#357 - ESP fokuserar på Stormen Johannes med Johan Hedman, FEV

Välkommen till Energistrategipoddens fokusavsnitt. Segmentet där vi fördjupar oss i aktuella och avgörande frågor som formar framtidens energilandskap.

[00:00] Niclas: 24 timmars avbrott, det är funktionskravet på det svenska elnätet som kom efter stormen Gudrun 2005. Och i slutet av förra året och början av detta så sätts elnätet i Dalarna inför prövningen att klara regelverket när stormen Johannes drar över landet. Faluregionen blir extra hårt drabbad med ihållande stormbyar på över 30 meter per sekund. Flera tusen abonnenter blir utan el och snart kommer stora mängder snö. Johan Hedman är VD för Falu Energi och Vatten till vilket han kom 2023 efter år hos både ABB och Ellevio. Tillsammans reflekterar vi idag över den intensiva krisledning som han och hans organisation fick gå igenom när våra regelverk, vår infrastruktur och vårt samarbete inom branschen sattes på prov. Hur går man då från insikt till storskalig krishantering på ett sätt som möter allas behov? Och hur ser man till att skapa både snabb framdrift och samtidigt balansera säkerhet och ekonomi? Kul! - Ha er med! Då så, Johan Hedman, VD på Falu Energi och Vatten. Varmt välkommen till Energistrategipodden.

[00:01] Johan: Tack så jättemycket.

[00:01] Niclas: Vill du berätta vem du är? Hur kom det sig att du har landat som VD på Falu Energi och Vatten?

[00:01] Johan: Ja, det var en bra fråga. Jag har jobbat som VD på Falu Energi och Vatten sedan 2023, så det är snart tre år. Falu Energi och Vatten är ett så kallat multiutilitybolag. Så förutom de här energidelarna som vi har med fjärrvärme och elnät och elhandel så har vi även stadsnät och vi har VA och sen har vi även återvinningen i kommunen. Så vi är också ett till 100 procent kommunalägt bolag. Tittar man på mig då, min bakgrund, det är ju de här elkraftdelarna egentligen. Så min elkraftbana, den började ju på ABB eller Hitachi i Västerås. Jag har jobbat ganska länge. Och mest med spänningsreglering och elkvalitet. Reaktiv effektkompensering då på elnät och stamnät. Ja, verkligen. Men även mot industrin då också. Så har jobbat mycket med det också, med att kompensera och se till att. elkvaliteten blir bra när man kopplar in sådana här stora laster som också är ganska stökiga mot elnätet som ljusbågsugnar och annat som genererar både övertoner och inte mycket reaktiv effekt. Sen har jag jobbat också i Storbritannien i fyra år och där jobbar jag bland annat som chef på en konkurrent till Hitachi på HVDC-marknaden.

[00:03] Johan: Och det jag tror heter Grid Solutions heter det nu, General Electrics och förut hette det. Alstom. Sen har jag också jobbat på Ellevio, varit regionnätschef på Ellevio, ansvarat för regionnätet där, bland annat i Stockholm, men även Dalarna och Hälsingland. Så jag har ganska koll på Dalarnas elnät på den övergripande nivån. Så nu får jag ha koll även på lokalnätet här i Falun.

[00:03] Niclas: Men du som har varit så specialiserad in mot elnätsverksamhet, ända ner på teknisk nivå. Pratade om reaktiv effekt och övertoner på nätet. Och sen till HVDC, till regionnätsnivå. Hur har klivet varit till att bli VD för ett multiutilitybolag?

[00:03] Johan: Det är de här eldelarna som lockade mig till Falu Energi och Vatten från början. Och just energisystemet. Men jag har fått lära mig mycket om de andra bitarna nu också. Inte minst vatten och avlopp. återvinning som är jättespännande. Jag skulle vilja säga att jag spenderar nog mer tid med VA-frågor nu än vad jag gör med energifrågor i vardagen. Men jag tycker det är roligt. Det är kul att lära sig nya saker och det är också spännande branscher där det händer jättemycket just nu. Så nej, bara positiva saker att säga.

[00:04] Niclas: Vad skulle du säga då är Falu Energi & Vattens uppdrag från den kommunala politiken?

[00:04] Johan: Det är uppdrag. Uppdraget är egentligen grunduppdraget, det är att leverera alla de här produkterna eller nyttigheterna som vi ibland pratar om. Som gör att man kan leva sitt liv som medborgare i Falu kommun. Så det är ju det här med elnät, stadsnät, VA. Egentligen allt som man behöver för att kunna klara sin vardag egentligen. Så det är väl det som är uppdraget. Det ska lysa i lampan när man trycker på lysknappen och det ska komma vatten och kranen när du vrider på den. Så det är grunduppdraget.

[00:05] Niclas: På ett tryggt och pålitligt sätt. Och det blir ju som en radioövergång.

[00:05] Johan: Och kostnadseffektivt.

[00:05] Niclas: Och kostnadseffektivt dessutom såklart. Men det blir som en radioövergång till det som det här området, eller den här podden kommer att fokusera lite närmare på. I slutet på december så drar en av alla svåra stormar in över Sverige med konsekvenser för tågtrafik, sjöfart, även naturligtvis trafik på allmänna vägar. Det går ut med både röda och orangea varningar från SMHIs sida. Och det står en hel del skrivet om det på SMHI. Inte särdeles mycket om det som sker i Dalarna, men ändock så kommer den här till er. När och var och hur är det du märker att den här stormen också kommer att påverka.

[00:06] Johan: Det är precis som du säger, det var jättemycket diskussioner innan på nyheterna och väderprognoser som pratade om Hälsingland. Och vi, Falu kommun, ligger ju precis gränsar till Hälsingland. Men just innan, vi hade inte gått upp jättemycket i beredskap innan det. Utan vi blev lite tagna på sängen kan man säga, utav den här stormen. Att den fick sådana otroliga konsekvenser för just Falu kommun. Och det var egentligen först den 27 december där på eftermiddagen. Jag fick frågan från vår elnätschef som var uppe i fjällen då. De sa att det är lite körigt nu på elnätet. Ifall du har möjlighet så kan du väl åka in och peppa killarna där lite grann. Och då tänkte jag att det kan jag väl göra. Så jag hoppade in i bilen och slog på också den här avbrotts. kartan som vi har på vår hemsida. Och såg jag att pågående avbrott just då var 6700 och då tänkte jag, men herregud, det är ju allvarligt läge. Så jag hoppade in i bilen, körde ner mot jobbet och bokstavligen, alltså när jag körde på vägen så ramlade det ett träd framför bilen.

