#328 - ESP fokuserar på LF Energy Summit 2025

Niclas (00:08)
Välkommen till ett nytt avsnitt av Energistrategipodden fokuserar, där vi dycker ner ett relevant och spännande ämne som påverkar energiområdet. Vet du Jan Martin? Att innan vi började fördjupa oss i frågan om open source så visste jag faktiskt inte just hur omgiven av open source är i mitt dagliga liv. Visst är det så att jag inte egentligen skulle kunna göra någonting utan open source?

Jan-Maarten (00:46)
Det stämmer.

Niclas (00:47)
Varför är det så?

Jan-Maarten (00:49)
Det finns historiskt mycket som utvecklas på open source sätt. Och det är en verkligt bra sätt att samarbeta med olika människor. Mycket mycket utvecklas också av människor som bara vill dela sin arbete med andra. Och det kan också vara väldigt Jag tycker att det är strategiskt för ett spel för ett ljud för att satsa på open source. Att de inte gör samma sak flera gånger.

Niclas (01:25)
När började ditt intresse för det här området?

Jan-Maarten (01:28)
Det måste ha varit väldigt länge sedan. Jag började med Linux redan när jag var 14 eller någonting sånt. Utförstjade mycket kvar. Men att bidra till Open Source. Det tog lite längre tid. När jag jobbade jag hos Alliander. Då var de open stuff mijn första bidrag till Open Source.

Niclas (01:59)
Låt oss komma in mer på vad det här är. Jan-martin Van Dorn, du är ju data scientist och open source specialist här på Sigon. Även om vi började väldigt brett att säga att open source och Linux finns i varandra server på hela jorden, så var du nere på LF Energy Summit här i Tyskland senast. Och det var många där, förstår jag. Varför är frågan så relevant för elnäten i Europa just nu?

Jan-Maarten (02:25)
Ja, det finns många problem i Europas elnät. Så efterfrågan av effekt ökar och ökar. Man måste göra någonting för att hantera allt efterfrågan. Det kräns mycket digitalisering i nettet för att ta hand om flexibilitet. Det finns många som har samma problem och skulle vilja samarbeta. Det är det här och på en slags bästa sättet att göra så på...

Niclas (02:56)
Just det. Vi har pratat om det förut. Vi går från i huvudsak system som har stora centrala planerade enheter till att vara mer decentraliserade med också mer väderberoende energiproduktion. Så det är inte bara på konsumst sidan vi får effektökningar och önske mål, utan även på produktion sidan. Och det här leder ju till överbelastningar som egentligen är samma problem som delas, oavsett om det var ett elnät i Italien eller Holland eller Tyskland, Polen.

Jan-Maarten (03:21)
Ja, det stämmer. Jag kom från Nederländerna och jag jobbade faktiskt hos Allianer. När jag började hos Allianer.

Niclas (03:29)
Vad är Allianer? Allianer Vad är Allianen?

Jan-Maarten (03:31)
Allianen är en DSO i Nederländerna. Det största är DSO, elnätbolag. Många kunder, över 2 miljoner kanske, even mer ännu fler. Men de hade, när jag började det en kund som var i köen för att få en anslutning. Och det var väldigt stor grej att nu kan vi inte erbjuda en kund en anslutning. När jag lämnade Allianen var det redan 1 000 i köen. Och det var två år sedan, så jag jobbade 4 år hos Allianer. Och nu, jag pratade med folk också hos konferensen, är det 10 000 i kö. Så det växer exponentiellt med effekta efterfrågan. Välk snabbare än vad man kan bygga i netetet.

Niclas (04:24)
Just det. Vilken text är det man kan trycka ut effekttillgången? Jag menar, här i Sverige pratar vi mycket om elnätts utbyggnad, vi pratar om ny produktion. Hur ser det ut för Allianders del?

Jan-Maarten (04:38)
Ja, de bygger väldigt mycket elnätts också självklart, men det finns många begränsningar. Det finns inte så mycket personell som kan bygga elnätten. Det finns tillstandsprocesser, fysiskt utryme ibland är också en begränsning. Då kommer inte att bygga så snabbt som efterfragen växer.

Niclas (04:59)
Det finns inte lika mycket plats i Nederländerna som det finns i Sverige?

Jan-Maarten (05:02)
Nej, jag har hört att det finns vissa platser var man har några kvadratmeter, men det finns ingen fysiskt utryme för att placera mer kablar i jorden. Så det går inte helt enkelt.

