#332 - Sofia Eng, NODES

[00:00] - Niclas
Sveriges elnät står inför en enorm utmaning de kommande decennierna. Förutom de stora investeringar som behövs för att nå planeringsmålet om 300 terawattimmar ska man också möta de krav som kommer med DSO-rollen och hantera nya produktionsmönster. För att lösa det här effektivt behövs såklart en massiv digitalisering, men också effektiva marknader. I dag pratar jag därför med Sofia Eng, som är projekt- och operativ chef på företaget Nodes. Som plattformsleverantör är de med och skapar lokala flexibilitetsmarknader i syfte att lokalnätsbolag ska kunna köpa flexibilitet för att lösa nätutmaningar. Dels är det intressant att Nodes är verksamma i flera länder och därmed också har erfarenhet av vad som krävs för att skapa likviditet på sådana marknader. Så vilka produkter behövs? Vad av intäktsramen, EU-lagstiftning och annat? Det pratar vi om i dag. Kul att ha er med! Sofia Eng, varmt välkommen till Energistrategipodden.

[00:01] - Sofia
Tack så mycket, det är roligt att vara här.

[00:01] - Niclas
Du är något så fint som Head of Markets Operations på Nodes. Vill du snabbt berätta: vilka är ni?

[00:01] - Sofia
Ja, Nodes har utvecklat och driftar en lokal flexibilitetsmarknadsplattform. Det är en plattform där nätbolag köper olika typer av flexibilitetstjänster från olika typer av flexleverantörer. I Sverige används Nodes plattform av Göteborg Energi Nät och Mölndal Energi Nät som en del av Effekthandel Väst. Tidigare användes Nodes plattform också av Stockholm Flex och Jämtflex. Utanför Sverige används vår marknadsplattform i Norge av åtta nätbolag, och den används av Fingrid och nätbolaget Helen Sähköverkko i Finland. Den används också av nätbolag i Belgien, Schweiz, Spanien, Grekland, England och Kanada.

[00:02] - Niclas
Ni har en del marknadsutbredning i olika länder. Men hur kom du in på det här? Vad var det som gjorde att du ville jobba med lokala flexibilitetsmarknader?

[00:02] - Sofia
Jag har en bakgrund inom energimarknader och elnät. Jag har jobbat med det sedan 2005. Mitt första jobb var faktiskt på ett företag som heter GodEl i Stockholm – det var precis när företaget hade startats. Sedan flyttade jag till England och började jobba på Ofgem, Storbritanniens motsvarighet till Energimarknadsinspektionen. Jag jobbade med att utveckla intäktsreglering för elnät med fokus på driftkostnader. Men jag ville ha ett mer internationellt perspektiv och började därför på EDF Trading, handelsdelen av det franska företaget Électricité de France. Jag fortsatte med reglering och policyfrågor och jobbade mycket med hur tilldelning av kapacitet sker på förbindelser för el och gas mellan länder. Jag flyttade sedan till Paris, jobbade ett kort tag som konsult och började på Nodes i början av 2020. Det som drog mig till Nodes var möjligheten att vara med och utveckla en ny marknad – den lokala flexibilitetsmarknaden.

[00:04] - Niclas
Men det måste ju ha varit något du såg när du gick in i Nodes. Vad fick dig att tro på idén?

[00:04] - Sofia
Dels möjligheten att få fortsätta jobba med marknader – jag tycker marknader är roliga – och att göra det internationellt. Men också möjligheten att vara del av ett mindre och växande företag.

[00:04] - Niclas
Okej. Energisystemet utvecklas: mer vind, allmän elektrifiering – i Sverige är behovet våldsamt om man ser på prognoser från SKGS och andra. Det sätter ett enormt tryck på systemet, som dessutom är starkt reglerat. Att våga etablera en marknad i en så reglerad miljö trots omställningsbehovet – hur gör man?

[00:05] - Sofia
Vi började i liten skala med pilotprojekt. Först i Norge tillsammans med två nätbolag, och sedan i andra länder – i England, i Sverige och även på andra håll. Pilotprojekten har utvecklats allt mer.

[00:05] - Niclas
Varför start i Oslo?

[00:05] - Sofia
Nodes ägs av ett norskt företag som heter Å Energi. Därför har vi vårt huvudkontor i Oslo.