[00:07] Johan: Som jag var tvungen att väja för. Då förstod man ju att det var någonting ganska stort på gång. Så det var väl egentligen den 27 där på eftermiddagen som som jag insåg att det här var allvarligt läge. Sen var det ju så att det var ju, när jag kom in dit, det här var ju mitt i vintern, alltså mitt i mörkaste vintern, och dessutom var det ju, fanns ju ingen snö heller, så det var väldigt mörkt ute. Och när jag kom in där, alltså, vi hade ju folk ute då som försökte få en överblick över läget, men det var svårt då. Så att det var ju först dagen efter egentligen, när stormen hade lagt sig, som omfattningen blev lite mer tydlig om hur, vilken påverkan.

[00:08] Niclas: Och hur är det i kontrollrummet då när så många kunder är strömlösa?

[00:08] Johan: Nej, men i kontrollrummet, det var ju full fart där när jag kom dit. Man såg ju det. Alla som kunde var ju redan på plats från elnätssidan. Så att vi hade ju folk på plats och man kan säga att just på elnät så hade vi ju gått upp i krisläge ganska omgående. Det var bara det att det kanske inte hade spridit sig till resten av bolaget då. Men man såg ju det. De förstod ju absolut läget, att det var svårt läge då.

[00:08] Niclas: Och hur utvecklade det sig?

[00:08] Johan: Man kan väl säga då att det var ju först dagen efter som som vi såg omfattningen och att det blev tydligt vilken stor påverkan det hade fått. Vi hade ju miltals med luftledning som låg på marken. Det var ju hela skogar på vissa områden som bara låg ner och det var transformatorer som hängde i stolparna. nätstationer på marken, alltså de stolpmonterade nätstationerna och knäckta stolpar. Det var alltså tusentals träd på kraftledningarna. Så det var väl så vi förstod att det var ett riktigt allvarligt läge.

[00:09] Niclas: Samtidigt är ju det här en söndag den 28. Ni får se de här bilderna av vad jag har hört beskrivits som en plockepinn ute i skogen. Det var väl en artikel jag läste om detta. Det ligger saker överallt. Det är fortfarande barmark väl?

[00:09] Johan: Precis, det var barmark ute då och redan den 28e så ringde vi in alla vi kunde på falu energivatten. Det var ju folk på VA-sidan som var inne och hjälpte till också och röjde. Jag kommer ihåg ett gäng som var ute där den 28e hela dagen. Kanske tre-fyra personer var ute och röjde en hel dag. De kom tillbaka och sa att vi har röjt 150 meter på en ledningssträcka. Det var ju också en sån här. signal på att vi kommer inte att klara det här själva. Det var så stort, det som hade hänt. Så omfattande. Sen märkte vi också det. En sak som hände var ju att det ringer i våra telefoner. Om man tänker, det kom ju in bara på några dagar där mellan 27 och 31 december så kom det in ungefär 3000 fler ärenden till vår kundtjänst. Vi är ju inte bemannade på helgerna i normala fall. Så kundtjänst var väl nästa personer som vi var tvungna att ringa in för att se till att vi skulle få bara en bra lägesbild och koll på hur det såg ut därute och vilka som var utan el.

[00:10] Niclas: Och hur var det då en söndag i den 28 december? En del personer var lediga.

[00:10] Johan: Så var det. Just det där har vi ju diskuterat lite efteråt också tycker jag på ett sätt. var det bra att vi var lediga, att det här hände på mellandagarna, för att vi hade ju inget annat att göra egentligen, utan alla som vi ringde in, de kom in direkt och ställde upp från första minuten. Så det var jättefint att se. Vi hade ju massor med folk inne, även på vår kundtjänst då. Så det fortsatte ju sen också. Om man tänker, vi mannade ju upp allt vi kunde internt till att börja med. Och sen är det ju så fint också det här elsamverkan som vi har i Sverige. Med att alla vi aktiverar, den blev ju aktiverad ganska tidigt också, den här elsamverkan. Och vi begärde ju in alla resurser vi kunde få. Det är som jag sa, vi röjde 150 meter på en hel dag och tänkte att det här, vi måste få hjälp utifrån.

[00:11] Niclas: Och så är det det här på söndagen då ni ringer, dels ringer in er egen personal såklart i den. Med så mycket folk som man bara kan, som du nämnde det. Är det också då ni sträcker ut handen till resten av landet och säger att situationen i vårt nät är extraordinär?

[00:12] Johan: Ja, det var så fort elsamverkan kom igång och det var nog redan på söndagen. Så då sa vi att vi vill ha alla resurser som finns, som vi kan få till Falun, vill vi få hit. Och vi var ju inte de enda som hade utmaningar, utan det var ju fler kommuner, om man tänker både i Dalarna och. Och i Gävleborgs län som hade problem. Så alla ville ju ha resurser. Så i början där, då var det svårare att få upp volymen där och få hit många. Utan då blev de ganska vitt spridda på flera kommuner. Så det var i början. Sen efter några dagar så när man började få koll på näten i de kommuner som hade drabbats lite lättare. vi gjorde, då började man ju omallokera folk även från de kommunerna till Falun. Så vi höll ju på att rampa upp i resurser under ganska lång tid. Det var nog kanske 10-12 dagar som vi höll på att rampa upp hela tiden allt vi kunde.

[00:13] Niclas: Jag tänker att det är ju ett antal spår här. Vi har ju börjat med den som har att göra med kundtjänsten och alla samtal som vi får och sedan börjat sätta upp en organisation. I det här behöver ni. Ni har någon slags samordnande prioriteringsverksamhet som leder det här arbetet. När och var och hur sätter ni upp det?