Niclas (05:16)
Okej, så det är en omöjlig kvation. Man måste göra någonting annorlunda och då har det landat i att själva utnyttjandet, styrningen och hanteringen av nätet måste se annorlunda ut. Och må hända att elnätsbolagen i Nederländerna har lite mer på strupen jämfört med oss i Sverige, så är det här en utmaning som väldigt många elnät i Europa delar. Du var nere på LFEnergies konferens, men vi kanske ska sätta dig i perspektiv eller förklara vad det är. Vad är LFEnergies?

Jan-Maarten (05:44)
LF Energy är en stiftelse och förening för vad man kan jobba tillsammans för att skapa open source mjukvar relevant för energiebranchen. Främst är det elnät. Det finns många bols som är med, så det finns Elnet-bolag, producente, elhandelsbolag, myndigheter också. Så ja, verkligen allt som har med energie att göra. Ook Elf Energy faciliterar det här samarbetet. De har best practices, de har juridiskt stöd om det finns frågor. Men de inte utvecklar själv. Mycadev, alla som är med, utvecklar eller följer att facilitera.

Niclas (06:30)
Just det. Vi hade ju en podd på det här när vi var nere förra året och gjorde detta och beskrev. Då mer är ni intresserad av att lyssna mer kring det här samarbetet så finns det ett antal poddar för ungefär ett år sedan, där vi gick lite mer i det här kring detta. Men bara för att rekapitulera det, vad är pitchen för open source? Varför är det det bästa sättet att samarbeta inom digitalisering?

Jan-Maarten (06:51)
Det lättaste att samarbeta allt är offentligt. Man vet att det här är för andra. Alla kan vara med. Och det finns inte så många barriärer, så alla barriärer togs bort. Och det visade sig också med projekt i dåeltiden. Till exempel Linux, det största open source-projektet i Välven. Det är väldigt stort. Nästan alla server men också flesta mobiltelefoner kör på Linux.

Niclas (07:28)
Så det är både fråga om ökad innovation, ökad hastighet och ökad säkerhet också. Vi kommer kanske in lite grann på det. Vad är det för typer av... Nu nämnde du i och för sig att det var både leverantörer och elnätsbolagen. Det är elhandlare med, det är myndigheter med, det är både DSO, TSO-nivå. Men vad är det som de förenas kring? Vad är deras typer av problembilder?

Jan-Maarten (07:52)
De skulle vilja bygga nya förmågor för att ta hand om det här flexibiliteten så det finns hela energiesystemet förändras som du säger, i början, mer förnyelsebar produktion. En netbolag måste facilitera det här, men måste ha nya förmågor för att kunna göra det här. Så alla måste utveckla någonting nytt och varför utveckla var sin grej om du kan också jobba ihop och göra det tillsammans?

Niclas (08:23)
Förra gången vi var där så var det ju faktiskt inte ett enda svenskt bolag med på detta. Ser vi att den här utvecklingen nu också nuddar Sverige när det är alla andra länder är med?

Jan-Maarten (08:32)
Ja, det fanns flera svenskar som var med hos konferensen. Men fortfarande inte så många som utifrån resten av Europa. Så många franska, Nederländare, tyska också, många andra också, men fortfarande inte jättemånga svenskar.

Niclas (08:53)
Är det lika relevant att göra det i Sverige som överallt annars? Varför?

Jan-Maarten (08:57)
Jag tycker i Sverige kommer vi också att ha brist på kapacitet i elnettet. Vi har också tillstandsprocesser, vi har också mycket ökat efterfrågan. Så det kommer att bli relevant här. Kanske inte just nu, men i framtiden. Och det kommer också att bli nya lagrar för att bygga det här vermogen hos ett elnettbolag som kan hantera det här flexibilitet. Så det kommer att vara väldigt relevant i Sverige tycker jag.

Niclas (09:30)
Vad var de stora skillnaden i årdagen jämfört med förrådet?

Jan-Maarten (09:34)
Ja, det var mycket större konferensen, så det var många fler som var med. Det var 150% tycker jag förrået. Mycket mer stora aktörer som Red Hat var också med.

Niclas (09:50)
Red Hat?

Jan-Maarten (09:51)
Ja. Red Hat är väldigt stor spelare i open source. De stöder Linux Velt ik mycket. Men även Hitachi, ook General Electric, var också med. Hitachi var medlem i Linux Foundation, den bredre för hela Linux. Men är nu som är i energie delen, så Linux Foundation for Energy. Det visar att den mognar sig mer och mer. Ja, det finns också mycket hämta i det här LF Energy.

Niclas (10:30)
Så när en aktör som Red Hat kommer in, då innebär det att servicegraden ökar för det finns en av världens största open source eller Linux-företag hjälper till med sina resurser att garantera uppdateringar, patchar, all den typen av jobb.

