvärmningslösningar,

   **eller**

2. * På sikt sänka elskatten mer generellt för att gynna elektrifiering.

Men mycket hänger på:

* Energiföretagens samlade linje,

* Om frågan lyfts politiskt,

* Och hur man väger **fiskala intäkter** mot **systemnytta och konkurrenskraft**.