#344 - Energistrategipodden - Mattias Wärn, MCGW

Niclas - (0 min)

När det nordiska ministerrådet 2021 presenterade scenarier för hur Norden kunde ta sig an omställningen var den havsbaserade vinden en nyckel för att nå målen. I det mest ambitiösa scenariot beräknades den havsbaserade vinden kunna stå för så mycket som 900 terawattimmar till 2050, eller nästan sju gånger Sveriges elanvändning i dag. Redan till 2030 tänkte man att den havsbaserade vinden kunde bidra med 7 gigawatt in i systemet och Sverige angavs ha mycket goda förutsättningar. Om vi sätter detta i relation till dagsläget, där det som finns idag främst är i Danmark och utsikten för nya projekt i Sverige är osäker, så har marknaden för dem som satsat stort på havsbaserad vind varit tuff. Idag pratar jag med Mattias Wärn, som för tio år sedan kastades in i möjligheten att realisera havsbaserad vind i Sverige genom Svea Vind Offshore. Hur ser han tillbaka på den satsningen? Och när är det realistiskt att se färdiga projekt i Sverige? Ger han upp eller nöter han på? Och vad behövs för att klara det? Kul att ha er med. Mattias Wärn, varmt välkommen till Energistrategipodden. Tack. Vi pratar lite om hur jag skulle introducera dig. Du driver ett bolag.

Niclas - (1 min)

Dels är du väldigt associerad med Svea Vind Offshore, så klart. Och så driver du också MCGW, om jag förstår rätt — Mattias, Carl, Göran — exakt. Hur skulle du själv sätta ord på din roll och vad du gör?

Mattias - (1 min)

Jag skulle beskriva mig som en entreprenör inom samhällsutveckling. Jag brinner för att bidra till samhällsutvecklingen genom de projekt och bolag som jag jobbar i. Det bottnar väldigt djupt i mig — den här drivkraften att ta saker framåt. Dels att ha förmåga och beslutsförmåga att kunna agera i frågor jag tycker är viktiga, och dels att kunna ta in helhetsperspektivet för bidragandet till samhället. Så jag skulle kalla mig en sådan entreprenör. Det är ganska nyligt jag lagt in entreprenör som en beskrivning av mig själv — jag tycker att det kräver en bakgrund för att kalla sig så; att visa att man varit det under en tid.

Niclas - (2 min)

Ja, för mig är du väldigt associerad med havsbaserad vindkraft. Du har ett ansikte för det och varit väldigt aktiv på scenen under många år nu. Men om vi backar tillbaka lite i din entreprenöriella resa — var har den sin start någonstans?

Mattias - (2 min)

Den tar sin start 2015, när Svea Vind startar. Och det kommer egentligen från en vilja att bidra i samhällsutvecklingen. Min bakgrund är att jag jobbat som konsult inom vindkraft och projektutveckling, och jag har varit med och tagit fram många projekt runt om i landet — från start till genomförande. Jag upplevde ibland att vissa projekt inte bar hela vägen för att ge den samhällsnytta jag trodde de kunde göra. För att ha kontroll och mandat att bidra med samhällsnytta behövde man ha projekten i ett eget bolag. Den tanken och viljan, plus att bli friare i rollen att kunna utveckla projekten, startade den entreprenöriella resan.

Niclas - (3 min)

Tungt i början där. Riktigt. Du började i branschen med vindkraftsutveckling redan 2006 — du hade hållit på med det ett tag.

Mattias - (3 min)

Exakt.

Niclas - (3 min)

Vad var det för gap? Om du förtydligar lite — vad var det du ville stänga?

Mattias - (3 min)

När jag gick från konsultrollen till entreprenör ville jag bidra till att stänga gapet för behovet av elproduktion som vi såg då. Jag hade framför allt utvecklat projekt landbaserat, och då var det tufft i marknaden. Men framtida prognoser visade ändå att vi kommer behöva mer el framöver. Infrastrukturprojekt tar lång tid att utveckla, så jag ville börja utveckla dem för att möta behovet när tiden var inne. Jag ville också möjliggöra samhällsnytta, och då bildades Svea Vind Offshore.

Niclas - (4 min)

Det var ändå att se runt hörn, vill jag påstå, för 2015 när ni startade. Då hade vi ju ännu inte sett i de långsiktiga prognoserna det som komma ska och den stora utvecklingen som ledde fram till den energipolitiska inriktningspropositionen om 300 TWh. Hur gick det till? Vad tittade ni på för att se det här? Hur gick resonemanget?