[00:06] - Niclas
När ni började med pilotprojekten visste man inte mycket om hur de här marknaderna skulle utvecklas eller vilka standarder man skulle använda. Vad gjorde att ni fick förtroendet att driva innovation i ganska viktiga städer?

[00:06] - Sofia
En av våra principer är: börja enkelt och bygg komplexitet över tid. Börja med en minimal fungerande produkt (MVP), testa den, justera vid behov och bygg vidare.

[00:06] - Niclas
I Power Circles genomgång av flexmarknader är Effekthandel Väst störst både i antal deltagande flexaktörer och avropade timmar. Vad har varit framgångsfaktorerna för att bygga upp volym?

[00:06] - Sofia
Flera saker. Nätbolagen har gjort det väldigt lätt för flexleverantörer att delta och lyssnat noga på deras behov. Tillsammans har vi förändrat och utvecklat produkter för att passa flexleverantörerna. Första året med Göteborg Energi Nät hade vi två aktiva flexleverantörer och ett par testaktiveringar. Säsong fyra deltog nästan 30 flexleverantörer.

[00:08] - Niclas
Så en central lärdom är att man inte kan förutse flexaktörernas förutsättningar – tätt samarbete behövs för att utveckla deras möjligheter att delta.

[00:08] - Sofia
Absolut. Det är jätteviktigt att lyssna på feedback. På Effekthandel Väst utvecklade vi tillsammans med nätbolagen det vi kallar ”max usage” – en avtalstyp som fungerar som ett uttagstak. Den används främst av elbilsladdnings-aggregatorer men även av processindustri. Det attraktiva är att inga baselines krävs och att den är enkel. Flexleverantören vet i förväg vilka timmar som gäller och att man ska hålla sig under ett visst effekttak – utan att behöva logga in eller bygga automatik.

[00:09] - Niclas
Nu när vi ändå är inne på baselines och avtalsformer – kan du överblicka vilken typ av marknad vi talar om och vad som är viktigast?

[00:09] - Sofia
Vi har tre typer av avtal. Först aktiveringsmarknaden, ”ShortFlex” (LFME i de svenska förslagen). Nätbolaget köper flexibilitet under kort period, i Sverige en timme (kan vara 15 eller 30 minuter). Flexleverantören får aktiveringsersättning när man aktiveras. Beroende på marknaden kan det vara auktion, kontinuerlig handel eller auktion följt av kontinuerlig handel.
Sedan tillgänglighetsavtal, ”LongFlex” (LFMP och LFMH). Flexleverantören garanterar tillgänglighet vissa timmar/dagar över en period genom att lägga bud på aktiveringsmarknaden; man får tillgänglighetsersättning och vid aktivering även aktiveringsersättning.

[00:11] - Niclas
Hur planeras den längre marknaden?

[00:11] - Sofia
Det är upp till nätbolaget. Ofta ingås säsongslånga avtal, och många kompletterar med kortare avtal – en månad eller en vecka.

[00:11] - Niclas
Var ser ni störst intresse?

[00:11] - Sofia
Både LongFlex och max usage, beroende på typ av flexleverantör och resurs.

[00:12] - Niclas
Att få med aktörer kan vara komplicerat – industri m.m. har särskilda förutsättningar. Du sa att en framgångsfaktor var att lyssna in aktörerna. Hur formas processen för enkelt deltagande?

[00:12] - Sofia
Lyssna på deltagarna och undvik onödiga krav. I Effekthandel Väst är processen mycket enkel: som flexleverantör skriver du avtal med Nodes och får tillgång till plattformen. Du behöver inte skicka mätdata – det kan komma direkt från nätbolaget – och du behöver inte ta fram baselines, det kan plattformen generera. Du behöver lära dig hur du lägger säljbudd. I vissa fall har vi gjort det tillsammans, särskilt vid max-usage-avtal. Då kan hela processen gå på ett par timmar. Vill man integrera och automatisera tar det längre tid via vårt API.

[00:13] - Niclas
Vad är de vanligaste frågorna?

[00:13] - Sofia
Hur funkar Microsoft Authenticator?

[00:13] - Niclas
Okej – helt andra frågor än de tekniska man först tänker sig.

[00:13] - Sofia
Vi går såklart igenom hur avtalstyperna funkar, hur man loggar in och hur man lägger bud på marknaden.