Jan-Maarten (10:49)
Ja, och ökat professionellets grad också, så mer professionisering.

Niclas (10:55)
Hur många bolagen är det? Är det ännu fler, växer det?

Jan-Maarten (10:58)
Ja, det finns ännu fler. Man kan gå på web sidan och titta vilka med ett lemn. Jag har ingen syffra nu, men många mer i alla fall.

Niclas (11:09)
Men det här att stora leverantörer som General Electric och Hitachi är med, vad är din reflektion kring det? Varför är de? Leverantörerna skulle ju annars kunna känna sig hotade av den här utvecklingen eftersom de ju själva har tillhandahållit egna mjukvarolösningar. Vad är din reflektion över att de blir att de är mer och mer aktiva i de här samhängen?

Jan-Maarten (11:31)
Ja, det är bra fråga. Det finns ju sig att det växer här och ett netbolag kommer också att vara mer medveten om det här standarden. Den här större leverantören måste vara med eftersom open source blir standarden. Och det finns ju redan med elbilladdaren mycketare, så Everest som har tillväxt väldigt mycket. Så stort att det de facto standarden för alla elbilladdaren.

Niclas (12:02)
Är det sant? Förråret så intervjuade vi dem och då var de inte det. Everest är ett av de här projekten inom LF Energy och då satsade de på att få med hela OPCC protokollet och få med alla olika bilmärken som släpptes och olika typer av protokoll.

Jan-Maarten (12:17)
De tillväxer väldigt mycket i alla fall. Om man kvantificerar bara värdet av projektet är de halv av hela LF Energy-projektet som är nu fem 500 miljoner dollar tror jag. Det finns också väldigt mycket bidra från amerikanska myndigheten men också kinesiska myndigheten för att ta fram alla standarder i deras projekt.

Niclas (12:44)
Så sitter du nu på ett elnättsbolag någonstans i Sverige och du vet med det att ni har gjort en egen lösning för att läsa in och hantera standarder för elvisladdning. Så välligen sluta med det och gå på den lösning som alla andra använder istället. Det är väl ett bra argument.

Jan-Maarten (13:00)
Det är väldigt bra argument, ja.

Niclas (13:01)
Sparar ni pengar och så går det snabbare. Det är ju fantastiskt. Okej, hur mycket var om säkerhet i Orla? Var det någonting om det?

Jan-Maarten (13:09)
Ja, så LF Energy erbjuder nu också säkerhetsgransningar av sina projekt. En energie är en känslijk branche. Det är viktigt att vi har säker mygvar. De också har pentests, security reviews. Erbjudet dem för att säkerställa att det finns ingen säkerhet, hall, och att säkerhet är garanterat. Det är också en fördel att ha ett projekt med i LF Energy. Att det garanterar en viss professionellet och en viss kvalitetsnivå.

Niclas (13:50)
Ja, men det känns ju bra om man har ett sån här typ av open source-projekt. Man vet att det pentestas och granskas av ytterligare. Ett 50-tal är en lättspål av grunt om Europa kan ju öka tryggheten, kan man tycka. Okej, ska vi gå igenom lite av de olika temana? Du har valt ut några teman från konferensen som var särskilt framträdande. Ska vi börja med AI?

Jan-Maarten (14:14)
Ja. Det finns väldigt mycket AI-utvecklingar, inte bara i energiebranchen, men över hela helden. Oksomans de här conferensen var det ganska stort tema. Många utvecklingar av nya I modellen, så det inte handlar om tillämpling av LLMs, så den zetGPT-likande, men mer kvantitativa modellen för att uppskatta värden i enetet, öka observabilitet. Kanske som du vet, det finns inte så jättemånga mätningar i e-netet, så det är det stor värde i att du skulle kunna uppskatta vad som faktiskt händer i netet. Så dat var mycket innovation där.

Niclas (15:00)
Vad var det coolaste du såg inom AI-tillämpningar? Hade du någon sån här wow-känsla någon gång under konferensen? Du tyckte att det här var fett?

Jan-Maarten (15:07)
Ja, det var inte på själva AI-modellen, men det var kring datadelning, tyckte jag. Så det var för att göra bättre AI-modeller måste man ha också mer data. Så ja, det gäller för nästan allt AI. Och RTI och alla andra har nu delat väldigt mycket data och jag tycker jag är ett stor steg i samarbetande. Verkligen är det nästa steg inom det här. Och RTE har delat sin nett topologi i fem minuter upplösning för 2021 till 2023 för sin hela nett. Så det är verkligen väldigt stort dataset och det tyckte jag var väldigt kul.

