Sabotaget 2032
Det koordinerade sabotaget mot flera nätstationer mitt i februarikylan 2032 ställde Energibolagets beredskap på sin spets. Men förberedelser och övningar gav färdighet.
”Jag är stolt över hur vi snabbt vi har kunnat hantera incidenten. Vi har vad som krävs just därför att vi under lång tid arbetat konstruktiv tillsammans med vår styrelse och ledning, och i förväg avsatt resurser och implementerat robusta processer. Vi har också sedan tidigare utvecklat samarbetet med underleverantörer och andra energibolag. Vi var väl förberedda”, summerade Energibolagets VD händelseförloppet.
Scenariot är ett önskat läge för hur en väl förankrad, etablerad och implementerad strategi med betoning på beredskap kan falla ut. Och den senaste geopolitiska händelseutvecklingen har ökat behovet av en sådan. I Europa är Rysslands anfallskrig inne på sitt fjärde år, USA drar sig tillbaka från rollen som garant för världssäkerhet och tilliten till NATO har rubbats. Både Sveriges regering, oppositionspartier och myndigheter betonar därför vikten av en stärkt beredskap.
Kraftigt ökande geopolitiska risker
Vi har genom tidigare erfarenheter en god uppfattning om de olika stadier som samhället går igenom vid kris, både på individ- och organisationsnivå. Den närmsta tiden befinner vi oss i det första stadiet överraskning, då perspektiv krockar och osäkerheter kvarstår.
Krisens fyra faser. Medvetna strategier ökar förmågan att snabbare ta sig igenom de olika faserna.
Ju fortare samhället hittar en ny orientering och struktur i förändringen desto snabbare kan ett effektivt samarbete inledas mellan kommuner, energibolag och andra samhällsaktörer. Ensidiga eller isolerade lösningar är otillräckliga – kunskap och förmågor behöver byggas tillsammans eftersom vi är ömsesidigt beroende av varandra för att förstå, hantera och agera.
– Det här behöver ske i ett rasande tempo och det kommer att kosta pengar, S-ledaren Magdalena Andersson, (DN 13 mars)
Sårbarheter i fokus
Det förebyggande arbetet är centralt. ”Det är viktigt att vi inte bara riktar fokus mot hoten, vi måste även reducera sårbarheter som finns i Sverige. Det handlar om att skydda det skyddsvärda samtidigt som vi identifierar och motverkar hotaktören. Det här gör Sverige säkrare och samtidigt svårare att angripa. Att många samhällsaktörer det senaste året vidtagit en rad säkerhetshöjande åtgärder bidrar till att risken för olika angrepp minskar. Det är en kritisk framgångsfaktor att detta arbete fortsätter med full kraft”, citeras Fredrik Hallström, operativ chef på Säkerhetspolisen på Säkerhetspolisens hemsida.
En infrastruktur som många oroar sig över ska slås ut är elen. En anledning till att energiförsörjningen upplevs som särskilt utsatt är sprängningarna av Nord Stream 1, 2 och de många olyckorna med kabelbrott i Östersjön, där ryska och kinesiska fartyg verkar särskilt otursförföljda.
Leveranssäkerhet som irreversibel katalysator
Energitrilemmat är tankemodellen för att förstå olika prioriteringar och drivkrafter i vårt energisystem. Vi behöver energin till ett överkomligt pris (kostnad), vi behöver en energianvändning som är hållbar över tid (miljö) och framför allt behöver vi vara säkra på att vi har en pålitlig tillgång på energin (leveranssäkerhet). En strategi som balanserar leveranssäkerhet med kostnadskontroll och hållbarhet är avgörande för långsiktig konkurrenskraft.
Det tydligaste exemplet i Sverige på när leveranssäkerhet drev irreversibel förändring är oljekriserna under 70-talet, då vi upptäckte att vi var världens mest oljeberoende land. Följden blev att snabbt skrota villornas oljepannor, bygga 12 kärnkraftsreaktorer och mer än fördubbla elkonsumtionen från 60 till 137 TWh, ungefär samma konsumtionsnivå som idag.
Energitrilemmat. Leveranssäkerhet är en tung faktor.
Det är också leveranssäkerhet som driver Kinas elektrifiering av världens största marknad för fordon. El kan Kina producera inom landet, men olja till bensin och diesel måste importeras och betalas i dollar. Det utgör en risk eftersom det öppnar för påtryckningar och sanktioner från USA. Elektrifierade transporter minskar den exponeringen och ökar således leveranssäkerheten utan att för den sakens skull kompromissa med kostnad och miljö, snarare tvärtom.
Ett arbete som behöver göras
Många av de förmågor som bidrar till högre beredskap och resiliens är förmågor som ändå måste på plats för att hantera energisektorns ökade komplexitet, lösningar som digitala elnät, optimering av decentraliserad produktion och partnerskap. Det finns därför tydliga fördelar med en genomtänkt och väl förankrad strategi där beredskap ingår. NATO, Europa och Sveriges försvarsutgifter ökar och kommande förändringar i försvars- och energipolitiken påverkar både statliga och kommunala prioriteringar.
Vägen framåt – Handlingsplan för robust beredskap
Sigholm har lång erfarenhet av strategiarbete, förändringsledning, optimering och marknadsanalys. Vi vill med emfas betona att det nu krävs både dialog och handlingskraft för att komma framåt. Det gäller att börja nu och i rätt ände för att säkra konkurrenskraft, beredskap och leveranssäkerhet. Först därefter kan processer och verktyg diskuteras. Vi erbjuder våra kunder stöd i de processer som krävs:
