#379 - Britta Ersman, RES Nordic

[00:00] Niclas: Detta är Energistrategipodden, ett bidrag från kunskapsbolaget Sigholm. Jag heter Niclas och här samlar vi och fördjupar vi oss i frågor om energi. Under 2024 beställdes vindturbiner för nästan fyrahundrafemtio megawatt i Sverige. Men under hela 2025 blev det knappt trettio med ett enda investeringsbeslut. Samtidigt sa kommunerna nej till fyrtiotre av fyrtiosex projekt. En kraftig och tydlig inbromsning. Britta Ersman är vd för RES Renewable Norden och också ordförande i branschorganisationen Green Power Sweden. Hon kom till vindkraften 2015, bland annat efter tolv år som portföljförvaltare på Andra AP-fonden. Hon har därmed sett branschen både från investerarens och utvecklarens sida. Idag undersöker vi vad som föranledde marknadsomsvängningen, hur branschen uppfinner för att möta utmaningarna och vad investerare behöver för att våga satsa framåt. Vad händer med ett lands trovärdighet i energiinvesteringar när villkoren ändras? Och hur ska man kunna utveckla mål när myndigheter och bransch inte är överens om hur mycket effekt vindkraften bidrar med?

[00:01] Niclas: Och hur ska vi kunna möta den stora efterfrågan på el över tid? Kul att ha er med.

[00:01] Niclas: Renewable Norden, varmt välkommen till Energistrategipodden.

[00:01] Britta: Tack Niclas, jätteroligt att få vara här.

[00:01] Niclas: Och du är inte bara vd för RES i Norden, utan du är dessutom ordförande för Green Power Sweden. Berätta lite om din bakgrund, för du har ganska intressant. Du kommer från en annan bransch menar jag.

[00:01] Britta: Ja men det stämmer. Jag kom in i förnybart branschen 2015 och då var det efter fjorton år i finansbranschen då jag jobbade för en av våra större pensionsfonder. jag brukar säga att det var min skola lite för det var där jag började direkt efter Handels här i Göteborg. Så jag började på back office, jobbade där ett tag, började jobba som aktieanalytiker under en period. Fick sen frågan om jag ville börja jobba med externförvaltning som vi kallade det. man kan nog säga att jag fastnade där. Det tyckte jag var väldigt roligt. Jobbade med investeringar, framför allt i private equity fonder och gjorde det under många år och var med och byggde upp den portföljen tillsammans med min dåvarande chef. någonstans när vi hade gjort det och skapat en global private equity fondportfölj, väldigt mycket både Asien, US och Europa, så landade jag väl lite i vad är nästa steg? Vad, vad vill jag göra nu? Och då fick jag den möjligheten ska jag säga att börja jobba för ett mindre bolag med att utveckla förnybar energi, vindkraft, och baserad kraft.

[00:02] Britta: Och det var i en period när jag kände att det hade varit roligt att vara lite på andra sidan. Då hade jag jobbat mycket med de fonder som investerade i denna typen av bolag. Så att jag var lite lockad av att få vara på andra sidan och vara de som är med och utvecklar. Så det gjorde jag. Så jag började där och då var det bolaget, jag brukar säga semi-noterat. Så vi handlades på en alternativ lista och det fanns en tanke att göra en börsnotering också. Detta var då 2015 och vi som var med i branschen då vet att det hände mycket det året. Det var det året bland annat som certifikaten tog ganska mycket stryk. Så att allt blir inte riktigt man har tänkt sig, men oftast blir det väldigt bra ändå. Så jag hade extremt roliga år, väldigt spännande där. men efter tre och ett halvt år ungefär så fick jag frågan om jag ville börja jobba på RES. då fanns det en liten del i mig som saknade det globala. För jag var van att jobba globalt och RES var ett globalt bolag. Så jag fick frågan om jag vill jobba som commercial manager och ansvara för försäljningen av två av våra större parker i Mellansverige.

[00:03] Britta: Björnberget och Gubbarberget heter de. Så det var det jag högg taget kan man säga. Så jag började med det och då jobbar man väldigt mycket ut mot internationella investerare. det var lite det som var min bakgrund som jag har gjort tidigare. Det var roligt att få komma tillbaka och använda både kompetensen som jag hade lärt mig kring förnybart och den erfarenheten jag hade då av internationell förvaltning. så jag började som commercial manager, gjorde det, sålde projekten, fick sen frågan om jag ville ansvara för vår serviceverksamhet. Så det gjorde jag, så jag tog ansvar för den och jobbade med det några år. Också väldigt roligt att vara ute i parker. Då var det verkligen mer hands on, fick vara ute i verkligheten, fick förstå hur allting fungerade, och jobbade med teknikerna och även med då den finansiella förvaltningen. Sen kom jag tillbaka till det kommersiella igen, som commercial director i RES Norden. Det var under perioden när vi växte väldigt mycket. Det var en, vi brukar kalla det för aggressiv tillväxt som vi hade, som också många i vår bransch hade när det var intensiva år någonstans runt 2023, 2024, kanske 2022 också. Som vi vet så har det också hänt mycket de sista åren.

[00:05] Britta: Det har blivit lite utmaningar i branschen. Det som var väldigt intensivt och väldigt snabbt blev lite mer långsamt. så att någonstans i den resan så har vi som väl många andra varit tvungna att anpassa vår kostym efter marknaden. i våras gjorde vi en omorganisation som är en följd av att marknaden har varit lite tuff för vår bransch. i den omorganisationen då så fick jag möjligheten att ta över ansvaret i Norden efter min föregångare då som har varit på plats länge.

[00:05] Niclas: Jag tänker vi kommer tillbaks till det där med marknadsläget, men vad var det som fick dig att tacka ja till vd-rollen i här i våras?

[00:05] Britta: Det är svårt att säga varför jag inte skulle tacka ja. På någonstans så brinner jag för branschen. det finns lite detta, jag brukar säga jävla Namma i en att ja, det har varit tufft, men jag tror verkligen att vi har en framtid och jag vill vara med i den resan. Jag vill vara del av förändringen. Jag vill ju- bidra till att vi nu kan utveckla mer projekt och att vi tar större ansvar för helheten och att vi blir en långsiktig och stabil aktör. Så att den delen var väldigt lockande och att det har varit ett bolag. Jag tycker om bolaget. Jag trivs väldigt bra hos RES. Det är ett globalt bolag. Man får väldigt mycket input från andra länder, andra regioner och att kunna använda det också för att utveckla den nordiska verksamheten.

[00:06] Niclas: Ja det är inte säkert att alla känner till RES. Ni grundades 1981 och är ett familjeägt bolag med, om jag förstod saken rätt, fyratusenfemhundra anställda. Vad, med ganska stor portfölj dessutom då med fyrtiofem gigawatt under förvaltning. Vad, vad är, vad vill du sätta för ord på er som, som bolag?

[00:06] Britta: RES är ett av de största oberoende förnybara bolagen i världen. Oberoende, då är det för att vi är som sagt privatägda och vi är inte påverkade av börser eller andra aktörer. Vi gör allt utom att äga kanske jag ska säga. Vi utvecklar förnybart och när jag säger förnybart så utvecklar vi landbaserad vind, vi utvecklar sol, vi utvecklar olika typer av lagringslösningar, ganska mycket batterier, både då självständiga standalone batterier och även hybridbatterier i etablerade parker. Vi har ett vätgasprojekt i bland annat här i Norden som vi också håller på och utvecklar. vi är del av en helhet och det är ganska unikt tror jag. sen, som jag sa, vi äger inte projekten, vi utvecklar dem till det vi säger är ready to build. Betyder att vi har alla tillstånd och alla, allt nödvändigt på plats för att man ska kunna starta en byggnation och sen så driftar vi. vi har även den tekniska finansiella förvaltningen, men även den operativa förvaltningen har vi. Så vi driftar underhåll.

[00:08] Niclas: Just det, så man kan säga att ni har en form av asset light-strategi, att ni binder inte upp de stora Capex-posterna i er balansräkning, men ni sköter allting från framtagande av sajten och även driften sen efteråt.

[00:08] Britta: Precis, och det finns en tanke bakom det och det är att vi har en, en vision om att alla i världen ska ha tillgång till förnybar energi och förnybar som också är prisvärd energi. det kan man tycka i Sverige att det låter som att det har väl alla, men det är inte självklart i andra länder. ska man utveckla mycket förnybart så kan man inte heller låsa upp för mycket kapital på balansräkningarna. då har vi sagt att vi bidrar mer globalt igenom att utveckla och sälja vidare och sen drifta. För då kan vi få ut fler projekt i marknaden.

