#356 - Anja Alemdar, Public Affairs på Vattenfall

[00:00] Niclas: Det här är Energistrategipodden, ett bidrag från kunskapsbolaget Sigholm. Jag heter Niclas och här samlar vi och fördjupar vi oss i frågor om energi. Vattenfall är ett helägt svenskt statligt bolag och en av Europas största energiproducenter. Bolaget har omkring 21 000 anställda och 13 miljoner kunder med verksamhet i Sverige, Tyskland med land, Nederländerna Danmark och Storbritannien. I landet här producerar man el från vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, driver ett av landets största elnäten genom Vattenfall eldistribution, har flera anläggningar för fjärr och kraftvärme och planerar för ny kärnkraft vid Ringhals. Få svenska bolag berör så många människor i vardagen och få har en lika tydlig roll i den offentliga debatten om elsystemets utveckling. Min gäst i dag är Anja Alemdar, chef för Public Regulatory Affairs vid Vattenfall Sverige. Idag kommer vi prata om det europeiska energiläget, kriget i Iran och om behovet om fortsatt elektrifiering och om det förslag Vattenfall presenterar för att hantera konkurrenskraft, klimat och säkerhet i ljuset. Vi pratar om public affairs funktionen generellt, för hur ska man både kunna tolka politiken, uttrycka tydliga positioner och samtidigt behålla relationerna på ett konstruktivt sätt. Kul, ha dig med. Anja Alemdar, chef för Public Affairs i Sverige för Vattenfall.

[00:01] Niclas: Varmt välkommen till Energistrategipodden.

[00:01] Anja: Tack så mycket.

[00:01] Niclas: Jag tänker såhär, Vattenfall är ett stort och mycket välkänt bolag. Vi börjar med att fördjupa oss lite om vem du är och hur kommer det sig att du sitter på den här platsen?

[00:01] Anja: Hur kommer det sig? Jag tror att grunden är att jag är enormt samhällsintresserad, nästan sjukt samhällsintresserad, har alltid varit. Jag har alltid rört mig i gränslandet mellan politik och kommunikation och samhällsfrågor. Jag har en bakgrund som konsult i mycket många år. Jag har jobbat mycket med, regleringstunga branscher, infrastruktur, bostäder och energi. Att jag snuddade vid innan jag fick jobbet som chef för public affairs och kommunikation på energiföretagen. Det var min första intro in i den här branschen, vilket var spännande och svårt i början. Men där var fem år innan jag kom till Vattenfall, så att det var min inkörsport in i energibranschen.

[00:02] Niclas: Det här med att jobba med public affairs, vi har då bestämt oss här inför det här valet att vi behöver folk som omtolkar och förstår kopplingen mellan energifrågorna och politiken som är så central för hela branschen. Hur skulle du beskriva vad din roll är? Var det en ungefär rätt beskrivning eller hur broderar man ut det?

[00:03] Anja: Jag skulle säga att min roll är, eller vår roll på min enhet, är att förmedla fakta och nästan som konsekvensbeskrivningar av politiska förslag. Antingen förslag som redan ligger, vad händer i branschen om det här? Vad händer för oss som företag? Eftersom vi är så stora så kan man säga: vad händer för energisystemet eller elsystemet om det här genomförs? Vi är en faktaförmedlare. Vi jobbar proaktivt om politiken vill uppnå något. Netto-noll utsläppte 2045 eller elektrifieringsmål. Då är det vår roll tycker jag att berätta utifrån vårt perspektiv och branschen, okej men vad krävs då för att man ska nå dit för att vi ska få rätt förutsättningar som en affärsgivande verksamhet att bidra till att nå de här målen. Du har helt rätt i att vi tolkar den emellan. Vi omsätter, det här är affär och teknik. Så fungerar det. Vad behövs det för regulatoriska förutsättningar för att vi ska kunna bidra på bästa sätt?

[00:04] Niclas: Jag tänker att du sitter i en position på ett bolag som är i centrum för diskussionen debatten så många gånger och det pekas finger åt er och ett ert ansvar och er roll i frågor. För att tala rakt, det är många som ofta är arga på er för att ni har gjort något, si eller så, eller någon investerar. Hur tar du det faktum att det är ofta i starka känslor kopplat till vad ni gör, både från politiken och från allmänheten? Hur jobbar du med det?

[00:04] Anja: För det första, jag tycker det är naturligt, för vi är så stora som vi är. Vi är ett stort europeiskt bolag, men i Sverige så är vi, ännu större relativt sett. Så att alla människor som bor i Sverige påverkas av vår verksamhet. Då är det inte så konstigt att man har åsikter och synpunkter. Dessutom är vi statligt ägda. Då kommer ett ansvar med det. Det är mycket spännande att vara i ett företag som har mycket stor betydelse för samhällsutvecklingen. Det är den roliga sidan av. Sen är det klart ibland att det är utmanande när man, när företaget får, som du att få skuld för saker som vi inte alltid tycker att det är vårt ansvar. Men så måste jag säga att det finns ett stort intresse för det vi gör. En möjlighet för då får vi komma ut och berätta hur vi tycker att saker ligger till.

[00:06] Niclas: Skulle man kunna lägga till där att förutom att omtolka och sätta fakta på saker och ting, delar av din roll, handlar om att lugna?

[00:06] Anja: Och då är det frågan om det är att lugna, då måste jag ha fakta belagt för att någon ska bli lugn. Ingen blir lugn bara av ord. Min roll är då att förklara varför ligger det till på det här sättet. Varför behöver vi en intäktsreglering som genererar investeringar? Och har inte jag bra fakta som belägger det? Men då lugnar det ingen. Om det kan göra det och därmed leda till beslut som får de konsekvenser som samhället önskar sig. Då är det bra. Det är min roll.

[00:06] Niclas: För en del är faktan, den andra delen är tillit och relation. Det finns i namnet här, public relations. Vad spelar just ordet relationer för roll i ett jobb som du har?

[00:06] Anja: Det spelar stor roll. Då kommer man tillbaka till det här med fakta och kunskap. Du kan inte bygga relationer och förtroendefulla relationer om man inte litar på dig. Så att vara, ha en grund för det man säger att kunna vara konsekvent över tid. Om inte det är så naturligt att omständigheter förändras, då ska man inte vara konsekvent. Då måste man berätta varför man har ändrat sig. Att man kan lita på det som man säger, det är grunden för att bygga relationer. En viktig roll för oss. Vattenfall har så enormt mycket kunskap i organisationen tack vare vår storlek och att vi är inne i så många olika affärsområden. Det gör att mycket många, även på beslutsfattare, vänder sig till oss. Vi är en remissinstans när det gäller politiska beslut som företag. Det är för att vi har mycket många som studerar och analyserar, regulatoriskt olika frågor och vilken konsekvans det har för verksamheten. Det gör tror jag att vi, man ofta lyssnar på det som vi säger för att det är analyserat och genomtänkt. Vi är inte alltid snabbast ut, vi är inte alltid spetsigast i det vi säger, men det som kommer från oss ska vara genomtänkt.

[00:08] Anja: Det tror jag bygger goda relationer.

[00:08] Niclas: Ska vi zooma ut lite nu då och försöka förstå den om världen som vi befinner oss i, så mycket som händer i den nu. När vi spelar in det här så är det fortfarande oklart att inte har skett något avgörande i frågan om kriget Iran som får som konsekvens att Hormuzsundet fortfarande är stängt. Vi hoppas att det där löser sig, men man kan bara vara hoppfull. Man vet ingenting. Det där sätter fart på den andra stora energikrisen in i Europa på under fem år. Det är ett läge där vi för 2024 såg ett EU-parlament. Vi har sett en förflytning av väljafrågorna. Vi har sett sedan Green Deal presenterades i 2019. En förflytning av politiken och hur den tolkar sin omvärd mot ett mer högerhåll. Och frågor om resiliens och konkurrenskraft har kommit högre upp på agendan i relation till hur klimatfrågan diskuterades. Det har varit uppe mycket uppe kring Mario Draghis rapport effektiviseringskrav på den byråkratiska apparaten EU. Så kommer de här externa chockerna, krig i Europa, energikris som följer, inflationskris har vi gått igenom. Nämligen inte ens covid här.

[00:09] Niclas: Givet vad vi står i dag, vad tänker du att du ser på den europeiska kontinenten och dess svar på omständigheterna som följer över energibranschen?

[00:10] Anja: Vad jag ser, det är, om vi tar nu bara den här senaste energikrisen som vi är mitt i nu och det känner vi igen oss kring reaktionen sedan tidigare, det är att när hushållen och även företagen drabbas av kostnadschocker, som är helt oförutsigbara. Då är det naturligt att politiken vill agera på det. Som politiker så behöver du, jag sa tidigare att vi är en faktaförmedlare kring vår bransch. Men politiker måste alltid ha helhetsperspektivet som berör mycket många andra områden än de som vi är inne i. Så när det blir de här kostnadschockerna och det riskerar att mycket snabbt slå ut arbetstillfällen. Då känner man sig nödgad att agera och det tycker att vi ser mycket starkt nu. Sen har olika partier olika lösningar på vad man ska göra för att hantera den här krisen. Vad vi vill och tror i bästa vägen, det är att man när man vidtar den här typen av åtgärden som skapar lättnader för företag eller hushåll, att man gör det på ett sätt så att det stärker Europa på längre sikt. Att det gör att vi kan hantera nästa kris ännu bättre än den förra.

[00:11] Anja: Att det hela tiden leder oss i den riktningen. Du har helt rätt i att man nu pratar mindre om klimatfrågan och klimatkrisen. Men samtidigt så är lösningarna på de kriser vi är i nu, som konkurrenskraft och säkerhet, de är de samma. Vi behöver fasa ut det fossila. Vi är beroende av import, av fossila bränslen i Europa och det försätter oss i en mycket utsatt situation. Det ser man nu mycket starkt. Då tycker jag att man ser vissa länder som har, ja men som Sverige, som har ett så fossilfritt elsystem. Vi är i en mycket, mycket starkare läge än vad man är i central Europa. Vi drabbas fortfarande eftersom vi har drivmedel som är fossila, så att det märks för hushållen även här, men inte alls på samma sätt som man gör på kontinenten. Vi ser att länder som Spanien och Portugal som har investerat mycket i fossilfria alternativ, sol och vind. De har inte heller drabbats lika hårt som t.ex. Italien, som har ett mycket större fossilberoende. Så när man då vidtar åtgärder för att hantera denna akuta krisen som finns där och vi ser inte slutet på den än, då önskar man att det blir de åtgärderna som gör oss starkare på sikt.

[00:12] Anja: Då tycker vi att håll fast vi i utsläppshandelsystemet och de här fundamenten som skapar rätt drivkrafter.

[00:12] Niclas: Nu var förvisst så kärnkraftprogrammet redan i gång, men om man rallierar lite och gå tillbaka till 70 talet och du har energikrisen OPEC 73 och du har Iranska revolutionen 79. Det där spelar in i hela Sverige's strategi för att ersätta oljepannor och kol i den svenska mixen och bli mer elektrifierade. Även om man tittar i backspegeln, inte lite synnerlig rörelse för hela svenska energisystemet. Så skulle man kunna göra den koppningen till att vi är ungefär i samma sits i dag. Vi har de här två efterföljande slutsatserna. Anna Borg, ner i Davos, och pratar bland annat då, och Viktor Nord, för återkommande gånger att huvudproblemet är Europas förankring i de fossila flöderna. Det är det som skapar risk. Hon knyter till konkurrenskraft som du gör nu i ditt resonemang. Det finns en intressant spänning i det här, för det här sker samtidigt om man tittar på nationell nivå med kraftigt sänkta kostnader eller skatt för fossila drivmedel. En övergång inte mer kvalitativt mål för transportsektor, något som vi stoltserade med för jättemycket. Nästan en kraft som är motstående, det man skulle vilja göra. Du ser inte minst i Tyskland och Italien, där mycket av industrien fortfarande är förankat i det fossila.

[00:14] Niclas: Att man vill skydda, man vill dra ner på ambitionen ETS som du lyfter här. Hur ska man förstå den här spänningen mellan det du lägger fram som en logisk och självklar slutsats av den utsatta situation Europa befinner sig och de svar vi ser från politiken? Hur hänger det där upp? Hur ska man förstå det?

[00:14] Anja: Jag tror man kan förstå det delvis i att de svar som pratar om som leder oss långsiktigt i rätt riktning kan ibland vara mer komplexa att förklara än de svar som man ibland vill ge. Om vi tar som exempel nu att sänka skatterna i Sverige på fossila drivmedel, en åtgärd som blir mycket synlig för hushållen och för konsumenterna. Att benzinpriserna går upp, det är mycket besvärligt för både personer och individer och företag och då vidtar politiken en åtgärd som sänker den kostnaden. Jag förstår att man vill göra det och jag kan förstå ett exempel för även för jordbruket som får på mycket kort tid mycket höga kostnadsökningar. Medan en omställning tar längre tid. Man ser frukterna längre fram. Jag skulle önska någon sa att man försökte titta på hushållsbudgeten och hur kan man stärka den på bästa sätt. Och sedan att människor lägger pengar på det de vill lägga det på snarare än att man sänker just de fossila skatterna. Så att sänka t.ex. skatten på el skulle vi föredra framför det. Då leder det till en ökad elektrifiering som är det som man vill från både regeringen och Riksdag.

[00:15] Anja: Jag kan förstå det att förra valet så var det här en mycket stor fråga som bidrog till att nuvarande regering vann. Det var just priset vid pump. Då ser man ett mycket stort behov visa vad är det för pris vid pump vid nästa val. Så apropå det här, jag har stor förståelse för det, jag har stor respekt för hur svårt det är att vara politiker. Om man ska bli omvald så gör man mycket noga analyser. Vad krävs att man ska kunna bli det? Så ibland tror jag att politiker agerar inte helt i linje med vad de på riktigt vet vore rätt väg för just denna specifika sakfrågan. Men på det stora hela så gör de kompromisser för att de tycker att då kan de bli omvalda och kan göra en massa bra saker för Sverige. Men min roll är inte att göra dem avvägningarna, utan vi måste vara tydliga med att om Riksdag regering vill nå de här målen för omställning och vill nå mål för konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Om det är det vi ska uppnå, då vore det mycket bra idé att sänka skatterna på det vi vill ha mer av.

[00:16] Anja: Vi vill ha mer av elektrifiering. För det är mycket stora pengar som går till de fossilskattesänkningarna. En komplex fråga, men vi måste vara tydliga med att det är den vägen vi tror på mest.

[00:17] Niclas: Det är bra att du kommer in på det, Anja, för jag tänker att det här inte är en fråga i absoluta termer. Man måste förstå politiken som behöver ha den här breda bilden, men behöver man dessutom in i en valrörelse, vilket gör att man får se an till väljarkårens ibland lätt flyktiga uppfattningar i saker och ting. Det kan man förstå om man i politiken. Det känns som att det som Vattenfall lyfter upp och kritiserat dem i största allmänhet, det är takten. Det finns hur många exempel som helst på det här. Ni stod redan i investeringen i Kriegers Flak. Om man backar fem, sju år tillbaka i tiden, det blev vi inte av. Det hade varit ett jättetillskott av nyproduktion, elproduktion in i södra Sverige som har stort behov av det. Vi har sett stora investeringar i andra typer av gröna tekniker, hybrid. Ni har haft samarbete med flera av de stora industrierna för att göra omställen. Ni har krävt långsiktighet och tydlighet just med syfte att nå den energipolitiska inriktningspopulationens önskemål om 300 terawattimmar i efterfrågan fram till 2045. Ni har visat på hur de här gapen skiljer sig åt i Almedalen.

[00:18] Niclas: Ni har gjort det egna långsiktigt Just det här när den ena handen inte gör vad den andra säger och får ihop det där. Hur tolkar du dels er roll i det, men varför det blir så? Nu hänger inte berättelsen riktigt ihop, varken vad gäller miljömål den eller den takt som vi ser hade behövts för att nå klimatmålen. Vi bygger inte såhär mycket ny vind, t.ex. för att möta efterfrågan, för att ta ett exempel.

[00:18] Anja: Vår roll som jag säger, det är att peka på vad det är som behövs för att vi ska kunna fatta de beslut som leder i den riktningen som samhället önskar. Då var vi tydliga för några år sedan. Det har vi sagt igen att en grundförutsättning för att vi skulle kunna investera i havsbaserad vind var att anslutningen, en del av stamnätet även till havs. Det är en viktig parameter. Det har vi varit tydlig med och det säger vi fortfarande Samma sak. Men just där du säger att att man inte, att det finns en. Vad var det du uttryckte?