[00:13] - Niclas
Finns risker för processer och elkvalitet när man går upp och ner?

[00:14] - Sofia
Det är säkert frågor som kommer upp internt hos flexleverantörerna, men vi deltar inte i de diskussionerna.

[00:14] - Niclas
Att göra det attraktivt att vara med handlar om pris och timing. Flexaktörer kan ju också delta i stödtjänstmarknader eller ägna sig åt arbitrage. Hur gör man den lokala marknaden attraktiv?

[00:14] - Sofia
Tiderna för aktivering är jätteviktiga. I Effekthandel Väst har nätbolagen aktiverat tillgänglighetsavtal innan Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader stänger. Då vet flexleverantören om man kan delta där eller inte. Vi har också utvecklat en ”armamentssignal”: en notifikation vid viss tidpunkt om att man måste vara beredd att delta lokalt – får man inte signalen är man fri att delta på SVK:s eller Statnetts stödtjänstmarknader.

[00:16] - Niclas
Okej, som en form av trygghet.

[00:16] - Sofia
Precis.

[00:16] - Niclas
Prissättning då – hur ska ett elnätsbolag tänka för att attrahera likviditet över tid?

[00:16] - Sofia
Man kan titta på priserna på SVK:s marknader, till exempel mFRR. Sedan är det lite trial and error. Börjar du lågt får du se hur flexleverantörerna svarar – det är det marknaden är till för. Historiska priser kan också vara vägledande.

[00:17] - Niclas
När man ska utveckla marknaden – hur attraherar man ny kapacitet? Vet aktörer om möjligheten, eller krävs aktivt säljarbete?

[00:17] - Sofia
Det krävs aktivt säljarbete, oftast drivet av nätbolagen. Det tar resurser.

[00:17] - Niclas
Vi har en marknad i Göteborg och Mölndal, sa du. Vilka trösklar behöver lösas för att fler städer/områden ska kunna ha lokala flexibilitetsmarknader?

[00:18] - Sofia
Ur nätbolagens perspektiv är intäktsregleringen viktig. Det måste gå att finansiera att starta och prova en flexmarknad och sedan köpa flex. Totex-baserad intäktsreglering, som EI nu föreslagit för kommande period, ger lösningsneutrala incitament – nätbolagen optimerar totala kostnader i stället för att flexköp som OPEX slår direkt på resultatet medan nätinvesteringar som CAPEX ger avkastning. En annan fråga är i vilken grad nätbolagen tillåts använda villkorade avtal. Ställningstagandet är att de ska användas när marknadsbaserade alternativ är uttömda, men att bygga likviditet tar år. Standardisering är också viktigt för att göra det lättare för flexleverantörer att delta på olika lokala marknader.

[00:20] - Niclas
Du nämnde standardiseringen i Sverige – vill du beskriva mer?

[00:20] - Sofia
Energiföretagen har tagit fram tre typer av standardiserade produkter; förslaget har skickats till EI. Annat standardiseringsarbete pågår också. Den här säsongen på Effekthandel Väst inför vi betalningsregler som är desamma som på Eons marknader för att underlätta för flexleverantörer. Standardisering är positivt, men det är jätteviktigt att det fortfarande går att använda produkter utanför standarderna utan att behöva särskilda undantag, så att man kan testa och innovera.

[00:21] - Niclas
Tillbaka till intäktsregleringen och förslaget om en totex-del som omfattar både drift- och kapitalkostnader i elnätens intäktsram. EI har också tydliggjort att villkorade avtal ska användas först när flexibilitetsalternativ är uttömda, och att behoven ska inventeras. Kritiken är att detta gör det krångligt att införa lokala flexibilitetsmarknader – villkorade avtal upplevs enklare och mer kontrollerbara, utvecklingskostnaden är stor och incitamenten har varit otydliga, plus osäkerhet om leveransförmåga. Hur ser du på det?

[00:22] - Sofia
Det behöver inte vara så komplicerat att starta en marknad. Med Göteborg Energi Nät började vi i november 2021 och första aktiveringen var i januari året därpå. I Finland satte vi upp marknaden med Fingrid och Helen Sähköverkko på 20 dagar – vi har en plug-and-play-lösning. Men för att marknaden ska kunna användas i daglig drift måste den vara likvid och man måste kunna lita på leveranser. Därför behöver vi fortsätta utveckla baselines och analysera vilka metoder som fungerar bäst. När vi räknar ut levererad flexibilitet jämför vi mätdata med ett referensvärde – baseline – som speglar vad resursen hade producerat/förbrukat utan försäljning på den lokala marknaden.