[00:08] Niclas: Ska vi då börja? Du gjorde ett litet förspel här på, på marknaden och hur den ser ut. För det har ju, har varit rätt så dramatiskt kan man säga för förnybart branschen och vindbranschen specifikt här de senaste åren. nu har vi inte en Youtubekanal så ni får bära, försöka bära med att jag säger vissa av dessa siffrorna även i en podd. Om en 2024 beställdes vindturbiner för fyrahundrafyrtiosex megawatt, medan det under 2025 blev bara knappt trettio. Alltså vi såg ett ganska stort skifte i, i den totala beställningen och branschen gick in i något av ett stopp. Vad är förklaringen till detta snabba skiftet som du ser det? Från att vi har legat på betydligt högre siffror som du nämner 2021, 2022, 2023 i, när det kommer till installationer. Vi har ett läge där efterfrågan från industri är väldigt hög och sen så går marknaden in i ett läge där det är mycket, mycket svårare att sälja dessa projekten.

[00:10] Britta: Det finns väldigt sällan bara ett svar, men det ena som hände var att det var svårt att få igenom projekt. Vi märkte att tillståndsprocesserna tog väldigt lång tid. Det var svårare att få det vi kallar då laga kraft på vindkraftsprojekten. Så på någonstans så stoppade det upp mycket i systemet. Det kan vara en förklaring i att det var många projekt som var inne, men det finns också en förklaring till att det var väldigt många stora politiska frågor som lyftes, som man lite väntade på att få svar på innan man vågade fatta beslut. Så jag tror att den har en del i det hela. Sen självklart så är det också hela elektrifieringen, hela den industriella elektrifieringen som när vi utvecklade projekt för några år sedan. För det ska man också ha med sig att utveckla ett projekt i dag, det tar mellan fem och tio år om vi pratar vindkraft. Sen självklart, vi kan prata solkraft, vi kan prata batterier och lagring. Jag tänker vi kommer kanske in på det för det är hybrider vi pratar om.

[00:10] Britta: Det är inte enskilda projekt i dag bara. Men om man håller sig till vindkraften så tar det väldigt lång tid. när du påbörjar utvecklingen av ett projekt så utgår det från den förväntade utvecklingen som man har fått till sig, den förväntade utvecklingen som marknaden någonstans har givit dig. Att detta är vad vi tror ska efterfrågas om fem till sex, tio år. hände inte det, utan det blir en förändring, så skapar det också en annan marknadssituation. Så att vi vet i dag att vi har ett överskott på produktion jämfört med konsumtion, framför allt i norra Sverige. i norra Sverige är ett av de områden där väldigt många projekt har utvecklats. Så det har inte riktigt gått balanserat när man tittar på produktion kontra konsumtionen. Det är väl också en del. Men om du frågar mig varför det var stopp förra året, om vi säger så att vi tittar på hur kom det sig att 2025 var ett så fruktansvärt svårt år att få igenom både projekt och det var svårt att få igenom de kommunala vetorna och det var, du hade samråd.

[00:12] Britta: Så det är klart att det har legat väldigt stora frågor på politiken på det bordet i dag. jag vill börja med att säga att man har gjort mycket. Att politiken har verkligen försökt möta oss, men det har tagit väldigt lång tid. under denna perioden så har det varit väldigt svårt att få framdrift. det har varit, och all förståelse för varför ska man fatta ja, eller varför ska man säga ja till projekt när man inte riktigt vet vad som gäller? Det är klart, då kommer vi in på nästa lite stötesten om denna långsiktigheten och tydligheten i både för oss utvecklare men även för de investerarna som ska gå in sen så att de vet att den finansiella kalkyl som de tar fram och som de gör sin investering på, den gäller långsiktigt.

[00:12] Niclas: Hur, hur var det för dig som ledare i en organisation? För oss som har följt er bransch så expanderade många trots allt sina organisationer 2022, 2023 och såg kanske inte alls denna tvärniten, utan att det fanns en fortsatt stark idé om ett underliggande behov som också bekräftas i de scenarier som bland annat Energimyndigheten och SVK har tagit fram, där bland annat Energimyndighetens siffra låg på ungefär 1800 megawatt om året. Hur, hur, hur var det? Hur, att gå in som ledare i den, i den, nu är mitt ord här, men tvärniten då? För att den tog ändå många med överraskning. Håller du med om det?

[00:13] Britta: jag gjorde. Jag gick in i den som ledare för då var jag ansvarig för vårt kommersiella team kan jag säga, och del av ledningsgruppen. Det var innan jag tog över vd-rollen. Men det vi såg och det vi, ja framför allt vi som då var i marknaden, det vi såg väldigt tidigt var att investerarna blev mer och mer osäkra på den nordiska marknaden. Både för att det var en utmaning i prisnivåerna, volatila prisnivåer, och för att man vet att det låg väldigt mycket förslag på bordet. Så man ville lite invänta och se vad blir utkomsten av detta innan vi fattar ett ganska stort investeringsbeslut här. om du frågar lite tillbaka, hur var det som ledare? Ja, men det var någonstans att hantera tron på framtiden som vi har. om man jobbar i vår bransch så vet man att väldigt många är väldigt positiva. Vi avrundar gärna uppåt och vi tror att detta kommer gå snabbare än vad, vad kanske andra tror. Jag tror vi måste göra det för att det är långa perioder och långa processer och då behöver man ha en optimism i det.

[00:14] Britta: Men det man såg var att vi tog ganska mycket stryk som bransch förra året. Vi fick inte igenom projekt, det tog lång tid. Vi blev lite maktlösa för man sitter och väntar på att någon annan ska fatta ett beslut åt dig. har du då ett team som är vana vid framdrift och vana vid att agera eller att sälja eller att utveckla och du, du hamnar lite på stopp, då skapar det en viss oro i en organisation.

[00:15] Niclas: Men klart, samtidigt så måste kollegor kanske lämna.

[00:15] Britta: ja men det var det som hände. Jag nämnde här i början att vi fick anpassa vår verksamhet efter marknads, rådande marknadsläge och göra en justering här under tidigare detta året. det är klart att det är extremt mycket kompetens och duktiga människor som på grund av att de inte får fram det, som inte finns en möjlighet att sälja projekt som får gå. Och, och vart tar de vägen? Och detta är en som vi som jag också ibland funderar över om, om marknad och politik, ja det är klart de förstår det, men tänker på det. Att vår bransch, och jag vet att vi har branschkollegor som har gjort samma resa. Vi, vi har under väldigt många år byggt upp en otrolig kompetensbank. en kompetensbank som går ända från första spadtaget när du börjar att utveckla till att du säljer och driftar. Någonstans under det senaste året har den kanske halverats i Sverige. Sen är det klart att den kompetensen finns, men kanske inte finns kvar i vår bransch. när nu man tittar på att detta ska vända och man börja säga att vi ser att efterfrågan stiger, vi tror fortfarande, det finns fortfarande alla analyser.

[00:16] Britta: Du kan gå till Energimyndigheten eller du kan gå till Svenska Kraftnät. Alla analyser säger att vi kommer behöva mer produktion. då kan vi från branschen säga: "Ja men var ska den komma ifrån?" För om vi inte har projekt som ligger i en projektportfölj redo att bli sålda, då kommer det dröja fem till tio år innan vi kan få den produktionen på plats som annars skulle kunna komma ganska snabbt. vem ska utveckla den? Om vi tappar väldigt mycket kompetens i branschen, har vi då resurser att klara av att leverera när det kommer behövas igen? För det tror vi. Vi tror att detta kommer behövas igen.

[00:17] Niclas: Så det du säger är att denna typen av stop go marknad som ni nu har hamnat i av då skälen att det är en makroekonomi som blir mer orolig. Vi har haft ett överskott, vi hade en period med väldigt starkt stigande räntor dessutom som påverkar era typer av projekt. vi har haft då en, en politisk situation, åtminstone på lokalnivå, när väldigt mycket har stannats på grund av det kommunala vetot, leder till att värdekedjan, om den så är av kompetens, slås sönder. det tar tid att bygga upp den igen. Förstår jag det rätt då?

[00:17] Britta: Slås sönder kanske är att ta i, men den, den sprids ut. den finns i alla fall inte kvar i samma form. man flyttar på sig. Så att jag tror att kompetensen finns där, men inte alls i samma skala och då behöver man hitta den igen.