[00:13] Johan: Vi gick upp i krisledning på hela företaget och på morgonen den 29 blev det. Då kallade vi in resurser från hela bolaget, från alla delar. Då började vi också att organisera och strukturera. upp arbetet med resurserna som var ute i fält. Så det var ju en ganska stor apparat, eller blev en stor apparat. Jag tror vi på totalen nu, som flest personal, så hade vi över 100 personer som var ute och jobbade i vårat nät. Och då hade vi kanske 35 personer som jobbade backoffice för att supporta de här 100 personerna som var ute i fält. Vi jobbade ganska. Ganska mycket med just det här med markservicen, eller vad man ska kalla det för, för de som kom in och hjälpte oss utifrån. Vi begärde ju in så mycket hjälp och vi är tvungna själva att se till att det finns hotellrum när de kommer, att de vet vart de ska åka till oss och att det finns mat till dem och att det finns kaffe och sådana här saker. Så vi strukturerade upp. jobbet ganska mycket faktiskt. Och vi blev ju bättre och bättre på det också.

[00:14] Johan: På dag ett så kanske man inte tyckte att det var så bra organiserat, men vi blev ganska bra på det där till slut. Och just för att få den här bästa utväxlingen av alla som var ute i fält. Det som blev komplicerande sen, för nu har vi ändå pratat om just den 27 december när det här hände, det var väldigt blött. Ute i mark, våra marker också. Och det var väl en av anledningarna att vi hade inte fått den här tjälen ännu i marken. Så många träd blåste omkull och det var ju ingen snö heller. Och efter några dagar där så kom nästa vädervarning. På nyårsdagen var det när den här snöstormen Anna kom. Den drabbade ju oss också ganska hårt. Det kom väl ungefär en halv meter snö på de flesta ställena i Falun och lokalt så var det upp till 80 centimeter som kom. Så det blev ju nästa utmaning för oss då. Förutom att det låg kanske 2-3 lager träd på ledningarna så låg det sen en meter snö också. Så det blev väldigt svårt att ta sig fram till de ställena vi skulle och det var svårt för man hinner inte.

[00:16] Johan: stora vägar och det var massa andra saker som hände då, när nästa storm kom.

[00:16] Niclas: Om vi nu ringar in det som hände just den första dagen på lördagen och på söndagen och sen när ni sätter igång krisledning och börjar få in extern personal. Så här i efterhand, vad var de viktigaste besluten för er att fatta åt det ena eller andra hållet, som du tänker tillbaka på nu? Antingen som något ni gjorde rätt eller något ni borde tänkt annorlunda kring?

[00:16] Johan: Det är det som jag har konstaterat så här i efterhand. Det är ju att vi borde snabbare ha gått upp i någon slags krisledning och engagerat hela styrkan i företaget. Det hade gjort skillnad, tror jag, att vi hade fått in även kundtjänst och kommunikation lite snabbare. För jag tror att det som fattades där i början var mycket också kopplat till kommunikation till våra kunder. tusen ärenden som kom in. Det handlar mycket om att jag är strömlös och när får jag minst, när får jag elen tillbaka? Den, det är väl en stor lärdom då. Vi hade kunnat lägga mera krut på de bitarna tidigt. Sen blev det ju också så att vi upptäckte ju. Jag tänker när en sån här sak händer och vi har alla tillgängliga resurser som jobbar med att försöka återställa strömmen då. våra kunder och samtidigt jobbar vi också med att försöka få ut kommunikation till våra kunder och berätta om kanske när de kan få en prognos på när de kan förvänta sig att få tillbaka strömmen. Så det var också en utmaning för de personer som hade den informationen.

[00:17] Johan: De var ute och jobbade i fält, så det var ytterligare en utmaning.

[00:18] Niclas: Okej, så då har ni alltså. Vi kommer till. nyår och nyårsveckan. Men det som också kommer med Anna är ju lägre temperaturer. Den går ju från den omedelbara, kanske ni har 6 000 avbrott. Det lyckas ni jobba undan ganska fort, eller vill du beskriva det? För det landar ju in i att det är, vad jag förstått, ungefär tusental hushåll som även efter nyår fortfarande saknar ström.

[00:18] Johan: Ja, det var ju så i början där som mest hade vi ungefär 8 000. kunder som var utan el och det var ju dag ett där. Och då hade vi även träd som låg på 50 kilovolt ledningar. Och när man fick bort dem så kom vi ner till ungefär kanske 2300 kunder som var utan el efter 24 timmar. Tittar vi då, för jag kom på nyårsafton där så hade vi fortfarande ungefär 1000, det är fem dagar senare, hade vi 1200 kunder som var utan el. Sen dagen efter det, när stormen kom på nyårsdagen, eller snöstormen, då var det fortfarande inte så kallt, utan det låg väl runt nollan. Men sen kom nästa väderprognos och det var att det skulle bli ganska kallt. Några dagar efter det dök temperaturen ner till mindre än minus 15 grader. Vi räknade de här dagarna, vår målsättning i början var att När vi startade upp vår krisledning, det var att alla kunder ska få tillbaka strömmen efter sju dagar. Det matchade också med myndigheten för civilt försvar, hur länge man kan förvänta sig att man ska klara sig själv hemma, ha lite hemberedskap.

[00:19] Johan: Så tänkte jag att det skulle vara bra ifall vi lyckades koordinera oss med det. Men den var ju svår visade det sig. Vi var tvungna ganska snabbt att revidera den drömmen. När det blev mindre än 15 grader, det var kanske dag nio in i det här. Och då var det fortfarande över 700-800 kunder som var utan el. Och då började det bli 15 grader kallt. Och jag har ju själv pratat med många kunder och de är ju helt förtvivlade. Alltså, det är ju ett heltidsjobb att hålla huset varmt mitt i vintern när det börjar bli kallt. och det är mycket snö. Det är riktigt tuffa förhållanden. Man lider otroligt mycket med kunderna i det läget.

[00:20] Niclas: Då börjar det verkligen bli farligt. Jag tänker på äldre som bor kanske nattligt till, vattenledningar som fryser. Det är inte bara att värma huset. Det är också att få vatten att fungera. Hur hanteras hela den här diskussionen medialt i kommunen?

