Den 13 mars 2026 gav den svenska regeringen Energimarknadsinspektionen (Ei) i uppdrag att upphäva den föreskrift (EIFS 2022:1) som ålagt landets drygt 170 elnätsbolag att senast den 1 januari 2027 ha infört effektavgifter. Motiven som angavs var bland annat att den nuvarande utformningen varit svår att förstå för hushållskunderna och att implementation sett mycket olika ut mellan bolagen. Ungefär nio månader tidigare hade EU-kommissionen i sin rekommendation kring tariffutformning (Commission Notice on Guidelines on future proof network charges for reduced energy system costs) pekat ut Sverige som ett av föregångsländerna i rörelsen mot kapacitetsbaserade tariffer. Vilken väg tar Sverige nu? Vi reder ut vad som gäller i skrivande stund.
Elnätets prissättning ska spegla faktiska kostnader
Elektrifieringen riskerar att öka koncentrationen av elanvändningen i tid, och elnät dimensioneras för topparna. EU-kommissionen bedömer att Europa behöver investera 730 miljarder euro i distributionsnäten och 477 miljarder i transmissionsnäten fram till 2040. Samtidigt bedömer EU:s gemensamma forskningscentrum JRC att den genomsnittliga nyttjandegraden av lågspänningsnätet i EU bara är mellan 2–21 procent. För elnäten är den ökade elektrifieringen huvudsakligen en kapacitetsutmaning, inte ett volymproblem.
EU:s elmarknadsförordning kräver att elnätsavgifter ska vara kostnadsreflektiva, transparenta och ge rätt prissignaler. Den förordningen ändrades inte av det svenska regeringsbeslutet utan det som stoppades var ett obligatoriskt krav på införandet av effektavgifter, inte principen om att avgifterna bör spegla faktiska kostnader. Ei kvarstår också med sin skyldighet att pröva om befintliga modeller uppfyller ellagens krav. Det är en viktig aspekt som lätt försvinner i diskussionen.
Tre processer som formar nästa modell
Parallellt med Ei:s arbetet med att ta fram en ny föreskrift för elnätsavgifterna pågår tre processer som också kan påverka framtida tariffutformning. För det första, Ei:s pågående tillsyn av fem elnätsbolag prövar om deras prismodeller uppfyller kraven på skälighet och kostnadsriktighet. Vad som kommer underkännas pekar direkt också ut vad den nya modellen måste undvika. För det andra, Ei:s skälighetsgranskning av generella elnätsavgifter, som ska redovisas i juni 2026, kartlägger lönsamhet och avgiftsutveckling sedan 2005 och lägger också grunden för den bredare diskussionen inför nästa reglerperiod 2028–2031 (RP5). För det tredje, Ei har lämnat en hemställan till regeringen om förhandsprövning av avgiftsmetoder. Detta skulle bli ett skifte från efterhandsgranskning till förhandsgodkännande, vilket i sin tur hade kunnat förebygga den bristande harmonisering som sannolikt ledde till det opinionsmässiga och politiska bakslaget för effektavgiften.
Regulatoriskt vakuum, men möjlighet till omtag
Situationen för landets elnätsbolag just nu, utan den riktning som föreskriften EIFS 2022:1 pekade ut, kan beskrivas som något av ett regulatoriskt vakuum. De som infört effektavgifter kan behålla dem, men i vissa fall med ett kraftigt tryck från politik och kunder om att ta bort den. De som avvaktat vet inte vilken modell de ska förbereda sig för. Och de som implementerat och nu väljer att rulla tillbaka har lagt resurser på ett arbete som sannolikt måste göras om igen när den nya modellen väl är på plats.
Ei ska presentera ett förslag till ny effektavgiftsmodell senast den 12 april 2027. EU-kommissionens riktlinjer pekar ut riktningen: tidsdifferentierade element, kapacitetsbaserade komponenter, gradvis infasning och tillräcklig framförhållning för kundanpassning. Det finns inget krav att Sverige ska implementera den riktningen rakt av, men det är en tydlig signal om att säkringstariffer är på väg att bli föråldrade.
Den institutionella kapacitet som nu byggs upp hos Ei, kombinerat med branschens samlade erfarenheter från de senaste åren, kan ge bättre förutsättningar för en mer robust modell än vad som fanns 2022 då föreskriften om obligatoriska effektavgifter trädde i kraft. Frågan är om Sverige den här gången bygger en modell som håller i mötet med hushållens vardag. För elnätsbolag gäller det att följa utvecklingen noga. Redan nu är det klokt för att se över tariffstruktur, kundkommunikation och intern beredskap för att vara på tå när nästa steg i regleringen tas.
För att förstå vad den regulatoriska omvandlingen innebär strategiskt för din verksamhet, tveka inte att kontakta Anna Nilsson.
Det här är ett kostnadsfritt analysutskick som utkommer cirka tio gånger per år.
Skriv upp dig på kommande utskick här!