[00:19] Niclas: Ett gap mellan vad man säger.

[00:19] Anja: Vi kan se nu, t.ex. att målet om 300 terawattimars produktion. Det är 300 terawattimars användning. Det går inte alls i den riktning som man har tänkt. Och vilka faktorer ligger bakom det? Det finns mycket stora omvärldsfaktorer som ligger bakom det. För nu är du inne på beslut som fattas i Sverige, men det är den ekonomiska oron, krig, det som du nämnde tidigare, vad som sker på EU nivå. Kommer man hålla fast för klimatmålen? Allt det här skapar en osäkerhet när det gäller investeringar i omställning och försvåra business caset. Jag tror att närmsta tiden, om man vill täppa det här gapet, då behöver fokus läggas mycket mer på hur man får i gång användningen. Vi har nästan, vi går mot närmare 40 terawattimmars elöverskott på årsbasis. Vi ser inte ett omedelbart samband mellan tillgång på produktion och å ena sidan och å andra sidan att man fattar investeringsbeslut som leder till att man behöver mer el. Det är inte ett omedelbart samband, men för mycket debatten handlar bara om tillskott på ny produktion. Det är andra saker som är jätteviktiga för att företaget ska känna en trygghet att våga investera.

[00:20] Anja: En tydlighet kring klimatmål och den riktningen, det är ett fundament som är mycket viktigt och det är vi mycket tydliga med och säger. En annan är att man behöver få en elnätsanslutning inom en rimlig tid. Det är inte heller bara det som avgör. Det vet vi. Vissa har möjlighet att få en elnätsanslutning. Man har behövt skjuta på investeringsbeslut och det kan beror på den här världsoron som gör det. Det är flera faktorer. Att rikta blicken mer på vilka förutsättningar industrin och företag behöver för att våga fatta de besluten, det tycker jag man skulle kunna göra mer. Sen behöver det finnas produktion längre fram. För att om vi lyckas få i gång det här, då kommer vi behöva mer elproduktion än de överskotten som vi har i dag. Det är därför vi vill investera en ny kärnkraft och vi vill gärna investera i ny vind. Vi inviger två landbaserade vindkraftsparker här nu. En har vi invigt och en till här om en vecka, Bruzaholm. Vi skulle vilja investera i mer, men det kräver att någon vill ha denna elen. Det kräver att det finns en efterfrågan på den.

[00:22] Anja: Annars så kommer det upp business caset.

[00:22] Niclas: Tycker du att politiken tillskriver som kollektiv rätt risk till beslutsfattande? Nu kom t.ex. ett förslag från kommissionen här om att vill skjuta 4 miljarder euro till i fria utsläppsrätter som framför allt kommer att gynna tysk och italiensk industri. När vi var på Energiföretagerns årskonferens fick alla politiker i frågan. Tror du ETSen håller i sin nuvarande form? Ingen politiker vågade säga särskilt tydlighet, utan alla uttryckte samma oro som du. Det här översätter till en risk för er som investerare som ska vara affärsdrivna som måste ta hänsyn till. Tror vi på det här? Jag vill nu göra det, så absolut, men jag sitter inte heller med pengarna som ska investeras. Det gör ni. Så tillbaka till grundfrågan. Nu när vi ser att det börja smygas i in kritik och de facto förändningar i spelreglerna, för det kommer ett helt gäng av dem här om man ska vara krass, ska vara prisättning kvar på de europeiska börserna, vilket vi en såhär wow, att vi ens diskuterar en sådan fråga till, ska vi ha en ökad federal reglering av elnäten? Det finns hur mycket som helst att ta av det här som går in rätt på era affärsfundament.

[00:23] Niclas: Tillskriver vi rätt konsekvenser av den här typen av regulatoriska förändringar i er affärslogik? Vad får det för konsekvenser?

[00:23] Anja: Nu säger du "tillskriver vi"? Då är det från vilka är vi? Men jag tror generellt sett att man, det inte alltid finns en förståelse för hur stor konsekvenst det skulle ha om man rubbar på fundamenten. Det går att justera saker i utsläppshandelssystemet till exempel. Om man börja rubba grundtron på riktningen och takten på utfasningen av utsläppsrätter. Det kan skapa mycket stora negativa konsekvenser för investeringar. Då kommer vi, tidigare, hamna i en ännu sämre situation igen nästa gång vi hamnar i en kris. Det är stora risker och det är något vi kämpar för mycket hårt och är mycket tydliga med i vår kommunikation på EU-nivå. Och i Sverige har vi mycket starkt stöd, även om du sa att de politikerna som stod där inte vågade lova det. Vi ser att det finns mycket starkt stöd från Sverige. Att man vill det. Det som talar för det, det är att man nu ser på ett annat sätt tycker jag, sambandet mellan konkurrenskraft och säkerhet och att vi fasar ut det fossila än vad man gjorde tidigare.

[00:24] Anja: Då var det bara en klimatfråga, vilket inte är bara en enormt fundamentalt viktig fråga för att utsläpp kommer att kosta. Antingen konsekvenserna av det eller utsläppshandelssystemet. Så är det. Men dessutom så kan vi inte vara långsiktigt konkurrenskraftiga om vi ska ha så pass mycket dyrare, så mycket högre kostnader för bränslen som det ser ut nu i Europa eftersom vi måste importera. Jag tror inte det här har varit helt klart alltid för alla aktörer i Europa. Det är inte konstigt Det är riktigt att enskilda industrier lobbar mycket hårt som har fått kraftigt ökade kostnader för att de ska få stöd. Här tror jag att det kommer att ske i slutändan en sund avvägning mellan att hjälpa industrier som är i en akut situation jämfört med att hålla dem under armarna under en längre tid, vilket skulle kunna bli en långsam, bara en långsammare, vad säger man, död, blödning, utfasning. Och det, Draghi, var inne på det här i sin rapport. Att Europa måste börja tänka på var finns det bäst förutsättningar för olika typer av industrier. Och Sverige har extremt goda förutsättningar för elintensiv industri.

[00:26] Anja: Så att det är mycket möjligt på sikt att, som det har alltid skett igenom historien, att industrier omformas. Och var de finns och i vilken form de finns och med vilken teknik. Det kommer alltid att förändras. Och försöker man bara hålla det här under armarna med konstgjord andning. Jag tror inte att det kommer att bli så.

[00:26] Niclas: Ja men vad bra, en spaning. Har vi då varit inne på relationen långsiktighet i politiken, vad vi ska nå. Och den kortsiktiga realiteten av att man går till val var fjärde år i Sverige åtminstone 5:50 i EU-parlamentet, man då måste förhålla sig till sentimentet i befolkningen. Så har vi den frågan om solidaritet inom Europa, ett europeiskt system. Där finns inte en brist på rapporter som pekar på det samlade värdet av att knyta ihop Europas energisystem till en mer enhetlig marknad, mer enhetligt reglerad. Mario Draghi lyfter det t.ex. i sin rapport i kommissionen 2024 som ett exempel. Den mest dagsaktuella frågan är inte nu längre bara en fråga om att pausa Hansa PowerBridge till Tyskland, utan även på de äldsta, mest grundläggande sammanslutningarna vi har till Danmark i syftet att som Ebba Busch säger, skapa full flexibilitet i hur vi utnyttjar de flaskhalsintäkter som har kommit av elprisområdena. Det här är en fråga om nationalism kontra Europa. Hur ser du den utvecklingen framåt från din horisont? Hur får vi ihop solidariteten för att få ett bra energisystem? Eller brister den nu? Eller vad tror du vi är på väg någonstans?

[00:27] Niclas: Är det mer nationalism nu? Eller förmår vi igenom den här krisen att vara mer samarbetsinriktade?