[00:21] Johan: Vi hade ju jättebra samarbete med just Falu kommun och de var ju också uppe i krisledning och vi hade ju, hela tiden så koordinerade vi dem och försökte också att dela upp det här jobbet. Så att vi fokuserade på det som vi skulle göra, det vill säga att få tillbaka strömmen för våra kunder. Kommunen ansvarade för att se till att de som bor i Falu kommun. är trygga och att de klarar av den här situationen. Så det tycker jag var ett bra samarbete. Så kommunen jobbade också hårt med att identifiera alla personer som kanske var i lite högre risk och verkligen försöka kontakta dem. Och fick man inte tag på dem så då åkte de ut till dem och försökte leta rätt på dem. Så det är ju också en sak när strömmen försvinner. Då tar det ett dygn ungefär, sen slutar mobiltelefonin att funka också på många håll. Då blir det också jättesvårt att nå ut till våra kunder och få tag på kunderna. Det är också en utmaning som vi har upptäckt.

[00:22] Niclas: Varför slutar inte mobiltäckningen att fungera efter ett par dagar?

[00:22] Johan: Jag tänkte mobilmasternas UPS slocknar. De har ingen el. Det blir också en prioritering för oss att se till att vi måste få tillbaka elen till de här mobilmasterna som inte fungerar längre.

[00:22] Niclas: Vad är din reflektion av hur samverkan såg ut med Falu kommuns beredskapsorganisation den första veckan? Var det så som ni hade föreställt er innan eller var det något som också fanns att lära och utveckla i det?

[00:22] Johan: Jag tror att det finns att utveckla även där. En sak som är uppenbar är I samverkan med Falu kommun hade vi folk ute i fält. Den kommunikation som fungerade var ju Rakel. Kommunen använder också Rakel, men vi hade inte samma talgrupper. Vi kunde inte prata med varandra via Rakel. Det är också en lärdom som vi har tagit med oss. Vi ser till att vi är bättre synkade. Innan någonting händer. Sen tycker jag också att det som vi kunde komma med förslag till kommunen och de kunde också, de upprättade ju sådana här trygghetspunkter på olika ställen i kommunen och där det vart, det fanns el där de kunde, folk kunde åka och ladda mobiltelefonerna. Man kunde hämta vatten. Du kunde även hämta ved där som de försökte se till att det fanns en logistikkedja för ved. Sen. Hos oss är det också kommunen som förvaltar de flesta reservkraftverk. Så där var det också en koordinering. Det var att vi identifierade punkter där vi ville att man skulle installera reservkraft. Och då åkte de ut med de här reservkraftverken dit. Och så kopplade vi in dem.

[00:24] Johan: Och sen försökte vi få till en bra logistik. där, men se till att de alltid har bränsle. För det var också en koordineringsfråga som blev, ja, som vi till slut fick ruljans på. Men det hände lite då och då i början där, att de fick bensinstopp med elverken.

[00:24] Niclas: Så den här veckan då, om man säger från nyår fram till trettonhelgen, när ni då, som du var inne på, först kom Johannes och sen så kommer Anna och sen så kommer de kalla temperaturerna. Du var inne lite grann på, som kontext i den här frågan, all den infrastruktur ni behövde bygga upp. Den är jag nyfiken på att höra dig berätta om också, för att det är ju inte bara fråga om att de ska komma in, det är ju också en säkerhetsfråga. de ska ha mat, de ska ha material.

[00:25] Johan: Du tänker på alla entreprenörer som var ute i fält, ja. Absolut. Det där var ju också någonting som, om man tittar på de målen, jag sa att ett mål vi hade var att alla skulle få strömmen tillbaka, men vi hade ett annat mål också såklart, och det var ju säkerheten, den var ju nummer ett, och den tryckte vi på hela tiden. Vi hade ju uppstartsmöten med alla entreprenörer, som var med, alla montörer från alla elbolag, och röjning. och annat som var hos oss klockan sju varje morgon. Och då var det väldigt tydligt också att säkerheten är nummer ett och den får vi inte tumma på. Alla som är ute i fält skulle komma tillbaka. Och vi hade ju ett 25-tal olika elnätbolag som hjälpte oss med resurser i Falun. Och vi hade också kanske 10-15-tal andra olika entreprenörer och röjare. Som var här, så det var ju en ruljans där också att något elbolag åkte hem någon dag, sen kanske ett annat kom. När andra killar kom och då var vi väldigt noga med att vi hade koll på dem, var de bodde, vilket hotell de bodde på, vad de hade för telefonnummer.

[00:26] Johan: De var tvungna att checka in och checka ut varje dag. Så vi var jättenoga med det där, att ha koll på alla resurser ute i fält. Och sen också bara det här arbetssättet som vi utvecklade där också om man tittar på. Vi delade upp hela vårt, eller kommunen eller koncessionsområdet då i delområden. Så vi hade liksom ett nordområde, så hade vi något, ja nordöst och nordväst och sådär. Så att de hette väl annorlunda saker än så då. Men vi delade upp kommunen i olika områden och varje morgon så allokerade vi då resurser till respektive område. Vem är det som är backofficefunktion? Till det då, en projektör hade vi alltid på kontoret som de kunde prata med. Vi hade också matlådor, vi hade godis. Innan de åkte ut på morgonen så lastade de på med snacks, energi, dricka, matlådor och så åkte de ut. och var borta hela dagen. Vi ville ju inte att man skulle avbryta jobbet och försöka hitta något lunchställe och slösa tid på det. Så vi ordnade med mat hela tiden. Det var en stor apparat det också att få till mitt mellan jul och nyår och börja beställa matlådor.

[00:28] Johan: Vi började med att vi handlade slut på alla matlådor de hade på lokala Ica-affärerna och sedan var vi tvungna att kontakta en restaurang. Kan ni göra matlådor, hundra matlådor till imorgon? De bara, jajamen. Så det började. Så vi hade en bra ruljangs med matlådor här också. Fram och tillbaka.

[00:28] Niclas: Och bara nyfiken fråga, när det kommer så mycket snö, framkomligheten. Att komma ut och följa ledningar i skogen. Hur löste ni det?