Mattias - (4 min)

Mycket var en sammantagen bedömning av vart vi stod och vart samhället sannolikt skulle röra sig. Det fanns redan en utveckling i Europa med utbyggnad, och resonemanget var att det kommer att gå i den här riktningen — det är fundamentalt viktigt för samhället. Det är alltid ett risktagande att vara entreprenör; ibland ser man runt hörn och har fel, men när man har rätt så är det en fördel att ha sett det.

Niclas - (5 min)

Ja, det kommer vi tillbaka till. Du slår dig ihop med Maria Brolin och startar Svea Vind Offshore. Vad drömmer ni om att utveckla för typ av volym?

Mattias - (5 min)

Ett bolag med ambition att säkra jobb, skapa jobb, bidra till kommersiell utveckling och samtidigt vara bra för miljön. Fokus på projekt inom havsbaserad vindkraft, men även annan grön förnybar elproduktion — det är avstampet.

Niclas - (6 min)

Hade ni redan då affärsplaner för volymer och kunde se omfattningen på portföljen ni skulle bygga upp?

Mattias - (6 min)

Ja, vi såg en potential, men i takt med att marknaden utvecklades såg vi att vi kunde göra en större portfölj än vi först trodde. Givet teknikutvecklingen har potentialen vuxit och kan landa i 18–19 gigawatt i portföljen.

Niclas - (6 min)

Det är väldigt stort. 18–19 GW ska jämföras med Sveriges toppbelastning på omkring 22–24 GW beroende på väderår. Vad händer från 2015 framåt under de första fem åren? Hur utvecklas det?

Mattias - (7 min)

Vi började med några projekt, utvecklade förstudier, tittade på var vi ska vara utifrån LCOE (Levelized Cost of Energy), var det finns hamnar och nätanslutning. De första åren handlade om att utveckla de första projekten vi ansåg relevanta och gångbara — många av dem är vi fortfarande i sista steget med för att få tillstånd.

Niclas - (7 min)

Ni blev ganska norr- och jämtlandsfokuserade i portföljen — varför?

Mattias - (8 min)

Screening och förstudier landade i områden med riksintresse för vindkraft, elbehov, möjlighet att koppla in nät och hamnar som kan användas för drift och service. Vi har också projekt i Oxelösund och på västkusten, men efter beskedet i november 2024 har vi fokus på våra norra projekt där vi ligger väldigt bra till.

Niclas - (8 min)

I november 2024 gick regeringen nej till vissa projekt — och ni inledde samarbete med Iberdrola 2020. Var stod ni inför det samarbetet? Vad hade hänt de första åren?

Mattias - (9 min)

De första åren utvecklade vi projekten, tittade på utformning och marknaden var tuff. Utbyggnad i Europa gjorde att LCOE föll snabbare än man trodde, vilket ökade intresset för havsbaserad vind i Sverige och Europa — det ledde till samarbete för att utveckla vidare.

Niclas - (9 min)

Samarbetet betydde att ni skulle kunna bli en 'ready to build'-aktör eller kanske bygga, äga och förvalta — hur såg er strategi ut?

Mattias - (10 min)

Strategin var anpassningsbar beroende på vad som möjliggjorde driftsättning. Det beror på stålpriser, turbinpriser, LCOE, finansiering etc. Ambitionen var flexibilitet: kunna anpassa ingångsvinkeln efter vad som bäst möjliggjorde driftsättning.

Niclas - (11 min)

Behövdes stora mängder kapital — var det som föranledde samarbetet med Iberdrola? Hade ni alternativ?

Mattias - (11 min)

Vi hade flera potentiella partner och det landade i samarbetet; det kopplades till tillgång till supply chain, upphandlingskedjor och resurser som behövs i detaljprojekteringen.

Niclas - (12 min)

Iberdrola togs in med möjlighet att ta majoritet i flera projekt — vad ledde det till för Svea Vind Offshore?

Mattias - (12 min)

Vi växte som bolag och fick starkare förutsättningar att ta projekten till nästa steg. Det gav tillgång till supply chain-kunskap och erfarenhet från andra marknader, vilket är viktigt eftersom Sverige inte ligger främst i utbyggnaden av havsbaserad vind.