[00:24] - Niclas
För att validera åtgärden, exakt. Men hur bygger man tillit när tekniska problem kan uppstå om leverans uteblir?

[00:24] - Sofia
Det är en gradvis process. Hittills har reglerna varit snälla: levererar du inte minskar betalningen gradvis. De reglerna kan skärpas över tid, och på sikt kan man tänka sig straffavgifter – levererar du inte blir du betalningsskyldig. Men dit är det långt i dag.

[00:25] - Niclas
Hur ökar tilliten över tid? Vad är det långsiktiga värdet för t.ex. Göteborg Energi Nät av att bygga en flexibilitetsmarknad?

[00:25] - Sofia
I Effekthandel Väst finns överskridande avgifter som lokalnät betalar till överliggande regionnät. Nätbolagen har alltså incitament att aktivera flexibilitet i stället för att betala avgiften. Det driver dem.

[00:26] - Niclas
Hur utvecklas nätbolagens kompetens att avgöra behoven?

[00:26] - Sofia
Det varierar. Vissa har fortfarande ganska manuella lastprognoser och agerar manuellt. Andra har verktyg och kan automatisera handel på marknaden. Den utvecklingen pågår parallellt och är viktig.

[00:26] - Niclas
Ni är aktiva i flera länder och med i organisationen SmartEn. Vad ser ni därifrån – hur utvecklas elnäten i Europa?

[00:27] - Sofia
Gemensamma teman är intäktsreglering och standardisering av produkter. Vi skulle gärna se EU-gemensam standardisering – 27 olika standarder vore olyckligt. Flexleverantörer agerar i flera länder och intresset ökar.

[00:27] - Niclas
När kan sådan standardisering komma?

[00:27] - Sofia
Första steget är nationell standardisering. Det finns mycket att lära över gränserna – bra lösningar i Norge kan användas i Sverige, i Grekland i andra länder, och så vidare. England har kommit långt.

[00:28] - Niclas
Hur inkorporerar vi kunskap från marknader som kommit längre?

[00:28] - Sofia
Vi bidrar genom att funktionalitet vi utvecklar för en marknad också finns för andra. Vi har även ett forum för nätbolag att utbyta tankar. EU-organisationer som E.DSO och ENTSO-E driver också utbyte och samarbete.

[00:28] - Niclas
Alla i Europa sitter med liknande problem: mer förnybart, nätutbyggnad som flaskhals. Ser ni konkurrens från andra Nodes-liknande plattformar?

[00:29] - Sofia
Det finns andra marknadsplattformar i Europa; det varierar mellan länder.

[00:29] - Niclas
På lång sikt – vart leder detta?

[00:29] - Sofia
Vi vill bidra till en välfungerande, likvid lokal flexmarknad. Vår ambition är att vara ett datadrivet techbolag som hjälper nätbolag att nå sina mål, med ökat behov av digitalisering – där hoppas vi hjälpa till.

[00:30] - Niclas
Låt oss gå upp ett steg: regionnät och stamnät. Det finns stödtjänstmarknader på stamnätsnivå (SVK), och det som händer lokalt påverkar region- och stamnät. Hur får man ihop samarbetet mellan nivåerna?

[00:30] - Sofia
Det behövs koordinering. Vår förhoppning är att små resurser i lokalnät ska kunna delta även på region- och stamnätsnivå. Ett sätt är att både lokal- och regionnät handlar flexibilitet på Nodes. Vi skapar områden där nätbolaget köper flexibilitet, och varje resurs kopplas till ett område som utgör en budlista. Köp- och säljbud sorteras i prisordning och matchas per område.

[00:31] - Niclas
Hur detaljerad är områdesindelningen?

[00:31] - Sofia
Det beror på nätbolaget – från mycket små områden till hela nätet. Man kan koppla områden till varandra: ett litet område kopplas till ett större så att säljbud i det lilla också blir tillgängligt i det stora. Det kan kopplas mellan nätbolag (lokal-till-regionalt). Det testades i Stockholm Flex och testas i Norge. I Finland, inom FinFlex TSO congestion management-marknaden, handlar Fingrid och Helen Sähköverkko gemensamt. Man kan också skicka bud som inte aktiverats lokalt vidare till stödtjänstmarknaden, som mFRR – det testades i Stockholm Flex och i Norge.