[00:28] Anja: Man kan se globalt sett att det är mer av nationalism. Att en sådan trend överlag. Det brukar ett handelsland som Sverige förlorar på. Vi är exportberoende och beroende låter som ett negativt ord. Men tack vare att vi har en stor export så är vi ett rikt land. Det tycker jag är mycket tydligt i den här regeringen att de fort värdesätter handel över gränserna, både i den här regeringen och i oppositionen. Och att en styrka för Sverige. Jag vet inte, jag skulle inte Man kan prata om solidaritet eller inte, utan så är ett sammankopplat Europa ett starkare Europa. Om vi pratar nu elförbindelse som är mitt område. I vissa lägen så är vi beroende av import. Att vara helt självförsörjande, det blir dyrt och det tror jag ingen riktigt eftersträvar. Så att kunna importera när vi behöver det blir oftast mer kostnadseffektivt när vi sammankopplar det. Plus att det nu för tiden i dag sker en del attentat och risker för attentat mot överföringsförbindelse att vara tätt sammankopplade med omvärlden är en trygghet för Sverige.

[00:29] Anja: Så tycker vi att det är något positivt att för Sverige, inte bara utifrån solidaritet med andra, utan för Sveriges egen skull, så är det viktigt.

[00:29] Niclas: Hur ska man tolka ett utspel om Kontiskan? Som är en länk som vi har levt med. En av de äldsta länkarna som finns i världen som har knutit ihop oss med Danmark. Hur ska man tolka det att man är ute och pillar på sådana saker som har varit en förutsättning? Kan du tänka det är ett system där vi helt plötsligt inte har en förbindelse till Danmark?

[00:29] Anja: Jag tycker inte man behöver tolka så mycket. Jag tycker man kan lyssna på vad, i det här fallet, vad Busch säger. Hon säger att hon vill ha en frihet kring flaskhalsintäkter och i annat fall vill hon stoppa de investeringarna. Det är det hon vill. Det behövs inte så mycket mer tolkning så att en del av en förhandling som syftar till att få större rådighet över de flaskhalsintäkter vi har. Återigen, jag har min roll från ett energibolag och från energibranschen. Då kan vi tycka sig att det är synd att blanda ihop de här sakerna. Sverige bör tycker jag, ha rådighet över våra flaskhalsintäkter. Sen vad de ska användas till, det finns reglerat från EU som handlar om att stärka överföringsförbindelserna. Det finns olika sätt att göra det. Vi har varit förespråkade förutom investeringar, av olika former av mothandel som leder till att stärka överföringskapaciteten i realiteten. Det finns olika sätt att stärka att det, och leva upp till regelverket. Då kan jag naturligt säga att det har ingenting med den andra frågan riktigt att göra.

[00:31] Anja: Men hur politiken väljer att förhandla, få lyssna på ministerns argument för det, snarare än att övertolka tror jag.

[00:31] Niclas: Upplever inte du, eller så är det bara du får gärna säga emot mig här, att givet hur stora förslag det är. Jag vill säga att man Jag är imponerad nu att Ebba Busch kämpar för att använda flaskhalsintäkterna för att bygga ny kärnkraft eller annan produktion. I annat fall så har vi inte en Kontiskan-förbindelse till Danmark om X antal år? En fråga jag tror jag för två år sedan inte ens kunde föreställa mig. Är det bara inte heller förändningen av marginal prisättningen att det skulle dyka upp som ens en, ens en brist på fantasi hos mig då, men inte ens skulle kunna fantisera om att det vill att vara en föresling för det finns vissa antagen taget för givet. Håller du med mig om att det sker en sådan förflyttning i storlek på frågorna nu?

[00:32] Anja: Eller tidigare så har vi den här globala trenden som går mer emot att nationalistiska förslag. Jag vill inte gå in och värdera i det här mycket större än andra förslag vi har sett innan eller inte. Jag kan bara säga att det vore olyckligt.

[00:32] Niclas: Du har många saker att förhålla dig till. Då tänker jag såhär. Vi har allmänheten. Vi pratade om allmänhetens uppfattning av Vattenfall och ert varumärke. Ni syns och hörs, som du var inne på, påverkar alla människor direkt eller indirekt i landet, omsett om man vet eller inte. Det här med att förhålla sig till el och elnät är en, vad det verkar, komplicerad sak för svenskarna. Den är inte helt lätt att förstå. Det är ett komplext system, lämpar sig illa för 30 sekunders sound bites hos politiker. Det senaste åren så kan vi gå igenom dels prishöjningar som kommer som en konsekvens av ett system som behöver förnyas, reinvesteras i men utvecklas för att möta de här 300 terawattimmarna på sikt i total efterfrågan. Vi har den om effekt och effekttarifferna, en prisignal vars själva grundsyfte det var att på sikt sänka systemkostnaden för gemene man och industrier i Sverige som, får man säga, körde in i en politisk vägg här under våren. Sen nu så har vi hela frågan om regleringsperiod, intäktsramen för elnäten. Man tillsätter utredningar för att se hur mycket som elnäten tjänar och vad man har för marginaler.

[00:33] Niclas: Allt det där riskerar att påverka förtroendet för branschen. Hur placerar du in var elnätsbranschen, och ni som ett av de största elnätsbolagen i Sverige befinner sig i diskursen mellan politiken i själva och allmänheten här? Är det ett tufft läge nu eller?

[00:34] Anja: Man börjar med såhär. Hushållen har varit i ett tufft läge många år. Det har varit inflation och kostnadskriser. Det är naturligt att man reagerar när inflationen börjar lägga sig och så får man ökade avgifter. Det är svårt att förklara varför det är det. Och även om man förklarar så blir det ingen glad över högre avgifter. Det är ett svårt läge att kunna nå ut med det. Jag vet att vi ibland får kritik även om politiker, i branschen, att vi inte är bättre på att vi klarar värdet med det vi levererar. Det tror jag vi har en hemläxa kring att kunna förklara bättre varför? Varför ser det ut såhär? Vad är det du betalar för? Vi kommer inte från att, om vi tar just elnäten, om jag får djupa i det, så befinner sig elnäten nu i en naturlig reinvesteringsperiod. Sist var 70, 80 talet byggde man ut det jättekraftigt och nu måste man byta ut en hel del delar. Och som regleringen fungerar, du får betalt för investeringar du har gjort.

[00:35] Anja: Du sa tidigare att vi tittar mot 300 TWh. Det är inte så att vi kan ta betalt av kunderna för investering vi ska göra längre fram. Utan vi får betalt, vi kan ta ut avgifter och få ett investeringsutrymme för investeringar som vi har genomfört. Nu måste vi genomföra mycket investeringar och gör det. Vattenfall investerade elva miljarder i elnäten förra året och Vattenfall Eldistribution lånar från moderbolaget för att finansera de här investeringarna. Så att avgifterna som man tar ut av elnätskunden, de räcker inte. Det är enorma investeringar som ska göras plus då för elektrifieringen. Det är ett jättetryck på att få anslutning av nya verksamheter. Det här går inte att göra och samtidigt över tid sänka avgifterna. Likväl så är förväntan på att avgifterna är för höga och de måste ner. Här tror jag att vi har ett gemensamt uppdrag för att förmedla rätt förväntningar. I ett läge vi befinner oss nu, vi har extremt bra elnät i Sverige. De är inte underinvesterade som mycket annan infrastruktur är Det är tack för att det finansieras via en avgift som du gör nu.

[00:36] Anja: Det är inte skattefinansierat och man ibland kan vara lockad att inte lägga pengar på det som inte ger direkt väljare. Om långsiktighet. Om långsiktighet. Det är svårt som politiker att göra det. Vi ser underinvesteringar i viktig infrastruktur. Här är det inte underinvesterat. Absolut kan man prata om effektivitet och med effektiva investeringar. Då betyder det att vi är i en stor investeringsperiod. Det kommer med kostnader. Om man har förväntningar på att vi ska fortsätta ha ett lika bra elnät som är konkurrenskraftigt om man jämför med hela världen. Vad är det? 99,98% tillgänglighet. Vi har blivit mycket bättre på att stå mot stormar och så, igenom de investeringarna som har gjort. Det är värt något. Det är värt mycket i att i tider där vi, där el är en så enormt viktig vara, det har nästan alltid varit, men blir ännu mer. Det kostar att göra de investeringarna. Vi har inte riktigt lyckats, än så länge, att nå ut med det. Vad är det pengarna går till och varför kostar det mer fast jag känner att jag får samma sak som jag fick innan?

[00:38] Anja: En frustrerande ekvation ibland.