[00:17] Niclas: Okej, så nu då i början av året så kom ett vindkraftsbeslut i OX2:s park i Fageråsen på 189 megawatt. så har det kommit ytterligare ett nu i Hästliden. Är det, ser vi något form av trendbrott nu? Är det, är marknaden på väg tillbaka? Eller var står vi någonstans nu och de närmaste åren tror du?

[00:18] Britta: Jag tror att marknaden är på väg tillbaka. Nu kanske det är tidigt att säga, men bara det som har kommit i år som du nämnde är mer än vad som kom under hela förra året. Men det som också har lett, det som har hänt är att vi har fått svar på en del av dessa frågorna som har legat och stoppat upp. Vi hade hela diskussionen kring värd av vinden och vilken typ av incitament ska gå ut i kommunerna. är du lokalpolitiker, är du kommunpolitiker och har ett X antal projekt liggande på ditt bord som du ska fatta beslut om och som vet att det pågår en diskussion om ska fastighetsskatten eller motsvarande fastighetsskatten gå lokalt. Det är en fråga kring ersättning till närboende, inte bara markägare, utan då närboende. Det är klart att du inte vill fatta ett beslut innan du förstår vad som gäller. Du kanske är lite orolig att du missar det tåget. Så att nu har de kommit och det, det är all cred till politiker som ändå har lyckats få fram ett förslag att nu går fastighetsskatten lokalt och eller motsvarande fastighetsskatten i alla fall under kommande tre år.

[00:19] Britta: Så en önskan från oss är att den blir långsiktig så att detta blir något som man kan räkna med. Det har också kommit förtydligande kring ersättning till närboende. Sen finns det fortfarande några frågor som ligger på bordet som vi väldigt gärna skulle vilja få svar på. det ena är då frågan till det kommunala vetot, hur det ska hanteras. det är pågående arbete med det. Men att det är väl ingen hemlighet att det kommunala vetot har varit en väldigt stor fråga för vår bransch. viktig fråga för den har också skapat en, en osäkerhet i hela utvecklingsprocessen. När du har en, en risk att du påbörjar ett arbete, du lägger utvecklingspengar och du lägger tid och sen så kan en kommun komma och säga nej, vi vill inte. det är klart att de har också haft rätt och möjligt att ändra sig längs med åren. Så du kan nu teoretiskt sett ha fått ett positivt besked i början, men sen blir det ändå negativt på slutet. Så att en förändring av det kommunala vetot och ska det kommunala vetot vara kvar så behöver besluten komma tidigare.

[00:20] Britta: För vi som bolag, vi, vi har inte möjlighet att lägga alla de utvecklings eller allt utvecklingskapital på projekt som vi inte känner trygghet i att utveckla. det skadar långsiktigt Sverige AB om inte vi får ut våra projekt.

[00:20] Niclas: Jag tänker att statistiken här är lite talande för förra året. Av fyrtiotre, fyrtiosex projekt, alltså nittiotre procent fick nej i det kommunala vetot. Skulle man omvandla det till turbiner då så är det femhundranittiotre av sexhundrasex då verk som fick nej och det är då i princip nittioåtta procent av allting som kom upp till kommunerna. Det är en överväldigande majoritet. När man möter den typen av, av sannolikhet för ens tillstånd, vad säger det till, ja men exempelvis investerare och andra? Hur hanterar ni den, den frågan nu? Och är de förslag som du själv nämner nu då med ersättning för de som bor nära anläggningsparkerna tillräckligt för att påverka detta på ett betydligt, på ett sätt som märks?

[00:21] Britta: Om det är tillräckligt, det vågar jag inte svara på, men att det är en del på vägen, det är det. Så att jag hoppas att den statistiken som du läste upp, att den i alla fall kan vända så att du kan få igenom fler projekt. Men man ska inte heller glömma bort att vi som utvecklare har också ett ansvar i att förklara för en, ett, en region eller en kommun varför det är viktigt att det byggs ut. någonstans behöver vi förstå vad är det kommunerna är ute efter och vad är det de behöver. det kan vara allt ifrån att man behöver mer arbetstillfällen. Eller att du behöver då en ekonomisk ersättning. Eller att vi behöver samarbeta med industrin på ett bättre sätt. Så vi behöver också ändra lite hur vi tänker när vi utvecklar. För om jag bara skulle svara rakt av, om man går tillbaka hur man tittade på utveckling för kanske fem, tio år sen till i dag. Så nej, det är klart att vi utvecklar det kanske inte på samma sätt längre. Utan i dag när vi utvecklar så tittar vi på områden som kanske har möjlighet att leverera en, ett helhetskoncept. Där vi tittar på att, ja, vi tittar på ett vindkraftsprojekt, men vi tittar också på en batterilösning som är ansluten till samma vindkraftpark.

[00:22] Britta: Vi tittar på vad finns det för industri i närheten som kan ha nytta av denna produktionen som kommer. Vi kan titta på är det så att det är läge att bygga, göra en vätgaslösning här också, bygga ut vätgas för att det finns industri som kan behöva det och då koppla samman det med den förnybara energin. Så att det finns en helt annan analys runt omkring projektutveckling i dag än vad som fanns för några år sedan. det är fullt naturligt, det är nog lite den vägen det behöver gå. För branschen har också mognat under de sista åren. Vi ska inte glömma bort att det var inte för så länge sedan jag kom in i branschen 2015. Då var förnybart en ganska liten andel av den hela energimixen. i dag är det, ja lite beroende på vem du frågar, med runt tjugofem procent ungefär av energimixen som är vind och sen har du sol till det. Plus att du i dag också har olika lagringslösningar som kommer som kan hjälpa till att stabilisera produktionen. Så det är klart att det har varit en jätteresa där vi har gått från att varit en mindre bransch, vuxit väldigt snabbt, behövt mogna och behövt göra våra misstag och sen också behövt lära oss förstå vad är det marknaden behöver och marknaden vill ha.

[00:24] Britta: Och där lyssnar vi väldigt mycket på vad industrin vill ha. Det är lite så att efterfrågan av produktion i dag kommer från industrin. Vi bygger inte ut för att du ska vaska industrin. Det finns inget intresse för oss att bygga ut om inte någon vill ha produktionen. Vi är vinstdrivande bolag. Vi behöver kunna sälja våra projekt. Däremot så vet vi att I den dialog vi har med industrin och de signaler som vi får från Energimyndighet, från politiken också är att det kommer behövas mer. Så där i ligger vårt arbete i dag.

[00:24] Niclas: Så att designa projekten för att de passar en bredare intressentgrupp och kanske in i samhällets ambitioner är en del. Men om jag håller det kvar vid just dessa då ersättningarna som bland annat kommer vi igenom värdet av vinden som är en utredning som tillträttes med ett antal förslag för några år sedan. Så finns också de kommunala medlen som då betalas ut från Energimyndigheten och som har börjat betalas ut redan nu. Med bland annat Ånge kommun som där ni är aktiva som en av mottagarna. Men detta ligger som en, ett regeringsuppdrag nu, inte som en, ett permanent stöd. Vad krävs tror du för att man-- Räcker det för att kommunerna ska våga satsa för att ersättningen utgår till de som precis bor nära vindkraftverken är en sak. Men vi har sett bland annat i Finland just kommunala medel kan vara väldigt viktigt som en del i att ge lokalpolitiker argument för konkret nytta av lokala vindkraftsparker. Hur ser du på det?

[00:25] Britta: Ja men jag tror gå tillbaka till det som motsvarar det fastighetsskatten att den ska bli långsiktig och inte vara kortsiktig. Det tror jag är jätteviktigt för då pratar jag om att då blir det ett medel, en intäkt som en kommun kan räkna med och sen kan ha med när den gör sin budget. Så det, det kommer behövas. också för att det ska finnas ett incitament för kommunen att, att ta dessa besluten. För det är klart att vi, ja du nämnde Ånge, vi har varit väldigt aktiva i Ånge. Vi har utvecklat både vindkraftsprojekt, batteriprojekt, vätgasprojekt i, i det området. Så där har vi haft en dialog med kommunen och förstått att det är ett behov av en helhet. Både att skapa arbetstillfällen och det vätgasprojektet som vi jobbar med ska göra hållbart flygbränsle eller e-saf är ambitionen på det projektet. Sen har vi även fler vindkraftsprojekt i området som är jätteroligt för vi fick ett som fick laga kraft precis innan sommaren. Som där vi då också tidigt har sagt att ska detta projektet, när det ska ut i marknaden, så vill vi också säkerställa att det t.ex. finns batterimöjligheter till det för att kunna hantera toppar eller också kunna justera ner när det behövs.