[00:28] Johan: Det var också, om man tittar på elnätet och på vissa delar så tänkte vi att det är ju ingen idé att försöka leta fram den här kabeln eller de här stolparna under de här snömassan och träden, utan då drog vi nya ledningar istället. Det var ju lättare. Så att vi. Till att börja med, bara för att se till att alla får tillbaka sin ström, så var det ganska mycket temporära lösningar som vi jobbade med. Vi rullade ut kabel i dike och hängde upp i spännband i björkar. Alla sätt var bra för att man såg till att man fick tillbaka strömmen. Så det var prio ett, tillbaka med strömmen. Och sen tänker vi att vi får komma tillbaka dit sen och fixa till.

[00:29] Niclas: Hur upplevde du, du har delvis redan svarat på det här, men hur upplevde du, för det finns en spänning ju i stressen att få tillbaka strömmen för de kunder som är kanske inne nu då på sitt sjunde, åttonde, nionde dag utan ström. Och samtidigt balansera den hastigheten mot säkerheten. Hur löste ni den balansen?

[00:29] Johan: Ja, det är som jag sa, jag pratade ju med många kunder och det var ju en vecka in där på nyår där det började bli kallt upp ner mot 15. Sen såg vi att det kom en köldknäpp till sen några dagar senare. Det blev 25 grader kallt sen efter ytterligare några dagar. De som jag pratade med var ju desperata och ni måste kalla in hemvärnet och vi gör inte nog mycket.

[00:30] Niclas: Vad var det för typ av krav de kom med kunderna som nu befann sig i den här situationen? Kunde de förstå att det här var vädrets mack?

[00:30] Johan: De flesta kunde ju. Behövde ju bara titta ut genom fönstret och se hur förödelsen var. Och vi, så ser man ju att det är väldigt svårt. Men också är det ju så att när man tittar ut genom sitt eget fönster och ser att det är träd på ledningen som ligger precis bredvid mitt hus. Så fick ju vi förklara för dem att, ja men, att vi tar en sak i taget. Man kanske börjar då på de högre spänningsnivåerna och ser till att vi röjer fram 20 kilovolten till exempel innan. Man kan börja titta på servisledningen ut till respektive hus. Så det får man förklara hur arbetsgången blir. Man kan inte börja ute vid huset. Sen när väl våra elmontörer kom ut till kunderna och då blev de ju sen lyriska och jätteglada och skickade glada tillrop och det var som att allt var glömt då. Det var jättehärligt ändå. Från den här desperationen och förtvivlan till att man blir euforisk nästan när man får tillbaka elen. Det var också kul att följa med på den resan.

[00:31] Niclas: Vad skulle du säga var den svåraste dagen under den här krisen och när skulle du säga att det övergick från att vara en akut kris till ett återställningsprojekt istället?

[00:31] Johan: Jag tror att om man tittar på hur det utvecklade sig så hade vi ganska många kunder som var utan el i början. Och den här kurvan på hur det ser ut när de flesta får tillbaka sin el, det gick ganska fort. Ibland varje dag så kopplade vi in flera hundra kunder och sen såg vi att den började flacka ut på slutet när man kom till de här områdena som var mera otillgängliga. Och då tror jag att vi tyckte att det var jobbigt ett tag där och tänkte att när den här kurvan började plana ut så tänkte jag hur länge kommer de här att vara utan el? Så det tyckte jag var lite jobbigt. Sen om man tittar på kommunen också, det är en ganska stor. kommun, Falu kommun då och det är ju många om man tänker byar och områden som ligger långt borta från centrala delarna. Det är därför vi hamnar i den situationen också. Det är ganska mycket luftledningar ute. Och vi började också efter ett tag titta på, men vänta nu här, för det är också många som har sommarstugor i kommunen och då började vi fundera på, ja men hur ska vi prioritera här nu då?

[00:32] Johan: Är det så att? Vi ska såklart prioritera de fastboende, att de får tillbaka elen först. Då börjar man fundera på hur vet man det? Då börjar vi titta på faktureringsadresser till exempel. Var går fakturan? Går den till Göteborg till exempel? Då kanske man kan anta att det här är en sommarstuga. Och kanske prata med folk där ute och se om det är någon som bor i det huset. Det är också en prioriteringsfråga.

[00:33] Niclas: Och när övergår det här då? Kommer du ihåg när ni ansluter den sista kunden, fastboende eller temporär?

[00:33] Johan: Ja, men det kommer jag absolut ihåg. Den 15 januari blev det till slut, där den sist fastboende kunden får tillbaka sin el. Och då hade den varit utan el i, jag tror det var 19 dagar eller så. Och då var det ju riktigt skönt. Det var en skön tjänst.

[00:33] Niclas: Minns du något, mötte du den kunden? Minns du något hur hemligheten.?

[00:34] Johan: Nej, vi hade sådana här, nej, det gjorde jag inte. Jag träffade inte den. Jag träffade många andra kunder, men inte just den kunden. Vi tänkte faktiskt på det och vi pratade med Falu-Kuriren om det, att vi skulle försöka få till ett reportage med den kunden som fick tillbaka strömmen sist av alla. Och vi pratade och frågade kunden också, men det. Vi fick inte till något av det, det var en rolig idé. Men vi fick inte till det.

[00:34] Niclas: Jaha, okej. Men hur, nu då, när ni är inne i återställningen, så har vi gått igenom det här. Hur lång är listan nu när ni går in i förvaltning med er igen, över temporära lagningar som måste ersättas? Vad är det som styr takten framåt i det läget, när ni ska börja prioritera? okej. Nu har vi löst den omedelbart akuta situationen. Alla har strömmen kvar. Vad gör vi nu? Hur hanterar ni det?

[00:35] Johan: Ja, så för den vi fortsatte ju långt efter det att den sista kunden att få tillbaka elen så fortsatte vi ändå ha inne ganska mycket folk från andra delar av av Sverige för att hjälpa till med att elsäkra nätet också. För det var en del ful lösningar där ute. Så det ville vi. Vi har fortfarande extern personal inne nu och det är snart maj. Då är det inte för att säkra, elsäkra nätet på det viset, för att det är farligt. Utan då är det mer för att, jag vet inte, göra det ordentligt om man säger. Bygga upp det igen på ett bättre sätt och få bort de här spännbanden i björken och lite så.