Niclas - (13 min)

Mellan 2020 och 2024 var det många frågor — myndigheter, havsplaner, konkurrerande intressen. Hur ser du på arbetet att förena olika aktörer och skapa förutsägbarhet?

Mattias - (13 min)

Under dessa år blev det tydligare att vi måste titta på hur vi kan försörja framtida behov av elproduktion. Myndigheters planer och utredningar bidrog till en större förståelse för behovet. Kommunikation från dem med prognoser bidrog till en insikt om vägen framåt — industrin ville ha den utvecklingen eftersom den säkrar och skapar jobb.

Niclas - (15 min)

Givet överenskommelsen i samhället — vilket betyg skulle du ge hur vi lyckats skapa samordning för komplexa energiprojekt som havsbaserad vind?

Mattias - (16 min)

Det finns lärdomar. Ansatsen har varit bra och bred, men Sverige behöver ännu mer samarbete och tydligare vägning av olika intressen — vad väger tyngre i olika åtgärder? Jag ser att insikten ökat, men det återstår att omvandla insikten till åtgärder som möjliggör utbyggnad.

Mattias - (17 min)

Sammantaget behöver vi lära oss att vi inte lyckats möjliggöra faktisk utbyggnad i snabb takt, men det finns en växande förståelse för konsekvenserna av utebliven utbyggnad.

Niclas - (17 min)

Det finns spänningar mellan hastighet och samordningsprocess — och olika aktörer prioriterar olika. Hur har ni sett utvecklingen i den frågan?

Mattias - (18 min)

Jag upplever att insikten om att det gått för långsamt har ökat, särskilt då industrin uttryckt behovet upprepade gånger. Det geopolitiska läget och krigssituationer har också ökat förståelsen för att säkra elförsörjning är viktigt.

Niclas - (20 min)

När det gäller kort- vs långsiktiga perspektiv — hur lyckas politiken och branschen balansera det?

Mattias - (21 min)

Det kräver både realism och optimism. Vi måste fokusera på kort sikt och värdesätta det vi har, men också se tre, fem och tio år framåt. Utbyggnad måste ske utifrån verkligt behov — men behovet kan bara realiseras om det finns något som kan försörja det.

Niclas - (22 min)

Ledtider för infrastruktur missas ofta — projekt stoppas och sen rusar man fram. Hur minskar vi 'gas & broms' — hur blir processen mer stabil?

Mattias - (22 min)

Underlätta tillståndsprocesser och gör dem tydligare. Det finns regelverk men också praktiska saker från marknaden som gör att det tar lång tid. En gemensam långsiktig vision för vart Sverige ska är viktig — jobben, beredskap och planerad utbyggnad.

Niclas - (23 min)

Har vi blivit bättre på detta nyligen?

Mattias - (23 min)

Ja, insikten har ökat. Det gör mig hoppfull.

Niclas - (24 min)

Sammanfattningsvis: hög agilitet, bättre planeringsförmåga och tydligare tillståndsprocesser ger oss bättre hantering av marknadens svängningar — håller du med?

Mattias - (24 min)

Exakt.

Niclas - (24 min)

Diskussionen om vad el är värt har utvecklats — hög tillförlitlighet och krav på säker försörjning är i fokus. Hur ser du på den debatten?

Mattias - (25 min)

Den har varit brokig men lett oss till ett läge där vi ligger efter industrins efterfrågan; ny större volym elproduktion kommer sannolikt inte snabbt i Sverige om inte åtgärder vidtas.

Niclas - (25 min)

Industrin efterfrågar planerbar kraft — vad missar man om man säger så?

Mattias - (25 min)

Industrin efterfrågar effekt och planerbar kraft, men det kan vara vindkraft med stöd av lagring på kort eller lång sikt. Det viktiga är att industrin efterfrågar el som är säker — det kan lösas på många sätt.

Niclas - (26 min)

Hur kombinerar man teknikneutralitet och industriens behov för att få bästa lösning?

Mattias - (27 min)

Ett havsbaserat projekt på exempelvis 500 MW kan försörja ett datacenter och vätgas/e-metanolproduktion med synergier — vätgas kan fungera som backup för datacenter om det inte blåser. Kombinationer kan möjliggöra effektivare lösningar redan inom 4–5 år.

Niclas - (28 min)

Hur ser debatten om värdet av flexibilitet ut — kan industrin betala för flexibilitet?