[00:38] Niclas: Men är inte det här som tvingas dränera huset där hemma? Det är jättedyrt, omständligt, tomten blir ful och när det är klart tror du har betalat alla pengarna så märker du nästan ingen skillnad i huset alls. Det är där otacksamt för henne på hjärtat, den här typen av diskussion, hur rätt du nu än har, Anja, har vi haft i många år i branschen. Frågan jag ställer mig är såhär, vad kan vi göra annorlunda? För det sker en serie av saker där den här frågan politiseras. När Annika Viklund, chef för elnätsverksamheten på Vattenfall, var ute och berättade om bland annat det här stora 40 miljardersprogrammet som du har på ena sidan som ska investeras. Då blir rubriken i svenska Dagbladet rekordsatsning på elnätet du betalar. En slags symbol över hur den här frågan har laddat som en. Har vi tolerans för det vi ska skapa? Jag köper det du säger om att man inte tar ut framtida avgifter för sådant som kommer längre fram. Det som är andra sidan av myntet är att det kommer att komma mer investeringar längre fram.

[00:39] Niclas: Den här efterfrågan kommer som vi både önskar i både resiliens, klimat och kostnads-eller konkurrenskraftsperspektivet. Hur tar vi oss an det här på? Hur resonerar ni på Vattenfall om just komplexiteten i den här frågan? Du har politiker som måste ta hänsyn till andra omständigheter än ni och en väljarkår som är allt annat en djupt insatt i hur det här hänger ihop.

[00:39] Anja: Någonstans tror jag att vi måste bli, dels väldigt, tidigare, vi måste bidra till att skapa rätt förväntningar. Vi måste vara uppriktiga med vad vi ser framför oss. Om alla tänker att allt ska bli bara billigare, så måste vi vara tydliga med att, är det det här vi ska ha? Vad är alternativet? Om vi får en intäktsreglering t.ex. som inte stödjer investeringar, då kommer det bli mindre investeringar. Vad blir det för konsekvenser då? Är det det man vill ha? Eller vill man ha ett annat sätt? För det kan vi ha en diskussion om, nu är det avgiftsfinansierat och då blir det som vi sa mycket kännbar direkt i fakturan vad det kostar. Det finns andra sätt att finansiera. Ska det vara skattefinansierat? Det är fortfarande ungefär samma individer som ska betala, men det blir inte lika synligt. Är det ett bättre sätt för att hantera människors acceptans? Vad är alternativet? Om vi lyckas och när vi lyckas fasa ut i fossila och vi använder t.ex. elbilar och inte fossilbilar generellt, då blir det av med en kostnad. Nu är det så att mycket många känner att de befinner sig i både och.

[00:40] Anja: Man tar investeringskostnaden och man har kvar de gamla kostnaden, det är jobbigt. En puckel. Vi måste komma över. Sen tror jag, det finns olika sätt att finansiera det. Om man vill från samhällets sida att vi ska ha de här investeringarna för att man tycker att det är värt att ha ett robust och tillgängligt elnät. Då är frågan hur kan man lätta hushållens börda? Där har vi skatten igen. Vi betalar mycket skatt i Sverige på vår el och den kommer i dag på elnätsräkningen, även om det inte är elnäten som beskattar det. Det finns en del att spela med där och då vet jag att politiker säger såhär: Hur ska vi finansera det? Det kan man komma med förslag till, men det är inte heller olika roller. Politiken har den helhetsuppgiften. Vår uppgift är att säga: Vad blir konsekvenserna för oss? Om vi får de här besluten? Hur skulle man kunna lösa det för att öka hushållens acceptans av sin elräkning? Ett sätt skulle kunna vara att sänka skatten så du inte får så pass mycket högre totala kostnader, men du fortfarande får det som samhället vill att man ska leverera.

[00:42] Anja: Det är ett sätt att hitta lösningar på det som är så svårt att nå fram med.

[00:42] Niclas: Det var så, kontext. Ebba har stått på scenen tillsammans med Åsa Pettersson. Hon var mycket tydlig med frågan. Men vänta nu, hälften av det som är på elräkningen, vad står ni som politiker för att göra något åt det. Utan att få några tydliga svar. Vad tror du kommer hända nu när kommissionen går ut och blir allt tydligare med att skatten på el inte får vara högre än på de fossila kraftslagen eller fossila energibärarna? Och förslag på att man bör sänka skatten på el till Europas minimumnivå. Hur tror du det kommer slå in mot Sverige som relativt sett, våra grannländer, Danmark t.ex. har mycket hög skatt just på el? Tror du att det är något som man kommer att ta fasta på? Eller tror du att en så viktig fiskal skatt i Sverige att svenska politiker kommer att hålla emot?

[00:43] Anja: Vi ser redan att de har lyssnat. Det sänktes med 10% och det ligger ett förslag på att stoppa indexeringen. Det är steg i rätt riktning.

[00:43] Niclas: Nu är det mycket positivt. Nu går det bara skatten tillbaka till vad den var när valet var senast.

[00:43] Anja: Det är inte en jätteförändring. Vi skulle gärna se att den sänks mer. Det finns ett väldigt. Alltså frågar man alla partier så är i princip alla för en sänkt skatt på el. Det händer inte och då är det det att en viktig fiskal intäkt. Jag tror att partierna tänker på hur skulle man kunna göra det här? Finns det något annat sätt att få de skatteintäkterna? För när de fossila skatteintäkterna minskar, vilket är som en konsekvens av att vi konsumerar mindre fossilenergi, så det blir en lucka i budgeten. Var tar in den. Det pågår alldeles garanterat, den typen av tankar bland de politiska partierna. Är det kilometerskatt? Är det vad det nu är för något? Jag tror att man tar intryck, inte för att kommissionen nödvändligtvis säger det, utan för att det en sänkt skatt skulle bidra med den samhällsutveckling som man vill ha från svensk sida. Jag tror att allt fler tycker att den skatten är orimligt hög. Jag tror mer av det skälet än att kommissionen säger det.

[00:44] Niclas: Okej, men jag tolkar så din spaning är att det här kommer.

[00:44] Anja: Jag tror att det kommer mer sänkningar. Det tror jag. Sen när det är ett sätt, det kan inte säga, men jag tror det. Precis som vi pratar med ETS. Verkligheten, vad som på riktigt blir bra för en samhällsutveckling. Jag tror att det vinner på sikt.

[00:44] Niclas: Nu har vi pratat om hur man resonerar som politiker och du breddar bilden av vad en politiker måste ta hänsyn till flera gånger i den här intervjun. Mer kommunikation, mer ansvar för den förståelsen som svenska medborgare behöver ha över tid för att koppla ihop det vi å ena sidan säger på lång sikt och hur konsekvenserna blir på kort sikt, givet investeringscyklar och annat. Så har vi myndigheter då, där Energimarknadsinspektionen är en av dem myndigheter. Ni måste ha mycket kommunikation, givet för att de övervakar regelverket och marknadsfunktion i Sverige. Där ligger det vår förslag på en ny intäktsreglering från 2028 och framåt som kallas för RP5, reglerperiod 5, där ni och era regionnätskollegor varit ute och flaggat för att om den här genomförs av som den är formulerad nu, så kommer den ha betydande effekter på en investeringsbudget, givet att ni måste tänka affärsmässigt när ni gör investeringar. Hur närmar man sig den frågan ur ett perspektiv? Var tycker du vi står i dag?

[00:46] Anja: Så som vi har närmat oss den är precis så att vi har försökt förmedla konsekvensanalys. Vad händer? Om man gör de här förändringarna, vad blir det för konsekvenser för vår verksamhet? Får jag bara göra en kort liten runda runt? Det är många som tittar på Vattenfall Eldistribution och tycker att vi borde kunna göra investeringar även om det inte är lönsamt. Eller eftersom vi är ett statligt bolag. Då måste man hela tiden komma ihåg att förutom att vi följer vårt ägardirektiv som säger att vi ska göra affärsmässiga investeringar och på så sätt skapa en rimlig konkurrenssituation, inte mot andra aktörer på marknaden. Men för elnätsverksamheten, vi har en miljon ungefär elnätskunder. Om vi skulle subventionera deras investeringar, det blir orättvist mot alla andra elnätskunder som inte har ett statligt företag. Det vore konstigt att bara de om man skulle få lägre elnätsavgift. Så ska man göra affärsmässiga investering. Vad vi gör, vi förmedlar de konsekvenserna direkt till Energimarknadsinspektionen primärt och försöker förklara att det är vår bild och vår syn av det. Vi har än så länge inte sett utfallet av det.