[00:35] Niclas: Har ni fått en klar bild över vad den samlade ekonomiska effekten av stormen är för bolaget? Alltså både avbrottsersättningar, reparationskostnader, förlorade intäkter och vad det nu kan vara?

[00:36] Johan: Ja, vi har sett att det här kommer att på totalen kosta oss nästan 60 miljoner. Och då är en tredjedel av det avbrottsersättning. Så det är ungefär 20 miljoner i avbrottsersättning som vi betalar ut. Och sen är det ju personalkostnader som kanske är en tredjedel till då. Sen har vi material då, ungefär. Kanske i den storleksordningen.

[00:36] Niclas: Och hur hanteras en sån ekonomisk kostnad? Får man stöd eller?

[00:36] Johan: Ja, vi. Nej, det får vi inte. Vi har fått ett fåtal miljoner från vårt försäkringsbolag. Men vi är inget försäkringsbolag som kan försäkra mot en sådan här, eller ingen som vill betala för en försäkring som har den här digniteten.

[00:37] Niclas: Så hur slår det här för er då? Ni har ju lagt grunden för en ökad investeringstakt nu i bolaget, och har, vet jag, en diger lista på åtgärder som behöver göras. Vad blir effekten av det här för er?

[00:37] Johan: Effekten rent, om man tänker direkt, De investeringsplaner vi hade de kommande två åren, de får vi planera om. Nu handlar det om att se över hur vi vill bygga upp det här elnätet på bästa sätt, så att det blir robust. De sakerna vi hade tänkt att göra 2026 och 2027 får vi vänta med. Att nå ut till våra kunder, det var ju. Som jag sa, det var en utmaning i början. Vi hade inte telefonnummer till alla våra kunder. När vi gick in i den här stormen hade vi ungefär 10 000 telefonnummer i vårt system. Efter stormen nu har vi 30 000 telefonnummer i vårt system. Det har funnits ett jättestort intresse av att uppdatera sin information på. i våra appar och hemsidor och så. Så det är bra. Det är också en följd utav det här.

[00:38] Niclas: Men hur var det för de som skulle kommunicera med kunderna? Jag antar att de i ett tidigt skede, eller rakt igenom hela processen, var beroende av att också få kontakt med de som satt på driftskunskapen. Jag förmodar att bakgrunden till det här är att alla kunder har en och samma grundläggande fråga, när får jag tillbaka min el? Hur fungerar.

[00:38] Johan: Just den här kommunikationen som jag var inne på är ju en av de större lärdomarna, kan man säga. Jag säger nu att det är viktigare att berätta när folk får tillbaka strömmen än att jobba på att de får tillbaka strömmen, om du förstår vad jag menar. Att få tillgång till de här resurserna som har den kunskapen, det är värt att stanna upp och ta sig tid. att ta den här diskussionen just om kommunikation, för att nå ut till kunderna. För det är det som är. Jag tror inte det spelar någon roll om du får strömmen tillbaka klockan 12 på tisdag eller klockan 3 på tisdag. Utan du vill bara veta att du får tillbaka den. Att när du får tillbaka strömmen. Så det var en stor utmaning i början, där att vi inte kunde komma med träffsäkra prognoser eller kanske inga prognoser. Utan bara säga. Vi sa det kanske i början att ja men det lirar. ligger mer än en vecka bort, ungefär på den nivån var det. Och det är väldigt frustrerande.

[00:39] Niclas: Jag kan ju tänka mig samtidigt att sitta i driften i det här skedet, är ju inte att man sitter sysslolös precis. Så det är just den här, att frigöra tid för det här, det är det du säger. Att även om situationen runt själva driften och återställningen är jättemycket att göra, så behöver det frigöra tid för kommunikationen.

[00:40] Johan: Precis, ta ett steg tillbaka och försöka få en överblick över läget och ta, ta den diskussionen och fundera och se till att göra en bra plan när olika områden och kunder kan få tillbaka strömmen. Det är värt att göra. Det är en stor lärdom.

[00:40] Niclas: Finns det andra saker då? Jag tänker på relevansen i funktionskravet om max 24 timmars avbrott som kom efter Gudrun 2005. Är det fortfarande ett relevant mått att ha givet vad ni har gått igenom?

[00:40] Johan: Ja, det där är väl kanske en bra. målsättning att ha, men jag tycker när det händer sådana här extraordinära händelser, då kan ju inget bolag leva upp till det. Så det blir ju lite av en pappersprodukt. Man kanske kan ha det som målsättning, men inte som en lag med en tuff påföljd. Det skulle inte vara bra, tror jag.

[00:41] Niclas: Hur stor del av den här sårbarheten om ni blickar tillbaka på den, satt i just skogen runt ledningsgatorna. Finns det någonting annorlunda man hade kunnat gjort? Felet var kanske inte i nätet i sig. Kan man göra någonting mer? Tänker ni annorlunda framåt vad gäller vädersäkringar av nätet?

[00:41] Johan: Ja, jag tror att rent generellt så var väl Gudrun den här väckarklockan, tror jag, för hela branschen. När man började jobba ganska mycket med att vädersäkra elnät. Vi har gjort precis på samma sätt här. Vi har vädersäkrat och kablifierat väldigt mycket. Man tittar också på hela topologin på nätet och funderar på var man kan installera, sektionera och kanske installera fjärrstyrda frånskiljare och så, så att det går att jobba med nätet på ett smartare sätt. Och det gör vi också. Nu har vi en unik möjlighet att titta på nätet igen och se hur ska man bygga upp det här nu. Att det ska bli så bra som möjligt framåt. Jag tror inte att vi kommer att ha ett hundraprocentigt kabelnät efter det här, men vi blir mera motståndskraftiga, i alla fall framåt.

[00:42] Niclas: Du nämner ju att ni får igång den här ruljangsen och inom Falu Energi Vatten så fungerar samarbetet väl. Vissa lärdomar har du berättat om. Kommunikationen och samarbetet med kommunen tycks också enligt din bedömning ha fungerat väl. Hur var det med kringliggande myndigheter, nationella myndigheters reaktion på det här och deras förståelse över er situation och hur akuten var?