Mattias - (29 min)

Industrins behov avgör; stor effekt, förbrukningsprofil och tidpunkt för leverans spelar in. Om industrin vill ha 300–400 MW om 3–4 år och vill förhandla priset så finns det begränsade alternativ — då får man delta i konstruktionen av lösningen.

Niclas - (30 min)

I november 2024 uttrycktes oro från Försvarsmakten om radar och upptäckt — hur påverkar det branschen?

Mattias - (30 min)

Det påverkade branschen mycket; olika aktörer agerade. Samtidigt finns tekniska lösningar — ofta går det att kombinera system, som visats i Storbritannien och andra länder. Man måste väga kort och lång sikt och göra bedömningar beroende på ansvar.

Niclas - (31 min)

Kan detta leda till paus i vindutbyggnad på grund av försvarsskäl?

Mattias - (31 min)

Det måste bedömas per projekt. För oss har dialogen med försvaret varit tidig och viktig — vi anpassar oss till råd och rekommendationer om lokalisering.

Niclas - (32 min)

Hur fungerar dialogen civilt–försvar i dag?

Mattias - (33 min)

Jag tycker vi står bra där. Utredningar och erfarenheter (till exempel från Ukraina) visar vikten av elproduktion och trygg elförsörjning, vilket ökar insikten.

Niclas - (34 min)

Varför ökar havsbaserad vind Sveriges säkerhet?

Mattias - (34 min)

Genom ökad elproduktion, distributionsmöjligheter, möjlig lagring (t.ex. vätgas), och geografisk spridning — allt som stärker systemresiliens.

Niclas - (34 min)

Hur har omvärldshändelser som energikriser och konflikter förändrat er kommunikation kring portföljen?

Mattias - (35 min)

Vår utgångspunkt har alltid varit samhällsnytta — skapa jobb och bättre miljö. Nu kommer även beredskap och elförsörjningstrygghet tydligt in som värden i tillståndsbedömningar.

Niclas - (36 min)

Havsvindsutredningen visade skillnader mellan Sverige och resten av Europa — hur påverkar den era projekt?

Mattias - (37 min)

Utredningen visade behovet av samordning och planering. Jag anser att en övergångsperiod där marknaden får utveckla mognare projekt, följt av helhetsplanering, är en rimlig väg. Svenska Kraftnät bygger stationer längs kusten, vilket ger goda förutsättningar för oss.

Niclas - (39 min)

Flera länder har gått snabbare och ordnade system (auktioner, prisgarantier). Finns kommersiella förutsättningar för era projekt om andra får garantier senare?

Mattias - (39 min)

Det finns kommersiella förutsättningar beroende på vad kunder är beredda att betala och vilka alternativ de har. Timing, finansiering, stålpriser och andra faktorer påverkar LCOE. Men intresset finns för leverans om 4–5 år.

Mattias - (41 min)

Samarbeten mellan projektägare, nätoperatörer och industrin kan sänka LCOE genom samplanering av nätanslutning och öppen dialog kring kostnadsnivåer.

Niclas - (41 min)

Då får industrin ta residualen?

Mattias - (42 min)

Inte nödvändigtvis — industrins affärsmodell kan ändras eller de kan söka andra lösningar. Vissa industrier kommer att hitta det kommersiella utrymmet, andra kanske inte.

Niclas - (42 min)

Hur skulle en övergång till ordnat system ske enligt dig?

Mattias - (42 min)

En övergångsperiod med marknadsdriven utbyggnad följt av nationell helhetsplanering är bästa vägen — det löser kortsiktiga möjligheter och långsiktiga volymfrågor.

Niclas - (43 min)

Skulle Sverige kunna få lika bra eller bättre resultat än Europa?

Mattias - (43 min)

Ja — Sverige har förutsättningar att få lägre kostnad och det borde utnyttjas pragmatiskt, som utredningen beskriver.

Niclas - (44 min)

Hur ser du nu på framtiden (2026 och framåt)? Vilka projekt är du mest optimistisk om?

Mattias - (44 min)

Jag är optimistisk för regionen vid Gävleborg och Norrbotten — kopplat till industrins elförbrukning i Gävleborgsregionen och möjligheten att attrahera ny elintensiv industri. Svenska Kraftnät planerar stationer som ger goda förutsättningar för både samhälle och industri.

Mattias - (46 min)

Jag tror vi kan få till det på ett oerhört bra sätt.

Niclas - (46 min)

Hur arbetar du med optimismen när Sverige är långsamt och du hållit på i tio år utan färdiga projekt?