[00:26] Britta: Någonstans när man pratar om det kommunala vetot och det kanske är en sak som jag också skulle vilja bara trycka på lite är att vi, vi utmanar det kommunala vetot för att vi ser att det är en risk för vår projektutveckling och att det kan kosta oss alltså mycket utvecklingskapital som sen inte blir något av. Men vi ser också vikten av att ska vi utveckla projekt måste vi göra det tillsammans med kommunen. Det finns inga bolag i dag som inte ser vikten av det, det nära samarbetet, att det finns en gemensam drivkraft och att man har ett gemensamt mål. Så det finns ingen ambition på något sätt att utveckla projekt utan att man har kommunen med sig och att de har positiva till utvecklingen.

[00:27] Niclas: När jag har haft denna diskussionen förut så jag har träffat precis säkert dig, personer som varit ute på massvis med samråd runt om i kommunerna och drivit förankring. går man tillbaka till siffrorna för SOM institutet som har gjort undersökningar på svenskarnas syn på de olika kraftslagen så är då sjuttiofyra procent positiva till vindkraft, vilket är något mer än kärnkraft. så ligger sol- och vattenkraft på dryga åttio procent. Så det folkliga stödet, och Aneta tar upp detta, är ganska brett och solitt, vilket rimligtvis borde vara någonting som styr hur de folkvalda resonerar om eventuella framtida projekt. Ändå så går det inte att hymla med att just vindkraften har varit väldigt framträdande och polariserande i den politiska diskussionen där vi hört allting från stålskogar till fundament som blir kvar i generationer i skogen. Hur kommer det sig tror du att vi å ena sidan har denna undersökningen som visar på ett ganska brett stöd i Sverige å ena sidan å andra sidan denna politiseringen där, där vindkraften målas upp som ett, ett kraftslag som olika skäl då försämrar för, ja utan att vi sammanfattar allting utifrån det vad människor tycker sig vilja ha.

[00:29] Niclas: Varför? Vad är din förklaring till varför det ser ut så?

[00:29] Britta: Jag har lite svårt ibland att förstå varför det väcker så mycket känslor. Jag kan förstå att alla typer av infrastrukturprojekt som du bygger i ett område påverkar din närhet och väcker en viss oro. då pratar jag inte bara om vindkraftsparker. Det kan vara annan typ av infrastruktur. Det kan vara att du vill bygga kärnkraftverk eller du vill bygga industri eller du bara vill bygga motorvägar eller någonting. Det är klart att då påverkas ditt närområde och då kommer du som boende där att vara orolig och du kommer behöva förstå varför och vad ger detta mig för nytta. Den dialogen är väldigt viktig att ha. Sen har detta blivit en väldigt politisk fråga och lite polariserat. detta är något som vi från branschen har jobbat jättehårt med att försöka få bort den politiska polariseringen kring förnybart och vindkraft. Vi ser att den finns där. Vi försöker prata med alla politiker kring detta och förstå varför.

[00:30] Niclas: Vad, vad, vad förstår du då? Vad säger de?

[00:30] Britta: Ja men en del säger att det inte behövs för att du kan bygga kärnkraft istället eller du kan ha vattenkraften istället eller du kan ha något annat. att vi i dag har ett överskott. Så att du har en över, överskott av produktion, framför allt i norra Sverige. Så att varför ska man då bygga ut nytt? Men då tittar man väldigt kortsiktigt här och nu. Då lyssnar man inte på vad industrin säger. För industrin säger att vi vill ha mer, vi vill ha mer kapacitet. Ska vi våga göra och kunna göra våra investeringsbeslut, ska vi kunna göra vår resa, vår elektrifieringsresa, så kommer vi behöva mer. Så att då, då blir det att nej, du kommer inte behöva mer 2027 och 2028 kanske, men 2029 och 30 och framåt, då kommer behovet finnas där.

[00:30] Niclas: Jag, jag tänker, jag läste ett inlägg på, som Carl-Oscar Bohlin skrev på, här i början av året, där han lyfte fram just då betongfundamenten och hur de ska stå kvar. det var nästan en emotionell skrivelse från en så framträdande ledande politiker som då lyfter upp det förfulande med vindkraften. att det nästan är, ja men det är en symbolfråga för värnandet av Sverige och dess friluftsliv, att det inte blir för mycket vindkraftsparker. För detta, det finns uppenbarligen också väldigt känslomässiga argument som går bortom huruvida det är rätt takt eller tajming för, för industrin. många gången ni har haft andra politiker på scenen från Sverigedemokraterna säger att det finns inte stöd för mer vindkraft i Sverige. Svenskarna vill inte ha mer vindkraft. Vad säger du när du hör den typen av argument från politiken?

[00:31] Britta: När det gäller att det inte finns stöd så finns det ganska många undersökningar som visar att det finns stöd och att man vill ha mer förnybart. Det tänker jag, den kan man för, den kan man förklara ändå och försvara. Du kan tycka att det är hur fult du vill. Jag kan inte bemöta om du tycker det är fult eller inte. Alltså, det blir på något sätt en nivå på debatten som blir ganska konstig. Lite vad som ligger i betraktarens ögon, vad som ligger hos dig, det, det är din syn. jag kan tycka något annat är jättefult och som jag inte vill ha. Men det betyder inte att jag kan stoppa en utveckling för det. Det blir väldigt konstigt. Det är ungefär som när du bygger ut bostadsområden och du ska bygga nya höghus eller du ska bygga nya villaområden. Det kommer alltid finnas jättemånga som har åsikter och tycker om det. framför allt de som bor där kanske inte vill det. Men samtidigt så är det nödvändigt för att du ska klara av en befolkningstillväxt och för att du ska klara av ytterligare arbetstillfällen i en stad. det är samma sak med energi.

[00:32] Britta: Du måste ju, alltså energin finns inte bara där utan att du gör någonting först. Jag är av den tron att du behöver ha en bra mix av energi i Sverige. Så att det finns ingen hos oss som står och säger att vi ska ha vindkraftverk över hela Sverige. Alltså på något sätt så blir det nästan lite banalt. Varför skulle vi vilja det? Det är inte hållbart att bara bygga vindkraft överallt. Du behöver ha vindkraft tillsammans med batterier, du behöver ha vindkraft tillsammans med vattenkraften. Sverige har en unik möjlighet där vi har väldigt mycket vattenkraft som du kan använda som både komplement och batterilösning och som fungerar väldigt bra tillsammans med vind och sol. du har baskraft som också kan fungera som det. Du kan ha kärnkraft som kan fungera som väldigt bra baskraft till då vind eller sol som är mer reglerbart och lättare att hantera på det sättet. När jag pratar med politiker eller när jag pratar med folk som är motståndare till det så försöker jag förklara att det är en helhet vi behöver ha.

[00:33] Britta: Och det är också från ett, ett hållbarhetsperspektiv från Sverige som, som ifrån ett riskperspektiv. Det finns en ambition och en önskan att vi ska vara självförsörjande vår egen energi. det senaste året har väl om någonting visat hur otroligt viktigt det är att vi är det. alla tillgångsslag har sina utmaningar. Nej, det blåser inte hela tiden. Så därför tror inte jag att landet skulle må bra av att ha bara vindkraft. solen lyser inte hela tiden heller, så vi kan inte bara ha solkraft. Vi vet att ibland har vi våtare år, ibland har vi torrare år. Så våra vattenreserver kan ha utmaningar. Ibland är det för lite och då behöver vi spara på det. Ibland är det för mycket, då behöver vi släppa på. Vi vet att kärnkraften behöver också ha service och kärnkraften kan också stoppas. Vi ser ner i Europa när det var för låga vattenflöden, de var tvungen att stänga ner. Alltså det finns inget tillgångsslag som inte skapar eller har någon typ av utmaning. Så därför behöver vi en bra mix. När jag jobbar med det, alltså när jag pratar om det, så vill jag hitta den balansen som är bäst för Sverige och som är bäst för vår industri.

