Pisksnärtseffekten – från rekordlågt till rekordhögt pris
Det mycket stora elenergiöverskottet i norra Sverige sänkte förra året elpriserna till rekordlåga nivåer. Producenterna har tagit stryk, och utbyggnadstakten av produktion i Norden är nu i praktiken negativ. Men det finns tecken på en vändning. Två parallella fossilenergikriser på fem år, industrins elektrifiering och etableringen av datacenter driver upp efterfrågan på el. Om utvecklingen håller i sig kommer det en punkt inom de närmsta åren när elenergiöverskottet i norr återigen understiger nettoexportskapaciteten. Elpriserna i norra Sverige skulle då stiga kraftigt och närma sig nivåerna i södra Sverige och övriga Europa. Det är den pisksnärteffekten vi har analyserat - vad som driver den och när i tid den kan inträffa.
Laddat för snärt: Ett stort elenergiöverskott pressade elpriserna 2025. Norra Sveriges 18 öre/kWh är de lägsta elpriserna någonsin justerat för inflation. De låga priserna har även gynnat södra Sverige, men situationen kan nu förändras i snabb takt. Källa: Sigholm, Nord Pool.
Självläkande överskott
Överskottet i Sveriges elenergibalans och därmed nettoexporten har ökat kraftigt sedan 2010, trots stängningen av landets fyra äldsta kärnkraftsreaktorer. Huvudanledningen är den kraftiga utbyggnaden av vindkraften. Sverige producerar nu mer elenergi än någonsin tidigare, och mycket mer än det konsumerar. De senaste åren har överskottet också överstigit vad som är möjligt att nettoexportera ut ur landet. Resultatet är ett instängt elenergiöverskott som pressar priserna mot noll. Eftersom elenergiöverskottet finns i norra Sverige, har prispressen varit tydligast där: överskottet har orsakat en kraftig elprisrabatt i Sverige jämfört med Europa och de pågående fossilkriserna.
Sveriges elenergibalans. Utbyggnaden av vindkraften och basindustrins försenade elektrifiering förklarar varför elenergiöverskottet blivit större än vad som kan nettoexporteras. Följden är kraftigt lägre elpriser i Norden och Sverige. Men nu har utbyggnaden av ny elproduktion kollapsat, samtidigt som industrin elektrifierar. Dessutom innehåller industrins prognos inte datacenter. Källa: Sigholm, SCB, SKGS, Energimyndigheten
Dagens situation ser inte ut att bestå länge till. Utbyggnaden av ny elproduktion har kollapsat. Turbinbeställningarna var 99 procent lägre förra året jämfört med när det beställdes som mest 2019. Det tar cirka två år från turbinbeställning till driftsättning, och turbinerna beställs normalt omkring fyra år in i projektet. Samtidigt står basindustrin inför en omfattande elektrifiering. Dess elkonsumtion väntas fördubblas till 2035, i linje med en global utveckling.
Lägg därtill de återkommande fossilenergikriserna som ökar behovet av att ersätta osäkra fossila leveranskedjorna med lokalproducerad el, en elektrifiering som också möjliggör effektivitet och konkurrenskraft. Till detta kommer datacentren, vars utbyggnad drivs av sällan skådad investeringsvilja och betydande kapital.
Överskottet understiger troligtvis snart exportkapaciteten
För att avgöra om elenergiöverskottet minskar har vi kartlagt och bedömt mogenhetsgraden i större konsumtions-, produktions- och transmissionsplaner i norra Sverige fram till 2040. Analysen gör det möjligt att med god sannolikhet uppskatta energibalansens utveckling i överskottets själva epicenter, SE1 och SE2. Det ger en bild av om och när elenergiöverskottet understiger nettoexportskapaciteten igen, och vad som avgör vägen dit. Resultaten visar att sannolikheten för pisksnärten är betydligt större, och tidpunkten närmare, än många tror.