Niclas (15:53)
Ja, det är ju lite fräckt. Man kan ju tänka sig att det här med att dela den typen av upplösning på sin data. Nu är det T, i för sig. T-zone i Frankrika ska vi tilllägga. Så att det är på en lite högre spänningsnivå och inte så grandulärt att man kan avgöra kanske en enskild kund. Men att dela den typen av dataset är ju ändå lite nytt, får man väl säga.

Jan-Maarten (16:13)
Ja, om du har fragat mig fem år sedan att det här skulle ha händit, då hade jag inte trodde på det.

Niclas (16:21)
Vi som två fotbollskanier som kollar på Premier League, fast vi följer de här områden istället. Det är en spännande ny framtid här, kära lyssnare, om hur det går att skapa synthetisk data igenom att träna AI-modeller på stora system och sedan dela de modellerna med varandra för att göra brette prognoser för att slippasätta ut mätpunkter överallt i nätet.

Jan-Maarten (16:45)
Ja, det här synthetiska dator som du pratade är också en tilllämpning för AI. Så där finns också data som är inte lämpliga att dela. Så då är det fråga om vilka förrättsättningar skulle vi kunna dela det här? Och då är det också AI att de kan komma in och producera synthetisk dat som inte är känslig men innehåller tillräckligt mycket information för att utveckla den här observabiliteten eller prognosmodellen ännu bättre.

Niclas (17:13)
Nu är du ingenjör. Jag brukar ställa den här typen av frågor på den till de som kommer hit. Om vi nu ser de första stegen där Allian der, som är en av tre stora DSO i Nederländerna, och RTE som är TSO i Frankrike, börja dela den här typen av data med varandra. Vad tror du själv om sig fem år? Delar många TSO och det stora DSO med sig av den här typen av synthetisk datamängder, tror du?

Jan-Maarten (17:40)
Så tekniskt är det möjligt? Om det är bara tekniskt så bara är, tycker jag, ja. Det är fortfarande ett policy-frågan tycker jag. Får vi dela den här datan? Men världen har visat sig att om du delar data, då prognoserna blir mycket, mycket bättre. Om det här effekt, brist och flexibilitetsfragen blir ännu större, då tycker jag att det kommer att delas.

Niclas (18:13)
Datadelning var den andra delen, kan man säga. AI kommer först och så datadelning sen. Vad sa dem då när du pratade med dem? Hade de något önske och mål? Jag antar att de ville att så många delar data som möjligt, eller?

Jan-Maarten (18:25)
Ja, jag pratade med någon av Allianer faktiskt. De erbjuder det, och också en erbjudan till alla nettbolak i Sverige. Om ni delar data med Allianer, då ska de se till att ni får bättre prognoser. Det är helt gratis. Det är bara samarbeta och dela data.

Niclas (18:49)
Det vore ju fantastiskt. Delar du din data, har du koll på din data, så kan du få en gratis tjänst som är värd hur mycket som helst, givet att de har otroliga underlag att köra sina modeller på. Känns ju också som ett ganska uppenbart sätt hur vi borde samarbeta för att kraftigt skynda på utvecklingen av vår elnät.

Jan-Maarten (19:05)
Ja.

Niclas (19:06)
Så handsken är kastad kan man säga. Får vi se hur elnät Sverige agerar på det här om man funderar på att utveckla sig och sina förmågor. Okej, var det något mer om datadelning? Hade vi något till ämne som du ville ta upp?

Jan-Maarten (19:22)
Ja, kanske det är bra att veta med datadelning att det verkligen är nästa steg. Så om du kör på open source betyder det inte att du behöver dela data. Det är också en värld för att samarbeta, men det är inte kopplat ihop. Börja med open source, ska jag säga. Så bara koden och inte data. Då växer du fram till kanske datadelning någon gång.

Niclas (19:50)
Just det, det är lite två olika saker här som man måste hålla isär. Ja, men det är bra. Då så, vad är nästa tema?

Jan-Maarten (20:02)
Ja, digital sufränetet. Man hör mycket om att världen förändras sista året. Jag gick i konferensen och med tänkförjken, finns det någonting med digital sufränetet? Digital suveränetet är att man är oberoende av inlåst tech. Så till exempel den här amerikansta mjöln tjänsten som en Azure. Ja, det finns en beroende på många bolagen, trodligen också i Sverige, i Nederlanderna. Är det nog aktuellt fråga också på den här konferensen? Jag frågade lite runt om det var bara en fördragning om det här. När jag frågde runt på conferensen, fanns många som säger: Ja, men det här är ett aktuellt tema. Vi utreder nu för vad är vårt beroende? Finns det saker vi kan göra? Att satsa på open source software är ett bra sätt att inte skapa en del beroende på det här. Men att få bestämma själv kring hur din mjukvarar ser ut.

