Tillsammans med ett datacenterbolag har Sigholm genomfört kostnads-nyttoanalyser av spillvärmeutnyttjande för planerade anläggningar i två svenska kommuner. Spillvärmen går tekniskt att leverera till fjärrvärmen i båda fallen, men det samhällsekonomiska utfallet skiljer sig åt. Jämförelsen gav kunden en klarare bild av vad som avgör om spillvärme från datacenter bär sig.
Kostnads-nyttoanalys av spillvärme inför miljötillstånd
För den första etableringen var analysen ett krav för miljötillståndet. Lagen (2014:268) om vissa kostnads-nyttoanalyser på energiområdet och Energimyndighetens föreskrifter STEMFS 2014:3 kräver en analys när en större spillvärmekälla ligger nära ett fjärrvärmenät. Etableringen i den andra kommunen låg strax under föreskrifternas tröskelvärden. Kunden valde ändå att göra samma analys för att få en bild av möjligheterna.
Spillvärmepotentialen beräknades utifrån datacentrens planerade verksamhet och ställdes mot energibolagens befintliga fjärrvärmenät och kostnader. Värmepumparna dimensionerades för ett realistiskt driftscenario för att matcha fjärrvärmenätets lastprofil, även om datacentren på sikt kan leverera mer spillvärme än analysen räknade med. Investeringsnivåer och teknisk lösning förankrades i dialog med värmepumpsleverantör, referenser och ett nära samarbete med energibolagen.
Produktionen som ersätts avgör lönsamheten
Kostnads-nyttoanalyserna visade att spillvärmeleveranser var tekniskt möjliga i båda kommunerna, även om förutsättningarna på plats skilde sig åt och de tekniska lösningarna därför blev något olika. Det ekonomiska utfallet skilde sig däremot. I den ena kommunen var spillvärmeleveranser samhällsekonomiskt motiverade medan kalkylen i den andra blev negativ men låg nära brytpunkten. Den främsta förklaringen är att energibolagen har olika produktionssystem och därmed ersätter spillvärmen olika produktion.
I analyserna har spillvärmen värderats till marginalkostnaden för den produktion som ersätts. Ersätter spillvärmen billig produktion blir den samhällsekonomiska intäkten liten. Ersätter den dyr spets- och mellanlast, exempelvis olja eller pellets, blir intäkten stor.
Figur: Samma mängd levererad spillvärme kan ge olika samhällsekonomiska intäkter beroende på produktionsmixen hos energibolaget
Utöver detta påverkas det ekonomiska utfallet av spillvärmens temperatur och effekt, lastprofilen och avståndet till nätet, faktorer som också styr hur den tekniska lösningen utformas. För att utreda resultatens robusthet genomfördes känslighetsanalyser där elpriset, marginalkostnaden för den produktion som ersätts samt värmepumpens prestanda varierades, då dessa parametrar påverkar kalkylen mest. I den ena kommunen höll det positiva resultatet i nästan alla känslighetsanalyser. I den andra blev kalkylen positiv vid lägre elpris eller högre marginalkostnad.
En kostnads-nyttoanalys är samhällsekonomisk och tar därför inte med energiskatt på el, eftersom skatter är en omfördelning mellan aktörer snarare än en kostnad för samhället. För den som investerar och ska äga värmepumpen är skatten däremot en betydande kostnad. Denna skatt kan vara avgörande om ett projekt som är nära brytpunkten blir av. I Energimyndighetens analys av fjärr- och kraftvärmens roll i energisystemet föreslås sänkt energiskatt på el för fjärrvärmens värmepumpar. Det skulle förbättra kalkylen för investeringar som dessa och enligt myndigheten göra det enklare att tillvarata spillvärme och öka flexibiliteten i energisystemet.