[00:34] Britta: Då tror jag, för annars skulle inte jag kunna jobba med detta, att vind och annan förnybar kraft spelar en väldigt viktig roll i detta. Så att jag har inga problem att stå och argumentera för det för att jag genuint tror att det är det bästa för vårt land. Men det är också det bästa ifrån vårt land från ett säkerhetsperspektiv för att vi kan vara självförsörjande. Vi är inte så utmanande att vi kan bli utslagna så lätt som vi har sett både i Ukraina och så i det kriget tyvärr att vad ger man sig på? Jo, man ger sig på infrastruktur. hur ska vi då kunna ha, vara, hålla oss säkra och ha en bra hållbarhet från vår sida? Jo, genom att skapa detta. där tycker jag också politiken har ändrats, att det finns en mer förståelse för det och även från försvaret. För försvaret är en annan intressent i denna resan som har haft ganska mycket åsikter och kommentarer kring var man ska bygga och hur mycket som ska byggas. med all rätta, jag menar vi behöver kunna försvara vårt land.

[00:35] Britta: Men då kan vi, måste vi titta till helheten, vad är det vi ska försvara? Vad behöver. Vi behöver försvara våra människor, vi behöver försvara våra gränser, vi behöver försvara vår industri och vi behöver försvara vår självständighet. då är elförsörjningen en ganska viktig del av det och energi. Så att.

[00:36] Niclas: Mm bra. Du har svarat på alla mina frågor om beredskap. Du har lagt ut hela texten för det. Jag tänker jag låter dig tala till punkt här. Men om jag, om jag ändå håller mig kvar och knyter tillbaka till frågan om, om förtroendet för branschen och hur man landar den frågan. Så är en av skillnaderna tänker jag att när du började denna branschen så byggde ni, jag vet inte hur högt du, du, den första verken du var med, nittio meter och nu är ni uppe på hur många meter?

[00:36] Britta: Vi har byggt tvåhundratrettio, men vi ser att man bygger i, man söker tillstånd för upp till över trehundra meter i dag.

[00:36] Niclas: För då, det blir en annan typ av infrastrukturprojekt som också, antar jag, påverkar, eller?

[00:36] Britta: Om man, om vi gör studier så är det klart att visuellt, om, om man är på avstånd så mycket, så mycket mer. Om man gör modeller så är det inte alltid som syns. För det är nittio meter är också högt, men det är klart bygger du trehundra så är det ju, det är stora pjäser vi pratar om. det, men det är också väldigt mycket mer kapacitet i dem. Så att hela utvecklingen har också gått till att i dag bygger du väldigt, du bygger högre, du bygger mer kapacitet så du kan bygga färre och du bygger då vindkraftverk som kan starta vid lägre vindar, som kan klara sig vid högre vindar, som också då blir betydligt mer produktiva än vad de har varit tidigare.

[00:37] Niclas: Det finns flera som kontinuerligt skriver om vindkraften som någon slags hopplöst projekt i olika sociala forum och även i vissa tidningar. här tidigare så i februari i år så kom då Wind Europe, de publicerade i april en granskning tillsammans med ytterligare en konsultfirma där man har gått igenom nästan fyrtiotretusen inlägg på sociala medier och olika plattformar för att titta på just desinformation och spridningar av negativa nyheter. det som var intressant i nyhetsrapporteringen då, det var att Sverige toppade listan med absolut flest inlägg. Definitivt fler inlägg än Frankrike, Storbritannien och Tyskland, trots vår, vår mindre befolkning. Varför tror du Norden sticker ut? För detta var en intressant rapport, givet brasklappen då att det ändå var en branschorganisation som kom ut med detta. Men den hade inget incitament att peka ut Sverige just så. Vad, vad är din reflektion av den rapporten?

[00:38] Britta: Vi har sett att det har blivit ett mer organiserat motstånd i dag mot våra projekt. Vi såg det i Norge tidigt. Vi ser det i Sverige också. Att vi kan se när det kommer in överklagan att de följer samma struktur och samma frågeställningar. Så att vi ser att det, det finns en organisation. Det är organiserat och man ser till att man hjälper i denna, i motståndet. Man hjälper varandra, de som är emot. Jag har ganska mycket åsikter kring detta, naturligtvis. Det ena är att, att man ska kunna överklaga och att man ska kunna ifrågasätta ett projekt med all rätta om man bor i närheten, om man påverkas av det. Det är ett rättssystem vi behöver ha. Sen ska man komma ihåg att när vi gör, eller det finns ganska stora lagkrav och ordningar kring hur man får utvecklas. Det är ganska många undersökningar och miljökonsekvensbeskrivningar som man ska ta fram. Så det är inte det att vi kan göra någonting som skulle vara skadligt. Men man har, man har, måste ha rätt som närboende att ifrågasätta om ens närmiljö påverkas.

[00:39] Britta: Och man måste ha rätt att bli testad och, eller att dess fråga ska vara testad. Däremot att du ska kunna bo någon annanstans i Sverige och bara för att du har en generell aversion emot vindkraft så ska du ha rätt att, att överklaga eller ifrågasätta. Det tycker jag är lite långsökt. För strukturen är till för de som är i om, i närområdet och som påverkas. Så där kan jag tycka att det är lite oroväckande att när du organiserar dig på detta sättet så har du personer som mer eller mindre kan jobba heltid med att stötta upp folk att överklaga. Det tycker jag man borde kunna se över, kanske i strukturellt sätt hur man ska hantera detta. Det andra är, som också denna rapporten lyfter, det var att det man har sett, och detta är lite känsligt kanske, men man har sett att det finns andra intressen som påverkar detta också. Jag tror att det, om det inte missminner mig, så just denna rapporten hänvisar också till en NATO-rapport som har gjort, där man har sett att det finns utländska intressen som gärna inte vill att man ska bli oberoende av fossil energi, utan vill att man ska fortsätta vara beroende av den fossila energin och då också importera.

[00:40] Britta: Jag, jag tror att det är en mix av faktorer som påverkar här. Det oroar mig att Sverige är så, sticker ut på det sättet som det gör. Jag funderar lite på vad det är som ligger bakom det. det är klart att den rapporten, om man läser den, den, den väcker funderingar, det gör den.

[00:41] Niclas: Det finns många fler tankar man skulle kunna utvidga där och frågor man skulle kunna ställa på det. Men för, för respekt av tiden och vad vi vill hinna med så har du återkommit till frågan om systemdesign och bidrag och nettonytta och vindkraften passar in som en, en del i en portfölj av flera olika typer av tekniker. då kommer vi till då själva bidraget. För en av de saker som energi-och näringsminister Ebba Busch har varit ute flera gånger med och varje gång hon har pratat med branschen har varit om effektbidraget från vindkraften. vilket problem hon ser är att vi har byggt en hel del energitillskott in i energisystemet när vi har fått väldigt lite effektnytta ut av detta. Svenska Kraftnät räknar då med att vindkraften levererar nio procent av installerad effekt den dimensionerande timmen. detta har de beskrivit tidigare, detta är utrett, men utfallet svänger kraftigt. Så det var nitton procent 2023, det var sextiotre procent som man levererade denna topplasttimmen året därpå och så arton procent i topplasttimmen i januari i år.

[00:42] Niclas: Så det där varierar väldigt mycket och detta har också lett till en del kritik. Bland annat Lennart Söder på KTH har skrivit artiklar om detta. Man har påtalat att om man hade samma typ av förväntan och metod för vindkraften som för kärnkraften så skulle effektbidraget bli tjugosju, sex procent, vilket helt skulle ändra de grafer som Ebba har visat branschen. Men så argumenterar man då för att nio procent är representativt eftersom det tenderar att vara så att vi kallare väder så blåser det mindre om jag läser FK:s rapporter. Då kommer den lätta frågan här. Vem är det som ska avgöra vad som är rätt? För att det är vi inte överens om vad effektbidraget är. Det finns väldigt tydliga och klara krafter från Regeringskansliet som säger att det är nio procent. Vi måste vara överens om det. Det är det som är definierat. Det är det så vi, så vi har utgått från. det är inte bara Sverige som använder den siffran. så ser du i realiteten då de som kommer in och säger: "Men om man tittar verkligheten så är det någonting helt annat." Och så leder detta till helt olika slutsatser om, om vindkraftens position i systemet.

[00:43] Niclas: Vad är din reflektion kring den debatten som har varit ganska länge nu ändå?