[00:47] Anja: Det kommer till hösten. Vi hoppas att man har tagit intryck av det som branschen samfälligt har sagt, oavsett om det är stora företag, småföretag, kommunalägda eller vilken ägarform man än har. Så även om de verksamheterna har olika grundförutsättningar, så har alla pekat på riskerna för investeringar, beroende nu på hur utformningen av intäktsreglering blir.

[00:47] Niclas: För där kan man säga att gapet är stort. Man tar kalkylräntan och Tommy från Energimarknadsinspektionen, situationerna har varit här och förklarat hur de tänker och hur de ser på det och att det här tillbakablickande metoden med 8 år för att få en stabil utveckling av WACC som det heter, eller kalkylräntan för att uttrycka sig enkelt, är en beprövad metod i Europa. Nästa argument är att det här är något som ska återbetala sig över en hel investeringscykel och inte kortare än så. Men gapet är stort, onekligen. Det är anmärkningsvärt stort mellan där upplåningsräntan befinner sig i dag på en internationell marknad som dessutom är präglad stigande räntor nu som är konsekvens av det vi var inne på innan här emot sundet och dyrare ammoniumnitrat eller konstgödsel till dyrare drivmedel som påverkar kostnadsstrukturen för massa produkter i samhället. Alla produkter i samhället skulle man nästan kunna tro. Vad branschen säger att man, och vad Energimarknadsinspektionen säger att det här kommer att landa i då. Det är inte små. Du låter så, när du beskriver det här så att vi ska stå inför det här. Det är stora gap. Har ni inte en roll att driva påverkan på den här processen så att samhället förstår vad följdkonsekvensen är?

[00:49] Niclas: Om man nu är där ute och tror att vi ska stå inför en stor omställning och så blir den inte av för det finns inte lönsamhet att göra investeringarna som krävs för att dra elnätet dit där konsumtionen ska komma.

[00:49] Anja: Men alltså det tycker jag att vi gör. Som jag sa, det tycker vår roll att beskriva vad konsekvenserna skulle bli av olika utfall. Det tycker vi gör. Nu, vi pratar primärt med Energimarknadsinspektionen för det är de som har uppgiften att göra det. Vi har sagt det publikt och i olika sammanhang. Det är det här att innan man vet vad det är, vad de landar i, så vi kan säga: Blir det den här lösningen? Då kan det hända det här. Blir det den här kalkylräntan? Så kan det bli det här. Det som har legat på bordet, det har vi varit mycket tydliga med att så låg kalkylräntan som 1,7% eller 1,80%, det vore förödande för investeringarna. Det har vi sagt och säger i många olika sammanhang. Det tycker jag är vår roll att göra det. Som andra bolag och energiföretagen gör. Så apropå det här, förväntningar på vad får elnäten kosta. Investeringar sker inte bara av sig själv. Kraft, utan man måste kunna låna kapital rimligt. Man måste få en rimlig avkastning, oavsett vad man är för bolag för att göra det.

[00:50] Anja: Vi får se var vi hamnar.

[00:50] Niclas: Ni planerar att bygga små modulära reaktorer strax söder om Varberg, om jag får att stå rätt.

[00:50] Anja: Westerberg Kraft numera. Nu mera, ja.

[00:50] Niclas: Just det, De har bytt namn. Det här är en fråga som ligger mycket nära politiken. Man ska till och med kunna säga att första frågan i hela tid av talet som grundade samarbetet hänger på kärnkraften där de fyra partierna kunde komma överens. Samtidigt så rår det fortfarande inte politisk tydlighet eftersom man kan tänka sig att den här investeringen ska finnas där i hundra år och ska överlevas många politiska majoriteter. Det här, bara det här valet är inte en fråga. Det kommer över 20 val till som ska hantera den här. Men upplever du att det nu finns sådan stabilitet och tydlighet i frågan från politiken att det här kärnkraftsprojektet är stabilt framåt, trovärdigt framåt? Om du skulle sätta din egen ord på det, hur bedömer du ny kärnkrafts trovärdighet i sin resa mot byggnation? Det vi står nu.

[00:51] Anja: Det finns ett mycket starkt och mycket brett stöd för Westerbergkraft. Det är inte bara regeringen som har drivit på och att mycket aktiva i att skapa förutsättningen för det. Men även Socialdemokraterna säger det mycket tydligt. Jag ser att fler partier än så är mindre emot. Jag ser att det finns ett mycket starkt och brett stöd för det projektet.

[00:52] Niclas: Vad är er roll i hela public affairs och public relations funktionen i att klara av och göra här då relation mellan politik och allmänhet och myndigheter som du ser det?

[00:52] Anja: Först ska man komma ihåg att Vi startar vår förstudie till det här projektet innan den här regeringen tillträdde. Det var på sommaren innan. Vi såg över förutsättningarna för att investera i ny kärnkraft av omvärldsskäl. Vi såg framtida elbehov och att befintlig kärnkraft en dag kommer nå sin livslängd även om vi hoppas kunna driftsmässigt förlänga våra reaktorer. Vi såg att det här är något som är intressant att titta på. Just små modulära reaktorer tyckte vi först att det skulle kunna vara något man kunde driva, kunna investera i på kommersiella grunder. Låt oss titta på det. Då när det sen lades relativt fort att, okej, det här är intressant, men det går inte på det en kommersiell grund. Då har vår roll, om vi sa från public affairsperspektiv, har varit att förklara om samhället vill ha kärnkraft, vilka förutsättningar krävs. Vi är intresserade av att investera om vi får rätt förutsättning. Det här är de förutsättningarna som behöver komma på plats och berätta om det. Det har vi gjort mycket transparent i mycket många olika sammanhang under de här åren. På samma sätt har det varit vår roll att bidra i de utredningar som regeringen har tillsatt.

[00:53] Anja: Vi har haft experter i utredningarna, vi skriver remissvar, vi förklarar, utvecklar våra ståndpunkter. Det är för att Vattenfall tillhör de bolagen som har störst kompetens inom kärnkraft i Sverige. Så om samhället vill ha det, då har vi en viktig roll i att förklara, okej, men vad behövs det då för att vi ska kunna göra det? Inom tid och budget som vi vill göra.

[00:54] Niclas: Vi pratade tidigare om det här med kostnaden för att politik som först är bestämd ändras i efterhand och affärsförutsättningar rivs upp. I vilken mån upplever vi? Eller är kärnkraften påverkad av politisk stabilitet? Hur jobbar man med det? Ni kommer till någon punkt när ni ska trycka på knappen och säga nu kör vi den här investering, nu allokerar vi de här medlen. Då kan jag tänka hur sätter man ord på vilken trygghet man då måste skapa som är en form av samhällskontrakt. Jag menar vi väljer trots att nya politiker, saker kan hända. Hur bygger man upp det? Jag antar att det är både mot politiken olika partier, men det är mot allmänheten. Ni har fler generationsperspektiv på den här frågan. Hur jobbar ni med det?

[00:55] Anja: För det första, nästan alla investeringar i vår bransch är på extremt långsikt och mycket kapitalintensiva investeringar. Vad alla i branschen hela tiden ber om så är det förutsägbarhet, långsiktiga villkor. En viktig parameter. För Kärnkraft som är så enormt stora projekt, ett av de största infrastrukturprojekten vi har genomfört i Sverige, så är det helt avgörande att inga fundamentala saker förändras efter det att investeringsbeslutet är fattat. Det sätt som Westerberg kommer hantera det är genom att man behöver tecknas civilrättsliga avtal. Så att när man har kommit så långt så att man är redan för ett investeringsbeslut, då måste förutsättningarna vara klara. För det har vi mycket tydligt sagt under de här åren att det som driver kostnader är i stor utsträckning förseningar. Och förseningar orsakas oftast förändringar i krav på design eller säkerhetsföreskrifter förändras och så måste man göra om designen på reaktorn. Och efter att man har börjat bygga, då kommer det med enorma kostnader. Det har vi varit mycket tydliga med att om den typen av förändringar, om man fattar beslut om det, då kan inte de kostnaderna ligga på bolaget.