[00:42] Johan: Jag tror att den var ganska låg till att börja med. Utan det var. Från myndighetshåll var det nog ett ganska lågt intresse. Vi slog inte heller på någon trumma och försökte göra vår röst hörd eller ringa upp någon myndighet och berätta om det här. Så det går väl kanske åt båda hållen. Men vi upplevde inte att, det var ju inte heller på nyheterna om man tittar nationellt. Det var ju ingen stor grej det här. Utan det var ju, det var väldigt lokalt drabbat om man säger. Vi var ju med i media lokalt och vi var med i tv lokalt och radio lokalt, men nationellt, varken media, medialt eller myndighetsmässigt.

[00:43] Niclas: Varför tror du det var så då?

[00:43] Johan: Ja, jag vet inte. Det var. Det blir väl så, antar jag. Jag vet inte. Det var inte nog många kanske, eller nog stort område som blev drabbat, utan det var ju landsbygd.

[00:43] Niclas: Finns det någonting du idag tänker i form av stöd du hade mått bra av att få från någon av aktörerna i det svenska samlandesystemet?

[00:44] Johan: Jag tror att en ren generell lärdom tänker jag är alla de bolag och elnätsbolag som har varit med och hjälpt till i att rensa upp efter Johannes. Det har ju varit, tycker jag, ett väldigt . ett bra arbete. Man tänker på att det är jättemånga elbolag i Sverige som har fått en. jag vet inte, en utbildning i krishantering i och med det här. Så jag tror att på det viset så har vi nog lyft vår förmåga på väldigt många håll genom att bara hjälpa till i Johannes. Det tror jag. Sen tänker jag utifrån ett myndighetsperspektiv så. Jag vet inte, i sådana fall. som vi har pratat om mera på lokal nivå är ju det här med lagerhållning på kanske linjematerial och skarvar och annat och sånt. Men vi har inte tänkt eller diskuterat någonting om att det ska vara något nationellt ansvar.

[00:45] Niclas: Det är ju mycket, givetvis, fokus på frågor om säkerhet och resiliens nu på grund av omvärldssituationen och konflikterna i den. Hur, med det perspektivet, tänker du? kring behovet av att bygga resiliens i Sverige med erfarenhet av den här krisen som ni gick igenom nu, som förvisso var väderrelaterad, men ju kan vara inducerad av, vad vet jag, terrorhändelser eller andra hybridhot eller till och med en fullskaligt krigssituation?

[00:45] Johan: Ja, utifrån ett elnätsbolag så kan man säga att det spelar ingen roll egentligen vad som har hänt. Så är det så att du. har strömavbrott, då ska vi ha en organisation som ska se till att vi löser det. Vi kan ju bara hoppas att det inte blir så illa så att det blir krig. Jag tror att vi är behjälpliga i Sverige av att jobba mera tillsammans. Det såg vi nu i och med den här elsamverkan också. Så att på det viset skapa oss en nationell förmåga. Alla behöver inte ha allt. Dimensionerar vi för en sån här storm, tror jag vi klarar det ganska bra. Men om vi skulle behöva gå upp till någonting större, som kanske en nationell kris eller krig, då är det en helt annan sak. Då behöver vi nog tänka till och kanske höja vår förmåga på nationell nivå.

[00:46] Niclas: Jag vet att ni bland annat har varit involverade i. samarbete när ni tittar på den här typen av frågor med ett antal bolag som ligger i er region för att kunna inte behöva ta all risk själv hos varje bolag. Vad tror du om den typen av samarbeten framför, och vad är det som gör att du tror att det skulle kunna vara en väg framåt för effektiv hantering utöver elsamverkan då såklart?

[00:47] Johan: Jag tror att det som kickade igång det arbetet är också att det fortfarande är. lite otydligheter med vad var och en ska klara av i om man tänker på elnät till exempel. Eller hela energibranschen kanske. Så det var väl det som triggade oss, ett antal energibolag att gå ihop och börja fundera på hur vi kan kanske hjälpa myndigheterna också ta ett steg framåt i det här. Jag tror att. De här kraven som vi ser till exempel på 90 dagars resiliens som vi ska ha i Sverige. Det är inte så tydligt heller vilka nivåer vi pratar om. Vad är det vi dimensionerar för? Därför tänkte vi att vi går ihop och sen kanske vi tar fram en liten meny på saker istället och uppvaktar myndigheterna och berättar att ja men titta här, vi vänder på det här. Vi skulle kunna klara av övningarna. drift till exempel i den här kommunen, eller vi skulle kunna klara av det ena eller det andra. Men det för med sig en prislapp. Om man vänder på det på det viset och säger att vill vi ha den förmågan?

[00:48] Niclas: Ni vill agera proaktivt som förslagsgivare istället för att sitta och vänta på de exakta kraven när de kommer från myndigheterna?

[00:48] Johan: Ja, exakt så. Så vi vill ju istället för att sitta och vänta på krav som kanske aldrig så tänker vi att vi vill vara lite proaktiva, precis så. Och då tänker vi att går vi ihop då ett antal bolag i en region, så får vi ju ändå också kanske större gehör för de frågorna.

[00:49] Niclas: Du, om en kollega från ett annat kommandalt energibolag nu skulle ringa dig idag och säga att de förbereder sig för en motsvarande storm eller situation eller kris som du nu har gått igenom.

[00:49] Johan: Ja, det är klart att då vill vi ju hjälpa till. Så är det. Och det där är ju så uppstyrt också med den här elsamverkan så att de ska inte ens ringa mig. Och jag tror att det som händer då när våra driftpersonal som sitter med i den här elsamverkan så tittar vi på status i Falun och säger att det kanske är ganska grönt här nu. Men det är rött läge där borta. Det är klart att vi ska hjälpa till. Och vi har ju folk här som var med under Johannes. Så vi är ju duktiga i branschen på att hjälpa varandra. Och det tycker jag är bra. Det är så otroligt fördelaktigt också, ser vi ju, när det kommer elmontörer från andra elbolag. Det är som jag sa, vi har ju haft med kanske 25 stycken olika elbolag som har varit här. Men vi har ju upptäckt att alla har ett nät som ser ungefär likadant ut. Och vi jobbar på ungefär liknande sätt. Och vi utfärdar driftår. på samma sätt och prata med varandra med samma språk. Så det är en väldigt kort startsträcka att få igång personal som kommer hit. Så det har också varit en framgångsfaktor.