[00:43] Britta: Ja men min reflektion är att ett, vad är utfall? Det tycker jag man ska titta på. Sen kan jag förstå att SVK, när de gör sina estimat, sina beräkningar, kanske behöver ha en viss försiktighetsprincip i det. Man behöver kunna gå tillbaka och säga: "Vad är det vi har sett de senaste åren?" Och nu pratar vi om effektbidraget. För då pratar vi om när det är en svår situation eller då det brister, där det är dessa topplasttimmarna, när, vad kan man tillföra då? Och då, då tycker jag att det man ska gå till. Vad har vi sett de senaste åren? Vad är det faktiska? För som du säger, det är ganska volatilt och det är ganska svårt att avgöra vad som kommer framåt. sen ska man också titta på parken som man har byggt. Vad de nyare turbinerna, om du tittar på senare modeller, de klarar sig bättre. De har bättre effektiv, effektbidrag än vad de gamla har. Så vilken, vilken modell använder man där? Och om man ska räkna framåt, då kanske man också ska använda sig av den tekniken som byggs och inte det som bara finns som är gammalt.

[00:44] Britta: Så det är väl det ena jag tycker. det andra är väl att man behöver vara tydlig med hur man räknar det så att det inte blir frågor och missförstånd. För det tycker jag är lite olyckligt att man skapar olika läger med hur man ska.

[00:44] Niclas: men politiska företrädare har menat att branschen skapar missförstånd och branschen har menat att delar av politiken skapar missförstånd. jag menar, köper man den beskrivningen då? Grundfrågan här, är detta en metodstrid eller en politisk strid? För man skulle kunna argumentera då om man använder nio procentsiffran att vindkraften inte bidrar med någon mer effekt och att vi därför inte behöver bygga ett enda verk till. så har det ibland låtit också då.

[00:45] Britta: Men är det som har varit utfall?

[00:45] Niclas: det faktiska utfallet har varit väsentligen högre.

[00:45] Britta: Precis, ja.

[00:45] Niclas: Men, men de facto är det så argumentationen låter att vi har inget behov att bygga mer vind eftersom det ändå inte bidrar med mer effekt. Så på något sätt så hamnar man i frågan, är detta en metodstrid eller en politisk strid vi, vi har om en sån här väldigt teknisk siffra? Hur har man en dialog? Jag menar, du är också, nu är du här som vd för RES och inte som ordförande för Greenpower Sweden, men ändå så är du en av de representanter och aktörer som har diskussioner med Regeringskansliet. När man sitter med dessa två systemen, hur låter diskussionen?

[00:45] Britta: Ja men ibland så kan diskussionen bli kanske lite ensidig kan jag tycka. För att du får väldigt, du kan få en ganska tydlig bild av att såhär är det vi gör och branschen behöver anpassa sig till det och även uttrycka sig på samma sätt. Ja, det är klart, nu närmar sig det en politisk fråga, det närmar sig val också detta med diskussionerna. jag står fast vid det och branschen står fast vid det att vi behöver titta på vad är det vi levererar. För att om det är så att politiken skulle säga: "Nej, vi tror inte på detta. Vi tänker inte, vi tycker inte det ska byggas ett enda, vindkraftverk till." Då behöver branschen få reda på det ganska tydligt för att annars så kan vi lägga ner vår verksamhet. Nu ska jag, okej, om jag ska spetsa till det riktigt. Varför ska vi som ändå är vinstdrivande bolag? För det är vi, vi är ingen välgörenhet. Vi driver bolag och vi behöver leverera ett resultat till våra ägare. Varför ska vi utveckla någonting som ingen vill ha?

[00:46] Britta: Och varför ska vi utveckla någonting som det i sådana fall finns ett så otroligt starkt motstånd till? Så att till och med på politisk nivå man går ut och säger att: "Nej, vi tror inte på detta. Vi tycker att ni ska lägga, ni levererar ingenting." Och då säger jag att så är det inte. Det fungerar inte riktigt så. Vi bidrar och historien har visat att vi bidrar. det som händer är också att vi bidrar mer nu när vi tittar på hur kan vi bli bättre på att hjälpa hela systemet. Det finns en anledning till att vi väljer att implementera batterilösningar i exkluderade projekt. Det finns en anledning till att vi bygger hybridprojekt med sol, vind och lagringslösningar. Det finns en anledning till att vi har dialog med industrier och vi har vätgasproduktionslösningar som vi tittar på också. det är för att vi ska kunna bidra bättre just vid dessa tillfällena när det kanske är ut, mer utmanande. Vi ska kunna ställa ner produktion om vi ser att det är extremt låga priser att vi inte behöver.

[00:47] Britta: Vi kan också använda batterier att lagra när det är extremt höga toppar. Bara för att jag säk, bara för att förtydliga en sak. Nej, vi i branschen tror inte att man kan lagra flera dygns vindkraftsproduktion i batterier, för då skulle du behöva bygga extremt mycket. Däremot så tror vi och vet att man kan använda det för att hjälpa till både när det gäller till nätfrågor eller när det gäller till topplasttimmar eller när det gäller till olika pikar. Där ser vi att batterier kan spela en väldigt stor roll. Så att dessa stödtjänsterna som SVK behöver efterfrågar, där kan vi spela en större roll och där kan vi hjälpa till bättre. Men hela diskussionen kring vad är kapacitetsfaktor, vad är effektbidragsfaktor, vad är tillgänglighetsfaktorn? Den skapar ibland bara ett argument där man står och säger: "Jag tror detta, du tror detta." Medans jag då säger: "Titta på vad som har levererats och gå tillbaka till det." Så kan vi ta en diskussion kring det istället. För det blir också ganska svårt ibland att argumentera, det blir svårt att bemöta argument När det inte finns någon flexibilitet i den som argumenterar ståndpunkt.

[00:49] Niclas: Här svarade du på många av de frågor som jag hade. Okej, men vad gör ni åt saken nu då? Du är inne på att man installerar en kombination av solvind för att deras effektprofil är, kompletterar varandra. Man inrättar batterier för att ha en viss typ av lagring. Man jobbar med flexibilitetsförmåga i själva verken och man jobbar med närliggande industrier för att se till att det finns en offset som kanske är direkt kopplat till ett enskilt behov istället för marknadens nyckfulla rörelser. jag antar, det är ganska självklart också att förklara det för lyssnarna att det ligger i ert egenintresse att också klara av att göra detta så klart. Men hur skulle du bedöma? Du har rätt bred utblick ändå. Om jag lånar din roll som ordförande för Greenpower Sweden, just hur snabbt den förändringen har gått från, ja men där det började sig 2015, den kraftiga utbyggnaden. Hur stor skillnad är det mellan branschen från då och i dag? Hur snabbt har den gått skulle du säga?

[00:50] Britta: Jag skulle säga att det är en annan bransch. Alltså det har hänt jättemycket och det är också en av anledningarna till att vi bildade Greenpower Sweden. Att vi valde att göra den resan till att då bara representera landbaserad vindkraft och havsbaserad vindkraft som vi gjorde tidigare. Till att också i dag representera sol-och lagringslösningar, framför allt i form då av batterier. Det var för att vi såg att det ena, att det efterfrågades i marknaden, att vi drev väldigt många samma frågor. Det kunde vara tillståndsfrågor, det var nätfrågor, men också för att få ett bättre gehör, både ute i mot politiken men också ut medialt. Att du blir lite bredare och kan ta en bredare, en bredare argumentation kring helheten. du har också lite tyngd i den argumentationen när du har de bolagen bakom dig. Så resan till Greenpower Sweden var just för att vi också såg att väldigt många medlemsbolag i dag jobbade med alla dessa frågorna. Så det blev naturligt på något sätt. Så det var styrelsen som tog det beslutet och det var stämman som röstade igenom det.

[00:51] Britta: Men det är klart att bakgrunden kändes ganska naturlig.

[00:51] Niclas: Om vi då går in på marknadssidan och vi lägger veto åt andra politiska diskussionen om tillgänglighetsfaktor och kapacitetsfaktor, effektbidrag och annat bakom oss. Är marknaden designad, denna energy-only-marknaden som vi har i dag, för att på ett sådant sätt att ge förutsättningar att investera i denna tekniken framåt som du ser det?