Mattias - (46 min)

Jag är uthållig — en långdistanslöpare. Jag nöter och tycker processen är ett flow. Jag har erfarenheter från militära prövningar och långlopp som gett mig tålamod och uthållighet.

Niclas - (48 min)

Hur många är ni i Svea Vind Offshore i dag?

Mattias - (49 min)

Vi är omkring 8–10 personer om man räknar in resurserna vi jobbar med. Marknaden har varit utmanande, men vi har arbetat med projekten i tio år och når nya skeden — detaljprojektering kan komma snabbt.

Niclas - (49 min)

När kan ni ha det första på plats?

Mattias - (49 min)

Om 4–5 år. 4 år är kanske optimistiskt — säg 5 år — vilket innebär runt 2031 för första vindkraftsparken som står och snurrar.

Niclas - (50 min)

Vilka projekt ligger närmast?

Mattias - (50 min)

Bland annat "Gretas klackar" och Utposten 2, som ligger i pipeline.

Niclas - (50 min)

Om ni får tillstånd eller dom — vad behöver regionen för att möta en sådan utveckling (ett powerhouse)?

Mattias - (50 min)

Vilja att utvecklas i den riktningen och infrastrukturella förutsättningar: hamnar som kan ta fartyg, nätanslutning eller plan för nätanslutning, lokal och regional planering. Det handlar om vilja och faktiska planer.

Niclas - (51 min)

Upplever du att regionen har det?

Mattias - (51 min)

Ja, jag upplever att grunderna finns — därför tror jag det kan bli ett powerhouse.

Niclas - (52 min)

Vilket prisspann tror du ni kan leverera el i — 0,70–1,00 kr/kWh? Finns den möjligheten?

Mattias - (52 min)

Jag tror det är möjligt att ligga i spannet 0,70–1,00 kr/kWh, men med reservation för stålpriser och finansieringskostnader. Turbinkostnad och finansiering är viktiga faktorer.

Niclas - (53 min)

Du pratar också om industrisymbios — datacenter + e-metanol + vätgas — varför är det viktigt?

Mattias - (53 min)

Kombinationer kan sänka kostnader genom att dela resurser, nyttja restvärme och skapa flexibla lösningar. Datacenter och e-metanol kan komplettera varandra — vätgas kan vara backup till datacenter och bidra till additionalitet.

Niclas - (54 min)

Hur ser kapitalmarknaden på detta?

Mattias - (54 min)

Det finns uppenbar efterfrågan från datacenter och andra aktörer som behöver mycket el och är beredda att betala. Det skapar incitament för komplexa samarbeten.

Niclas - (55 min)

"Bring your own power" — stämmer det?

Mattias - (55 min)

Ja, datacenter-aktörer driver mycket av efterfrågan och kan kombineras med annan industri i steg två.

Niclas - (56 min)

Om vi hoppar fram till 2031 — hur ser marknaden ut då?

Mattias - (56 min)

Jag tror att vi kan ha börjat driftsätta havsbaserade vindparker inom fem år. Det är rimligt givet behovet av mer elproduktion för industriell utveckling.

Niclas - (57 min)

Äger och driver Svea vindkraftparker själva?

Mattias - (57 min)

Eventuellt. Driften sköts ofta av turbinleverantören, men ägande kan finnas som ett sätt att säkerställa fortsatt samhällsnytta.

Niclas - (57 min)

Vilka kompletterande tekniker kan MCGW / Svea utveckla?

Mattias - (58 min)

Decentraliserad lagring, vätgaslösningar och andra projekt som stärkt resiliens. Jag tror på decentraliserad lagring på strategiska platser.

Niclas - (59 min)

När vi ses 2031 — är MCGW delaktigt i lagringslösningar?

Mattias - (59 min)

Absolut.

Niclas - (59 min)

Sista medskick — vad ska man hålla fast vid i denna utveckling?

Mattias - (59 min)

Utvecklingen går åt rätt håll — insikten ökar. El är fundamentalt viktigt för försvar, industri och samhälle. Exakt hur mycket el vi har om 20 år återstår att se, men samarbete och vilja att utvecklas är avgörande.

Niclas - (61 min)

Mattias, tack så mycket för att du tog dig tid att vara med i Energistrategipodden.

Mattias - (61 min)

Tack själv.