[00:50] Johan: Det är svårt att lösa på annat sätt än att göra precis som vi har gjort här. Alltså att låna personal av varandra.

[00:50] Niclas: Min sista fråga, jag touchar på det personliga igen, där vi började podden. Det är en kanske ganska bred sådan, men. Jag är nyfiken på vad innebär det här för dig som VD för ett bolag som har flera samhällskritiska funktioner i en tid där också extremväder förväntas bli vanligare? Vad ställer det för krav på dig som ledare?

[00:50] Johan: Vi jobbar ju ändå, vi har ju jobbat ganska länge med att höja vår förmåga, kan man väl börja med att säga. I och med att vi har en sån här organisation som vi har, när vi ansvarar för en så bred verksamhet, så saker som händer på elnätssidan som har hänt nu till exempel, det har vi ju en absolut fördel av ifall vi skulle få någon liknande kris på VA-sidan till exempel. Så vi har ju en styrka i det, tror jag. Så det betyder ju att den förmågan. som vi bygger på bolagsnivå och som vi nu har fortsatt bygga i och med den här Johannes, den har vi nytta av i alla våra verksamheter.

[00:51] Niclas: Hörru du, Johan, tack så hemskt mycket för att du tog dig tid att reflektera och beskriva vad som skedde under Johannes, Anna och sedermera kylan. Och tack för att du vill reflektera kring det med oss.

[00:52] Johan: Ja, tack själv.

I sommar är vi återigen på plats i Almedalen och vi ser fram emot att träffa er. Almedalen är en viktig mötesplats och vi välkomnar värdefulla samtal om framtidens energi och vår omvärld. Kom och träffa oss och låt oss utbyta både idéer och kunskap. Under veckan kommer våra experter inom energisektorn dessutom att moderera samtal, delta i paneldebatter och leda samtalsgrupper. Vill du ha insikter om fjärrvärme, elnät, elmarknad eller digitalisering i en panel eller. som föredrag, eller en moderator med djup energikompetens. Kontakta oss via vår hemsida, sigholm.se. Vi ses i Almedalen.

I fokusavsnittet av Energistrategipodden möter Niclas Johan Hedman, VD för Falu Energi och Vatten, för att prata om hur bolaget hanterade den omfattande stormkrisen som drabbade Falun i slutet av december. Johan har bakgrund inom elkraft från bland annat ABB, GE/Alstom och Ellevio, men leder idag ett kommunalägt multiutilitybolag med ansvar för elnät, fjärrvärme, elhandel, stadsnät, VA och återvinning. Grunduppdraget beskriver han enkelt: samhällets vardag ska fungera tryggt, pålitligt och kostnadseffektivt.

Krisen började när stormen Johannes drog in över landet. Prognoserna hade främst pekat mot Hälsingland, men Falun drabbades mycket hårt. Johan insåg allvaret när han såg att 6 700 kunder var utan el och själv fick väja för ett fallande träd på väg till jobbet. När stormen lagt sig blev omfattningen tydlig: miltals med luftledningar låg på marken, stolpar var knäckta, nätstationer hade fallit och tusentals träd låg över ledningar. Som mest var omkring 8 000 kunder strömlösa.

Falu Energi och Vatten gick snabbt upp i krisläge på elnätssidan, men Johan konstaterar i efterhand att hela bolaget borde ha aktiverats tidigare. Framför allt hade kundtjänst och kommunikation behövt komma in snabbare. Under bara några dagar kom cirka 3 000 extra ärenden till kundtjänst. Många kunder ville veta samma sak: när kommer elen tillbaka? En av de största lärdomarna blev därför att kommunikationen nästan är lika viktig som själva reparationsarbetet. Kunder kan ofta hantera en svår situation bättre om de får en trovärdig prognos.

Genom elsamverkan begärde bolaget in all hjälp som gick att få. Till slut arbetade över 100 personer ute i fält och omkring 35 personer i backoffice. Cirka 25 elnätsbolag och 10–15 entreprenörer deltog. Arbetet krävde en stor stödorganisation: boende, mat, material, säkerhetsgenomgångar, daglig in- och utcheckning samt tydlig geografisk uppdelning av arbetsområden. Säkerheten var hela tiden högsta prioritet, trots stark press att få tillbaka elen snabbt.

Krisen förvärrades när snöstormen Anna kom på nyårsdagen. Det föll upp till 80 centimeter snö lokalt, samtidigt som många ledningar redan låg begravda under träd. Därefter kom kylan, med temperaturer under minus 15 grader och senare ännu kallare. Då blev situationen verkligt allvarlig för hushåll utan el, särskilt äldre, människor på landsbygden och fastigheter där vatten och värme riskerade att slås ut. Kommunen och Falu Energi och Vatten samarbetade kring trygghetspunkter, reservkraft, ved, vatten och kontakt med riskgrupper. En lärdom var att Rakel-kommunikationen behöver samordnas bättre mellan bolag och kommun.

Den sista fastboende kunden fick tillbaka elen den 15 januari, efter omkring 19 dygn. Därefter fortsatte arbetet med att säkra och återställa nätet, eftersom många provisoriska lösningar hade använts för att snabbt få igång strömmen. Den totala kostnaden uppskattas till nästan 60 miljoner kronor, varav ungefär 20 miljoner var avbrottsersättning.

Framåt ser Johan behov av robustare nät, mer kablifiering, bättre sektionering, fjärrstyrning, materialberedskap och starkare regionalt samarbete. Han menar att krisen visade styrkan i svensk elsamverkan, men också att nationell resiliens kräver tydligare mål: vilken förmåga ska energisystemet faktiskt klara, och till vilket pris? Erfarenheten från Johannes har höjt Falu Energi och Vattens krisförmåga, inte bara för elnätet utan för hela bolagets samhällskritiska uppdrag.