[00:51] Britta: Att investera i hybridlösningar och att investera i systemlösningar? Ja, men det tycker jag. Det finns ett jättestort intresse för det. marknaden är ju, tycker jag, ganska fantastisk för den anpassar sig ju, den ser, den hittar lösningar. Det man behöver säkerställa är att du har en, en jämn spelplan så att du inte kanske ger förmåner till vissa tillgångsslag och inte till andra. För att då blir det inte marknadsmässigt och då blir det också svårare för marknaden att agera. Men absolut, jag ser att intresset finns där, möjligheten finns där, den tekniska kompetensen finns där, viljan finns där, både ifrån utvecklare och ifrån systemlösning. Om du pratar med nätbolag eller. jag tycker att viljan finns från politiken också. Ibland, det låter kanske som jag är negativ till politiken, men den är en väldigt viktig aktör för oss. Vi är väldigt beroende av att vi får rätt spelregler. Vi är väldigt beroende att vi har långsiktighet. det är klart, det har vi kanske inte varit inne på, men för mig är det så som kommer från finansbranschen nu många år sedan.

[00:52] Britta: Men ska du som investerare gå in i ett land och ska du gå in i en investering så vill du veta att den investeringskalkyl du gör står sig och är långsiktig. det finns få saker som skadar investeringsklimatet så mycket som när du går in och gör retroaktiva förändringar, vilket gör att det arbete och den analys som är gjord inte längre gäller. där tror jag att Sverige behöver förstå att ska vi ha fullt förtroende från våra investerare, globala investerare, så behöver de kunna tro på att vi har en, en politik som är blocköverskridande, som inte är parti, alltså långsiktig. det är ingen hemlighet att vi efterfrågar en långsiktig energiöverenskommelse så att vi vet vad är det som är, vad vill Sverige? Vart, vilket håller vi på väg åt? Och vad har vi för förutsättningar, både för att utveckla, men framför allt för att kunna ta in kapital till de projekten som vi bygger.

[00:53] Niclas: Samtidigt diskuteras kapacitetsmarknader. Man kommer in på det. Det var därför jag ställde den första frågan egentligen. introduktionen av stödmodellen för kärnkraften och det statliga lån här som kom då, där man inför en tvåsidig kontraktsdifferens och risk-och vinstdelning är en form av introduktion av kapacitetsmarknaden då. Vad innebär introduktionen som du ser det av den typen av mekanismer på den svenska marknaden för, för de andra aktörerna som er på marknaden?

[00:54] Britta: Ja men det blir svårt för oss att förhålla oss till vad för prisnivåer kommer det finnas framöver. Om, om i dag har du en marknad som är, jag ska inte säga att den är optimal heller, för vi har en väldigt volatil marknad. Vi har en väldigt volatil prisutveckling. Det kan skilja väldigt mycket mellan olika dagar och vi, vi ser att det kan skilja väldigt mycket, även under timmar, vilket gör att det kan vara svårt att planera och göra beräkningar. Men då finns det incitament att agera på det. Då finns det ett incitament att antingen, som vi nämnde innan, man kan ställa ner produktion om det är väldigt, låga priser eller minuspriser. Du kan välja att lagra produktion. Men har du en aktör som är o, prisokänslig på det sättet, som inte behöver förhålla sig till de marknadsfaktorerna, som får samma ersättning, vare sig energin behövs eller inte. Varför ska de då Förhålla sig till övriga producenter. Så att övriga producenter kan ju, det kan kosta väldigt mycket.

[00:55] Britta: De kan ta väldigt mycket stryk för att de har en annan intäktsmodell som är mycket mer marknadspåverkad än de som då har ett garanterat pris. Så att det är klart att det påverkar all annan kraftslag. Om du har någon som är inte känslig för den prisutvecklingen och så har du tre, fyra andra kraftslag. Ja, men det är, det är, det är både sol, vind och vatten som påverkas då. Om vi nu pratar just på kärnkraften och de, de modellerna där.

[00:55] Niclas: men jag tänker Socialdemokraterna föreslår också en liknande CFD-modell och att det ska finnas även för en havsbaserade vindkraftverk. Äh, så jag menar, det är svårt att veta. Vad tror du denna rullande stenen är på väg någonstans? Vart skulle du vilja se att den är på väg?

[00:55] Britta: Alltså jag tycker att man behöver skapa förutsättningar för att kunna bygga ut havsbaserat också. vi ser behovet av det. Men du får inte glömma bort den landbaserade produktionen. då saknar jag inte bara vind. Risken finns att du tappar landbaserad produktion om du ser att du inte har samma förutsättningar som den havsbaserade och kärnkraften har. Vem, vem, vem gör den investeringen? Det är väl det. Tänk efter, vem, vem vågar ta det investeringsbeslutet? Om du inte kan ha en priskurva som du kan följa och där du tror att du kan ha, ja du kan göra en PPA-lösning kanske, om du kan få till det. Då, då skulle du kunna hantera det. Men då blir det nästan ett krav för att du ska bygga ut, äh, förnybart på landbaserat. Då behöver du ha ett långsiktigt elhandelsavtal som du kan göra din modell på.

[00:56] Niclas: För var försiktig med de ingrepp ni gör i marknaden. Det är, det är det jag hör från det. Jag antar att samma svar gäller apropå diskussionen att göra om elprisområdena som är ytterligare en sån här faktor som skulle kunna ändra, äh, marknadsförutsättningarna för specifika parker beroende på var de ligger.

[00:57] Britta: sen får man inte glömma bort att i dag lockar vi ganska mycket industri upp till norra Sverige på grund av att vi har väldigt hög andel förnybart i systemet, vilket gör att du har gröna investeringar. Prata om grön vätgas. Då behöver du ha över nittiofem procent förnybart i, i nätet så att du blir av per automatik ett grönt projekt. skulle du skapa ett elprisområde så skulle den möjligheten kan, kanske försvinna, vilket gör att det skulle kunna, stoppa en viss del av utveckling tror jag.

[00:57] Niclas: Okej, det om marknaden då. Vi har pratat en hel del om detta med incitamentspaketen och att du har nämnt att det finns mycket positivt som har gjorts kring det där. Vi har varit inne på både fastighetsskatten och de kommunala medlen. Vi befinner oss nu i en valrörelse. Äh, och ni, du säger att du skulle önska en blocköverskridande energiöverenskommelse så klart. Men vad ser du framför dig nu i valet? Och vad hoppas du av det? Vad, vad finns i din spåkula här? Och vad ger det för res. Vi kan prata förhoppning här snarare än att du.

[00:58] Britta: men för, jag förhoppning. Jag ser att det finns en väldigt stark vilja. Äh, och jag sa tidigare att det har gjorts mycket också. Man, man har tittat på hur ska vi kunna underlätta för kommunerna att säga ja till fler projekt. Så att det har ju, politiken har gjort mycket som går i, i rätt linje. Äh, men om jag ska få önska, om jag ska ge dig min önskelista, så ja, jag skulle önska att vetot reformerades. Äh, att ska vetot vara kvar så behöver det finnas i en annan form där beslut fattas tidigare och att det drar ner risken för oss som utvecklare. Äh, jag skulle önska att fastighetsskatten till kommuner, att den blir långsiktig. Äh, så att detta är någonting som man kan ha med i beräkningen och att kommunerna känner att det finns en trygghet i denna intäkten. Jag skulle önska att det fanns långsiktiga teknikneutrala spelregler där vi ser att, äh, det är en block, bland annat då en blocköverskridande, äh, energiöverenskommelse. Äh, snabbare och effektivare tillståndsregler i dag.

[00:59] Britta: Som vi började prata om att det kan ta fem till tio år. Det är inte så sällan upp till tio år att utveckla ett projekt från att du börjar till att du får laga kraft. Det finns EU-regler som vill, uppmuntrar till att snabba på denna processen. självklart skulle jag önska att det, det slog igenom att vi fick snabbare tillståndsprocesser. Där såg jag bara så sent som häromdagen att, äh, det är på, på gång med den nya miljöprövningsmyndigheten. att jag då som bor i Göteborg såg också att de kommer att lägga en del verksamhet i Göteborg, vilket är väldigt roligt.

[00:59] Niclas: Mm. Det är ett helt eget område där med miljöprövning som man kan ägna ytterligare en timme åt att bara diskutera. Äh, men det sista spaningen då som du får ge oss. Nu kommer AI-datacenter in här med en otroligt stor efterfrågan och minst sagt hackat i maskineriet för många av vätgasinvesteringarna, givet också politisk osäkerhet kan man väl säga, äh, och makroekonomiska faktorer. Äh, tror du, vad tror du om efterfrågan? Och efterfrågeutvecklingen som har spått så många år att den ska gå uppåt, uppåt, uppåt, men ändå stått och stampat. Äh, vad är din, vad är din take på det?