[00:56] Anja: Det blir för stora risker och det är inte smart för samhället heller, om man gör så.

[00:56] Niclas: Det har pratat om att det räcker inte med de här 1500 megawatten. Så skulle programmen behöva mycket större för att få kostnadseffektivitet. Det skulle vara bra om det fanns Jag hade Carl Berglöf i podden där han pratade om att det skulle behövas finnas flera projekt där man kan samordna och kompetensutveckla ett helt kärnkraftprogram. Hur är det och hur funkar det när ni är först ut, men är behov av förutsättningar som har med andra kommersiella parter för att få ner kostnaden? Vi har pratat tidigare på den, med att vara tidigt ute med en ny teknik och hur man ska bära teknikrisken för något som inte är så etablerat på marknaden, inte kommit igenom inlärningskurvan än. En annan typ av dimension. Hur jobbar ni med denna? Måste ni jobba med att troliggöra Sverige som kärnkraftsland? Det är min fråga.

[00:57] Anja: Westerberg Kraft ska investera i runt 1500 megawatt och det har varit mycket tydligt att det är det som är fokus för det projektet. Om det kräver, vilket gör ett nytt slutförvar för att det ska bli rimliga kostnader att dela på i större, då kan Westerberg för att ta kostnaden för 1500 som en andel av det andra. Då blir följdeffekten av det att staten behöver garantera att kommer inte de andra projekten. Det finns mycket stort intresse för fler kärnkraftsprojekt, det som Westerberg står inför. Men kommer inte dem av olika skäl? Men då behöver staten ta den risken. Det som sagt, det har vi varit transparenta med. Det var en del av budgeten nu från regeringen att man tar den risken medan Westerberg ska ta sin andel av kostnaden för slutförvaret. Det är det som krävs för just den investeringen. Det är fler saker som krävs, men angående det med storleken på program.

[00:58] Niclas: Vad tror du personligen? Tror du att det kommer att finnas 1 500 megawatt kärnkraft 2040 i Sverige?

[00:58] Anja: Jag tror att det kommer att bli.

[00:58] Niclas: Ni har varit mycket stora investerare i den havsbaserade vinden som är, Det andra mycket stora kraftslaget är landbaserad vind. Men givet som enskilda punkter så kan de bidra till mycket energi. En stor del av det som var effektkommission Skånes ambitioner för att få bättre balans i sin import, export, var just de havsbaserade parkerna där en av dem var er. Er track record när det gäller den här typen av investeringar på kontinenten eller i Europa har varit mycket starkt. Ni har varit en drivande aktör. Ännu inget beslut om investering i Sverige. Vad är det som du ser behövs och hur jobbar ni med den frågan? Givet det vi pratade tidigare om takt och timing. Om det nu är så att vi förespeglar oss, eller som vi tänker oss, hypotetiskt nu. Det är många saker igenom samma här. Men säga att AI datacenter kommer till eller något annat kommer till som skjuter fart på den här efterfrågekurvan? Hur preppar man ett land för att klara av att göra kompletterande investeringar för att få fart på matchningen mellan efterfrågan och produktion?

[00:59] Anja: Om vi kommer tillbaka till det vi pratade om tidigare, att jag tror att fokus behöver ligga på nu att få i gång användningen. Datacenter vill göra mycket stora investeringar i Sverige och våra grannländer och i världen. Så potentialen för mycket kraftigt öka andelen är enorm. Men sen vad som i realiteten blir av, det kommer till stor del avgöras av om vi kan möjliggöra elnätsanslutningar. Och de flesta av de här investeringarna är så pass stora att det kräver stamnätsförstärkningar. Det vet vi att det tar, det tar tid. Det behöver gå fortare. Man behöver få mycket tidigare besked om när, om och när man kan få sin anslutning. Jag ser inte att vi behöver vara oroliga kortsiktigt för att de ska sluka en massa el, i Sverige. Utan vi, vad vi borde vara oroliga för framför allt, det är att de investerar någon annanstans, för vi behöver den här kritiska infrastrukturen i Sverige. Men som du är inne på, vi måste preppa för det. Det här är bara en typ. Vi vill ha omställningsinvesteringarna, industriinvesteringarna. Då gäller det att vi är redo med produktionen när användningen har tagit fart.

[01:01] Anja: Då är det en fördel att vi har flera havsvindprojekt som har kommit en bra bit på väg. Vi har Vattenfall har ett antal onshore-projekt som vi driver och som hela tiden förutsätter att det finns en köpare, att det finns en användare som vill ha den här elen. Vi springer på för att preppa det vi kan, så att man kan möta användningen när den är där. Jag tror, riktar jag nu med fokus på att kunderna ska våga gå vidare och kunna gå vidare och göra investeringar. Då tror jag att vi är redo att möta upp med produktion. Då krävs vissa grundförutsättningar, bland annat för tillståndsfrågan är mycket viktigt. Att det finns sätt att jobba med Försvarsmakten så att man hittar lösningar kring samexistens. Att det är de stöd som började rulla ut i kommunerna. Att det finns en långsiktighet i det så man vet att om man säger dag till ett projekt så kommer man kunna få dem mer än längre fram, till exempel. Och anslutningarna för offshoreprojekt. Har man den fundamenten, det betyder inte att investeringarna sker i dag, men de sker när de behövs, när kunderna vill ha dem.

[01:02] Anja: Om man har de grundförutsättningarna på plats.

[01:02] Niclas: Är det här en fråga som du ser att ni följer eller driver när det kommer till hur balansen ska se ut? Om ni driver den, hur gör ni det?

[01:03] Anja: Vi driver den. Du får gärna säga vad du tycker. Vi driver den igenom att vi lägger fram de förslagen på vad som behövs. Du har själv sett en fempunktslista som vi har lagt ut nu inför valet kan man säga, vad vi tycker behöver göra för att elektrifieringen ska ta fart och för att vi ska vara redo att kunna möta elektrifieringen. Vi vill förmedla proaktiva förslag för att nå de mål som politiken har satt upp. Det gör vi. Vi gör det medialt, vi gör det i möten. Vi försöker vara transparenta i det vi tycker är rätt väg.

[01:03] Niclas: Alltså ni, du frågade för min bedömning där. Det är klart, jag har varit på så många vattenfallsseminarier i så många år att jag vet att ni har räknat på det här, både framlänges och baklänges, på tvären och bredden och allt däremellan. Så visst har ni lagt resurser och tid på att visa på hur det här skulle kunna gå till. Det jag upplever, det är att ni har den rollen ni har. Ni är utförare i ett statligt bolag och när ni lägger fram det här så är det fortfarande, vi har mycket begåvade saker, men det är stora gap mot vad som sker i verkligheten och det är naturligt. Det som bekymrar mig är att vi har ett antal mycket stora aktörer som är kapitaliserade och som vill driva efterfrågan och att Sverige skulle kunna vara ett land med mycket goda i Europa, både när det gäller att bygga planerbar kraftproduktion, men bygga ut stora mängder, volymer, nytt energitillskott över året. För att elektrifiera både vår transportsida och vår industri, hur den nu är konstruerad. Att det inte tar fart. Jag tycker ni har sagt det såhär: Ta det fart så måste vi göra alla de här sakerna.

[01:04] Niclas: Tar vi utredningen kring havsbaserade vinden, då hade de en jätteambitiös tidplan, men då sa de att man skulle kunna komma i gång med ett auktionsbaserat system, 2028, men det kräver att myndighet får uppdrag är det nu skulle de haft det. Det är så många av de verktyg som ni föreslår som på sätt och vis... Det är mycket oklart att veta vad att det händer något med dem. Den systemdesignen som ni har efterfrågat inte riktigt finns där. Håller du med om det eller tycker att det är för generellt?

[01:05] Anja: Du har rätt i att vi har lagt fram förslag på vad som skulle kunna göras. Du har rätt i att inte elanvändningen har ökat, så som alla tidigare sa. Det har vi pekat på. Sen vi är inte politiker och ska inte vara politiker. Vi kan peka på det här. Vi kan peka på det här ville ni uppnå, såhär ligger det till? Det här kan man göra om man fortsatt vill driva i den här riktningen. Det är de förutsättningar vi behöver som en affärsmässig aktör för att göra investeringar. Det är det vi kan säga. Om man tittar på, flera gånger nu, att man bör fokusera på användasidan och på vad industrin behöver. Vi är inte heller bäst på att säga vad de behöver. Vi vet om vi ska investera i elnät och elproduktion och flex. Det är vår kärnverksamhet och det kan vi säga. Vi lägger fram förslagen. Om det nu är att kunder inte riktigt vågar fatta sina investeringsbeslut, då måste man höra vad är det de behöver för något.