Niclas - (61 min)

I sommar är vi återigen på plats i Almedalen och ser fram emot att träffa er. Almedalen är en viktig mötesplats och vi välkomnar värdefulla samtal om framtidens energi och vår omvärld. Kom och träffa oss och låt oss utbyta idéer och kunskap. Under veckan kommer våra experter inom energiesektorn dessutom att moderera samtal, delta i paneldebatter och leda samtalsgrupper. Vill du ha insikter om fjärrvärme, elnät, elmarknad eller digitalisering i en panel eller som föredrag? Eller en moderator med djup energikompetens? Kontakta oss via vår hemsida, sigholm.se. Vi ses i Almedalen.

I korthet

Nordiska rådet pekade redan 2021 på havsbaserad vind som avgörande för omställningen — i ett ambitiöst scenario upp till 900 TWh till 2050 och cirka 7 GW redan till 2030. Mattias Wärn, grundare av Svea Vind Offshore och aktiv i MCGW, berättar om sin entreprenörsresa sedan 2015: varför han startade, vilka möjligheter han såg och vilka praktiska hinder som visat sig.

Bakgrund och mål

Wärn beskriver sin roll som entreprenör för samhällsutveckling: från konsult i landbaserade vindprojekt till att vilja äga och driva projekt för att säkra samhällsnytta. Svea Vind Offshore bildades för att utveckla havsbaserad vind i Sverige med målet att skapa jobb, kommersiell utveckling och grön energi. Initialt såg teamet en portfölj som med teknikutveckling potentiellt kan nå 18–19 GW.

Samarbeten och marknadsutveckling

Under resans gång togs externa partners in (exempelvis Iberdrola) för att få tillgång till supply chain, upphandlingserfarenhet och kapital — nödvändigt för att gå från utveckling till detaljprojektering och slutligen drift. Teknikutveckling i Europa pressade ner LCOE snabbare än väntat, vilket ökade intresset för svenska satsningar.

Geografi och fokus

Projektportföljen har särskilt riktats mot områden med riksintresse och nät-/hamnförutsättningar. Wärn framhåller särskilt Gävleborgs- och Norrbottensregionerna som särskilt lovande — där Svenska Kraftnät planerar stationer som kan möjliggöra både lokal industriell tillväxt och export av el norrut/söderut.

Hinder och regulatoriska utmaningar

Stora hinder är politisk samordning, långa tillståndsprocesser, infrastruktursaknad (nät och hamnar) och osäkerhet i regelverk. Havsplaner, konkurrerande intressen och långa ledtider skapar en “gas och broms”-dynamik som försvårar investeringsbeslut. Wärn menar att Sverige behöver bättre samordning, en tydlig vision och ett system som kombinerar en övergångsperiod för marknadsdrivna projekt med senare nationell planering.

Säkerhet och försvar

Efter diskussioner i november 2024 kring radar och Försvarsmaktens upptäcktsförmåga (påverkande argumentation kring vindparker) lyfter Wärn vikten av tidig dialog med försvaret. Han menar att tekniska lösningar ofta finns och att fall ska bedömas per projekt — samverkan mellan civila aktörer och försvaret är central.

Affärsmodeller och industrisamarbete

Wärn ser potential i industrisymbios: kombinationer som datacenter + vätgas/e-metanolproduktion kan ge synergier (backup, restvärme, flexibilitet) och öka kommersiell attraktivitet. Han bedömer att kommersiella priser i spannet ungefär 0,70–1,00 kr/kWh kan vara möjliga, beroende på stålpriser, turbinkostnader och finansiering. Industriernas vilja att betala och deras förbrukningsprofil avgör mycket.

Tidslinje och kapacitet

Svea och Wärn bedömer att vissa projekt kan nå detaljprojektering snart och att första driftstarterna är möjliga om cirka 4–5 år (cirka 2030–2031), förutsatt att tillstånd, nät och finansiering löses. Drift sköts ofta av turbinleverantörer; ägande kan dock hållas kvar för samhällsnytta.

Avslutande poäng

Wärn är optimistisk men realistisk: han betonar uthållighet, pragmatism och vikten av samarbete mellan marknad, myndigheter och försvar. För att Sverige ska kunna skala upp havsbaserad vind krävs snabbare och tydligare beslutsprocesser, infrastruktursatsningar (nät och hamnar), dialoglösningar kring säkerhet samt modeller som binder industrins behov till projektens finansierbarhet. Samarbete och långsiktighet är enligt honom de avgörande ingredienserna.