[01:00] Britta: Min take är att industrin kommer, äh, industrin vill och industrin har också haft utmaningar med tillståndsprocesser och nätanslutningar, vilket gjort att det har blivit förseningar. Så att ambitionen är där och det hör man från SKGS också. Sen har vi datacenter. Det är ju, detta är lite intressant för de efterfrågar väldigt mycket kapacitet. Och, äh, såg så sent som häromdagen bara att, äh, Torsboda nu gav klartecken till Googles datacenter. Eller Google att köpa projekt där uppe. då pratar vi tusen till två tusen megawatt ungefär. det vet du bättre än mig Niclas, men om all den produktionen skulle komma i gång, hur stor del av överskottet i SE2 försvinner då?

[01:01] Niclas: det är ju, vad är det? Om det är tusen megawatt så är det väl en sex, sju terawattimmar någonting med en sjuttio procents förverkningsgrad. Så det är klart att det krävs kanske två, tre sådana anläggningar och så är överskottet borta. Så det är klart, det, det går fort i hockey, det svänger. det är väl kanske just det denna branschen inte är så bra, är så glad i. När det svänger såhär fort, det är väl en del av temat som vi har diskuterat här i dag.

[01:01] Britta: men det, och det är klart att får du då det datacentret och du ser att det utvecklas fler datacentrer också och de är snabba. De agerar mycket betydligt och det är det de har som fördel. De kan fatta investeringsbeslut ganska snabbt och de kan agera snabbare än vad industrin har haft möjlighet att göra. de har också väldigt mycket kapital. Så de köper upp projekten, de låser upp kapaciteten för att Sverige är ett fantastiskt bra ställe att bygga datacenter på. Både för att vi har billig energi, vi har mark, vi har kylan tänkte jag säga, vi har bra klimat för det. Så det är väl inte så konstigt att man dras hit, precis som man har tittat på Norge och Finland också. Så att det, det blir en konkurrens som kanske, sen får vi se hur många som kommer igenom. Men du har några stora projekt som byggs i dag som då är på gång. det är klart att de kommer konkurrera om kapaciteten med industrin. där behöver väl Sverige AB fundera på vad tror vi är bäst värde för oss.

[01:02] Britta: Men för oss som utvecklare så ser vi också en möjlighet att samarbeta med datacentrena. Vi ser, precis som vi samarbetar med industrin, så ser vi att datacentren är en väldigt intressant aktör för de kommer behöva väldigt mycket förnybar energi och då skulle man kunna utveckla i samarbete med dem.

[01:02] Niclas: För även om det har varit ett riktigt tufft år för branschen förra året så låter det som att du ser ganska ljust på framtiden för Sveriges behov åtminstone.

[01:02] Britta: Jag är väldigt hoppfull för framtiden. Ja, sen om det kommer i början på 2027 eller slutet på 2027 eller 2028, det vågar jag inte sia om. Men om jag fick önska som du sa, så skulle jag önska. vi har börjat se, det har fattats, du har fått vissa investeringsbeslut tagna på nya projekt. Du har en industri som pratar om framtid och du har datacenter som pratar om framtid. Så för kapacitet och för efterfrågan så ser jag väldigt positivt på det och ser att det där kommer nog kunna gå fortare än vad vi har räknat med. då är min spaning och min fråga till, till marknaden, var finns projekten? För om du nu inte har tillåtit att ta igenom några nya projekt under ett helt, nästan, det är några år som det har varit svårt att få tillstånd igenom. Vem ska bygga kapaciteten som behövs 2030?

[01:03] Niclas: Det får bli frågan som jag tar med mig till politiken. Du Britta, tack så hemskt mycket för att du tog dig tid att vara med här i Energistrategipodden.

[01:03] Britta: Tack själv Niclas, väldigt trevligt att få vara med.

Du har precis lyssnat på Energistrategipodden som produceras av Sigholm. Är du nyfiken på hur det som diskuteras i podden påverkar just din verksamhet? Hör av dig till oss via vår hemsida sigholm.se.

Britta Ersman, vd för RES Renewable Norden och ordförande i branschorganisationen Green Power Sweden, har sett den svenska vindkraftsbranschen från två sidor. Under fjorton år på Andra AP-fonden arbetade hon som portföljförvaltare med global private equity innan hon 2015 klev in i förnybart — först som utvecklare i ett mindre bolag, sedan på RES där hon stegvis tagit sig från försäljning och förvaltning till vd-rollen. I ett samtal med Niclas Sigholm i Energistrategipodden ger hon en nykter bild av en bransch som under ett enda år gick från intensiv expansion till nästan fullständigt stopp.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Under 2024 beställdes vindturbiner för nästan fyrahundrafemtio megawatt i Sverige. Under hela 2025 blev det knappt trettio, med ett enda investeringsbeslut. Samtidigt sa kommunerna nej till fyrtiotre av fyrtiosex projekt — nittiotre procent — och femhundranittiotre av sexhundrasex enskilda verk stoppades. Ersman pekar på flera samverkande förklaringar: tillståndsprocesser som tog allt längre tid, stora politiska frågor som låg olösta på bordet och en förändrad marknad där det byggts mycket produktion i norr utan att konsumtionen hängt med. Investerare som var vana att agera snabbt blev försiktiga och ville avvakta besked innan de tog stora beslut i en nordisk marknad med volatila priser och osäkra spelregler.

Konsekvenserna inåt i organisationerna blev kännbara. RES, liksom flera branschkollegor, tvingades anpassa sin kostym och genomföra en omorganisation. Ersman uppskattar att kompetensbasen i den svenska vindkraftsbranschen kanske har halverats under det senaste året. Erfarna projektledare, tekniker och kommersiella specialister har lämnat branschen — kompetens som tog många år att bygga upp och som inte finns kvar i samma form när marknaden vänder. Det skapar en eftersläpning: med fem till tio års utvecklingstid för ett vindkraftsprojekt kommer varje år utan nya tillstånd att synas som en lucka långt in på 2030-talet.

Tecken på en vändning finns dock. Under 2026 har det redan fattats fler investeringsbeslut än under hela föregående år, bland annat OX2:s park i Fageråsen på hundraåttionio megawatt. Flera av de politiska frågorna som blockerat processen har fått svar: fastighetsskatten ska gå lokalt under de kommande tre åren och det har kommit förtydliganden kring ersättning till närboende. Men Ersman betonar att det behövs långsiktighet — kommuner måste kunna räkna med intäkterna i sina budgetar. Kvar på önskelistan står en reformering av det kommunala vetot så att beslut fattas tidigare i processen, snabbare tillståndshantering i linje med EU:s ambitioner och framför allt en blocköverskridande energiöverenskommelse som ger investerare trygghet i att villkoren inte ändras retroaktivt.

Branschen själv har förändrats i grunden sedan Ersman kom in 2015. Dagens projektutveckling handlar inte om att ställa vindkraftverk i skogen och hoppas på köpare. RES och andra aktörer designar nu helhetslösningar där vindkraft kombineras med batterier, sol och i vissa fall vätgasproduktion, kopplade till konkreta industribehov i närheten. I Ånge, där RES är särskilt aktiva, utvecklas parallellt vindkraft, batterier och ett vätgasprojekt för hållbart flygbränsle. Omvandlingen från branschorganisationen Svensk Vindenergi till Green Power Sweden speglar samma utveckling — man representerar nu sol, lagring och hybrider vid sidan av vindkraften.

En av de mest infekterade frågorna gäller vindkraftens effektbidrag. Svenska Kraftnät räknar med nio procent av installerad effekt den dimensionerande timmen, medan det faktiska utfallet varierat kraftigt — från arton till sextiotre procent under de senaste åren. Ersman menar att man bör utgå från det verkliga utfallet och dessutom ta hänsyn till att nyare turbiner presterar bättre än äldre. Hon ser risken att diskussionen blir en politisk strid snarare än en metodfråga, och att det i förlängningen urholkar investeringsviljan om branschen uppfattar att beslutsfattare inte erkänner det faktiska bidraget.

Till sist pekar Ersman på den nya efterfrågeboom som AI-datacenter representerar. Googles planerade etablering i Torsboda på tusen till tvåtusen megawatt skulle ensam äta upp en betydande del av överskottet i norra Sverige. Datacentren har kapital, kan fatta beslut snabbt och konkurrerar redan om kapacitet med den traditionella industrin. För vindkraftsbranschen innebär det både en möjlighet — datacentren behöver stora volymer förnybar el — och en fråga till samhället: om inga nya projekt har fått tillstånd under ett par års tid, vem ska bygga den kapacitet som behövs 2030?