Niclas (21:13)
Just det finns ju bra exempel på det. Vi kan ta ett exempel från kommunikation, där bland annat den tyska staten och den franska staten har använts sig av open source-projektet Matrix, det tyska försvaret bland annat. Just av suveränetet skäl byggt någonting som kallas för Bundeswehr, där man har en egenmedlandetjänst. Eller BW Messenger heter den väl egentligen exakt. Men ett exempel där de vill ha egen suveränetet, egen kontroll, vill inte vara beroende för man vet inte riktigt vart den geopolitiska verkligheten är på väg i världsläget.

Jan-Maarten (21:48)
Exakt, exakt. Det har redan hänt i domstolen i HAK, det internationella domstolen, att en av domare fick inte tillgång till sin Outlook på grund av sanktioner av USA. Man vet inte hur det kommer att ske.

Niclas (22:07)
Ständigt taktivt fråga. Kan man väl också ta med som en del i det här eftersom många tänker: Hur ska jag lagra saker och ting on-site, on-prem som det heter, eller om man kan använda mållösningar. Och det är väldigt stor skillnad hur man väljer att konfigurera det där. Det finns väldigt mycket stora fördelar av att använda de amerikanska tjänsterna för de har ju väldigt mycket inbyggt så klart. Men i vissa förekommande fall kanske man vill ha helt egna lösningar på egna servrar och då är det ändå bäst att inte utveckla dem helt själv, när det finns en massa andra bolag som också har exakt samma behov. Du, jag tänker, det var en större konferensen någonsin. Det var fler svenskar i alla fall som var där.

Jan-Maarten (22:46)
Det är ju positivt.

Niclas (22:49)
Avslutningsvis, det är ju ganska många, jag kommer inte ihåg hur många vi räknar, olika typer av projekt som är i gång inom LF Energy Community, men det var 27 någonting, va?

Jan-Maarten (22:58)
30 talar kanske, en fler nu. Eftersom det växer också. Det var också många open source-projekt som inte en deldragare i LF Energy som funderar på att vi kanske borde vara med. Det kommer att växa.

Niclas (23:11)
Jag tycker också det är spännande att höra att du pratar om att det växer, inte bara med själva flet. Det är fler elnättsföretag som får upp värdet av att utveckla på det här sättet, utan att det också är många leverantörer och elhandlar och andra som kommer in eftersom elnäten är en fokuspunkt för så många aktörer som behöver förstå sin roll och hur man kan interagera på ett klokt sätt. Man vill ha ut mycket av elnäten. Det finns många som är intresserade av att få ut mycket från elnätten.

Jan-Maarten (23:36)
Ja, det är samtot. Det finns mycket teknik i elnätet och mycket som måste vara på plats när man ska hantera det här flexibilitet i elnet. Det är också offentligt, så man måste ha många standarder också för att kunna interagera med varandra på elnet. Så därför är det väldigt bra med open source tycker jag, inom elnet.

Niclas (23:59)
Många olika språk och varianter och därmed också ett behov av att hitta lösningar för hur man kommunicerar säkert och tryggt med varandra på ett effektivt sätt. Hör du John Martin? Tack så mycket för att du tog lite tid att snacka elnet, digitalisering och open source med mig.

Jan-Maarten (24:15)
Tack själv.

Samtalet mellan Niclas och Jan-Maarten handlar om varför open source är avgörande för energisektorns omställning. Med växande effektbehov och kapacitetsbrist i Europas elnät krävs mer digitalisering och samarbete. LF Energy lyfts som navet där elnätsbolag, leverantörer och myndigheter utvecklar gemensam, öppen mjukvara—med växande deltagande från stora aktörer som Red Hat, Hitachi och GE. Open source kopplas till snabbare innovation, kostnadsbesparingar, standardisering (bl.a. kring elbilsladdning), samt högre säkerhetsnivå genom granskningar och pentester. AI och datadelning framhålls som nästa steg; t.ex. delar RTE stora nätdata som möjliggör bättre prognoser, och aktörer som Alliander uppmuntrar svenska nätbolag att dela data för förbättrad prognosförmåga. Digital suveränitet tas också upp—minskat beroende av inlåsta molnplattformar—som ytterligare argument för öppen källkod. Slutsatsen: Sverige står inför samma utmaningar och har mycket att vinna på att ansluta sig mer aktivt till open-source-samarbeten och datadelning.