[01:06] Anja: Det är inte vår främsta expertis att säga vad det är för något. Däremot har vi frågat dem, vad är det för hinder och så. Det har vi varit ute med och berättat vad vi har hört att de här projekten säger, som t.ex. osäkerhet kring klimatmålen, ett stort hinder, att man inte vet riktigt när man får en elnätsanslutning, kan vara ett annat hinder. Grönt premium, osäkerhet kring hur man får det för sina produkter. Det är ett antal saker som de har sagt dem. Då kommer nästa frågan: Vad kan man göra åt det för att överbrygga de här osäkerheterna som politiker? Då råder jag politiker att lyssna till dem som ska göra de investeringarna för det är dem som bäst kan säga vad de behöver för att komma dit. Medan vi är bäst på att säga vad vi behöver i vårt företag och vår bransch för att vi ska kunna göra investeringar.

[01:07] Niclas: Men är du bekymrad över efterfrågan utifrån att den inte finns där eller utifrån att det saknas förutsättningar för att tillmötesgå den?

[01:07] Anja: Jag är mer bekymrad kortsiktigt för att efterfrågan inte har tagit fart. Mer än oro för att vi inte skulle kunna möta den om den kommer. För det är det vi har sett nu, tidigare, att det är inte ett omedelbart samband att det finns produktion och att investeringarna sker. Det är inte heller ett omedelbart samband att även tillgång till elnätsanslutning finns och att investeringen sker. Det är flera parametrar som industrin tar hänsyn till inför sina investeringsbeslut. Vi kan göra det vi kan, men vi kan inte heller som investera och sedan bara sitta och vänta på att kunden ska komma. Då går det inte särskilt bra för ett företag om man gör det. Vi måste ha en efterfrågan på våra tjänster. Det som man kan vara oro för det är att Sverige tappar det försprång som vi har, fortfarande har, men man vill inte att vi ska tappa det försprånget. När man ser sådana tecken att ett företag på riktigt är oroligt för om de ska göra investeringen här eller en annan del av världen eller så. Då ska man lyssna på dem och säga: Vad är det ni behöver för att Sverige ska vara drömlandet att investera i? Nu är det val om bara fyra månader och då kommer de politiska temperaturerna gå upp och energifrågorna om jag tolkar institutet rätt är en av de fem viktigaste frågorna och givet energikrisen som vi nu är i och vi inte vet var den är på väg, skulle det här mycket kunna bli en stor valfråga igen.

[01:09] Niclas: Hur påverkar eller hur ser er väg framåt nu till valet? Blir något annorlunda? Agerar ni annorlunda? Vad lägger ni fokus på? Hur kommer vi se Vattenfall i den här valrörelsen? Om vi kommer att se den inte som ett politiskt parti som misstolkar mig inte min fråga, utan mer att ni tar den här. Vilken roll kommer ni ta?

[01:09] Anja: Vi kommer att ta samma roll som vi gör annars. Vi kommer att vara tillgängliga och transparenta. Vill man ha kunskap, fakta, så vidare, så kommer vi fortsätta förmedla det. Vår roll är inte att gå in och driva valrörelse. För oss spelar det ingen roll vilka partier som vinner. Det är upp till väljarna och vi vill inte ha någon påverkan på det. Men finns vi tillgängliga och kommer att förmedla den kunskap som vi har även under den här perioden. Valrörelseår är speciella år. Det är politiken och politikerna som kommer att höras. Det är de som ska synas och höras.

[01:10] Niclas: Om du fick att skjuta med en medmänsklig förväntan på politikerna inför valrörelsen, vad skulle du skjuta med då?

[01:10] Anja: Det skulle vara att inte lova något som inte är praktiskt möjligt att leva upp till och som inte leder oss i rätt riktning, både på kort och lång sikt. Det är mycket lätt som politiker att man vill lova mycket för att få väljare. Vi alla som är i branschen gärna ser denna stabiliteten vi har pratat om och de långsiktiga förutsättningarna. Att inte bli något som bara river upp de förutsättningar som alla vill ha på plats för att de investeringarna ska komma som gynnar Sverige. Det är en önskan.

[01:11] Niclas: Du Anja, tack så mycket för att du tog din tid att komma och vara med här i Energistrategipodden.

[01:11] Anja: Tack så jättemycket för att jag fick komma.

I intervjun diskuterar Anja Alemdar, chef för Public Regulatory Affairs på Vattenfall Sverige, energibranschens roll i en tid präglad av geopolitisk oro, energikriser och politisk osäkerhet. Samtalet rör både det europeiska energiläget, Sveriges energisystem och samspelet mellan politik, marknad och samhälle.

En central utgångspunkt är att energifrågan idag inte enbart är en klimatfråga, utan lika mycket handlar om konkurrenskraft och säkerhet. Europa är fortfarande beroende av importerade fossila bränslen, vilket gör systemet sårbart för externa chocker. Lösningen, enligt Alemdar, är fortsatt elektrifiering och utbyggnad av fossilfri elproduktion – något som både stärker ekonomin och minskar sårbarheten.

Samtidigt beskriver hon en tydlig spänning mellan kortsiktiga politiska beslut och långsiktiga systembehov. När energipriserna stiger snabbt tenderar politiken att vidta åtgärder som ger omedelbar effekt för hushåll och företag, exempelvis sänkta drivmedelsskatter. Dessa åtgärder kan dock motverka den långsiktiga omställningen. Alemdar menar att politiken ofta behöver balansera mellan vad som är långsiktigt rationellt och vad som är politiskt möjligt i en valcykel.

Vattenfalls roll inom public affairs beskrivs som att förmedla fakta och konsekvensanalyser av politiska beslut. Bolaget försöker tydliggöra vad som krävs för att nå uppsatta mål, som elektrifiering och nettonollutsläpp, och vilka regulatoriska förutsättningar som behövs för att investeringar ska bli av. En viktig del av arbetet är också att bygga förtroende genom konsekvent och välunderbyggd kommunikation.

Ett återkommande tema är investeringsklimatet. Alemdar betonar att stabila och långsiktiga spelregler är avgörande, särskilt för kapitalintensiva investeringar som elnät, vindkraft och kärnkraft. Osäkerhet kring exempelvis EU:s utsläppshandelssystem (ETS) eller nationella regleringar riskerar att bromsa investeringar. Hon varnar för att om fundamenten i systemet rubbas kan det få stora konsekvenser för Europas framtida energiförsörjning.

När det gäller Sverige lyfter hon att landet har goda förutsättningar tack vare ett i stor utsträckning fossilfritt elsystem. Samtidigt finns utmaningar, särskilt kring elnäten. Sverige befinner sig i en period av stora reinvesteringar och utbyggnad, vilket driver upp kostnaderna. Det är svårt att kommunicera till allmänheten varför avgifterna ökar när nyttan inte alltid är direkt synlig. Här ser hon ett behov av att både bransch och politik blir tydligare med vilka investeringar som krävs och varför.

En annan viktig fråga är att efterfrågan på el inte ökar i den takt som tidigare förväntats. Trots god tillgång på elproduktion och projekt i pipeline tvekar många industrisatsningar på grund av osäkerhet kring exempelvis elnätsanslutning, klimatpolitik och marknadsförutsättningar. Alemdar menar att fokus nu behöver ligga mer på att skapa trygghet för investerare och industri, snarare än enbart på att bygga mer produktion.

När det gäller kärnkraft uttrycker hon att det finns ett brett politiskt stöd i Sverige, vilket är avgörande för långsiktiga investeringar. Samtidigt krävs tydliga och stabila villkor, ofta i form av avtal mellan stat och bolag, för att hantera de stora riskerna.

Avslutningsvis betonar Alemdar vikten av att politiken i valrörelser undviker att lova åtgärder som inte är långsiktigt hållbara. För att energisystemet ska utvecklas i rätt riktning krävs stabilitet, tydlighet och en samsyn kring målen – annars riskerar investeringar att utebli och omställningen att försenas.