[00:33] - Niclas
Så som aktör i ett litet område kan mitt bud, om det inte får tillslag lokalt, skickas vidare till TSO:s marknad?

[00:33] - Sofia
Ja, med vissa restriktioner. I Stockholm Flex krävdes förkvalificering för att skicka vidare till SVK:s mFRR. Där aggregerade vi bud per BRP. I Norge aggregerade vi över olika flexleverantörer och agerade som BRP. Det kan göras på olika sätt.

[00:34] - Niclas
EI:s underlag pekar på stora framtida flexibilitetsbehov i extrema scenarier med mycket förnybart. Vad krävs för att marknaden ska bli så enkel, smidig, likvid och välbetald att även privatpersoner i större skala kommer med?

[00:35] - Sofia
Redan i dag kan privatpersoner delta via aggregator. Vi har enskilda elbilsladdare med. För att växa måste trösklarna vara låga och standardisering viktig.

[00:35] - Niclas
Det kräver inte bara standardisering utan också kommunikation mellan elnätsbolag, samsyn om problembilder och BRP:er som förstår balansen med aggregatorer. Många parter måste förstå sina roller.

[00:36] - Sofia
Ja, och dit hoppas vi att vi är på väg.

[00:36] - Niclas
Då blir automation viktigt – en tröskel är en tydlig satsning på digitalisering och automation inom elnäten.

[00:36] - Sofia
Det är viktigt. För att använda marknaden effektivt behöver processer automatiseras och stödverktyg finnas. Men all automatik behöver inte vara på plats för att starta – många börjar utan automatiserade processer och det fungerar bra i början. Det är en gradvis process.

[00:37] - Niclas
Kan andra nätaspekter än effekt bli handlingsbara produkter – t.ex. spänningskvalitet?

[00:37] - Sofia
I dag har vi både aktiv och reaktiv effekt (active/reactive power). Vi ser att olika typer av produkter kan läggas till framöver.

[00:37] - Niclas
Olika elkvalitetsprodukter vore spännande – mer precisa prissignaler men högre krav. Hur följer man upp det, och hur skapar man incitament för elnätsbolag att satsa – kompetens-, process- och IT-mässigt?

[00:38] - Sofia
Det blir en gradvis process: börja enkelt och bygg komplexitet över tid.

[00:38] - Niclas
Vilka krav kommer att riktas mot elnätsbolag att göra omställningen?

[00:39] - Sofia
Krav kommer från EU- och nationell reglering. Det kan också komma krav från nätkunder där det saknas kapacitet för anslutning – de som annars får villkorade avtal.

[00:39] - Niclas
Om jag sammanfattar: börja i liten skala, pilota, ha mjuka kanter och möjlighet att göra fel och rätta till, använd standardisering men begränsa inte innovationen. Bygg förmåga över tid, var lyhörd mot aktörer, börja med några få och bygg vidare. Detta kommer fortsätta i kölvattnet av elektrifieringen, mer förnybart och nätutbyggnad som flaskhals. Har jag förstått rätt?

[00:40] - Sofia
Absolut. Jag vill också lägga till att det nu finns en enorm möjlighet för både nätbolag och flexleverantörer att vara med och bygga en välfungerande marknad. Det är viktigt att nätbolag testar vad som funkar innan alla regler är skrivna – och att flexleverantörer tycker till. Många av dem har inte flexibilitet som huvudverksamhet; deras behov måste tas om hand.

[00:41] - Niclas
Vad är din personliga dröm, avslutningsvis? Om fem år på Nodes – vad hoppas du att ni har uppnått?

[00:41] - Sofia
Vår ambition är att vara ett datadrivet techföretag som hjälper nätbolag att bli digitala och optimera sin verksamhet. Vi vill fortsätta ligga i framkant och erbjuda våra tjänster i Sverige, Norge, Finland och andra länder.

[00:41] - Niclas
Tack, Sofia, för att du tog dig tid att vara med i Energistrategipodden.

[00:41] - Sofia
Tack så jättemycket!

Utgångspunkt: Elnät under hårt tryck

Sveriges elnät står inför stora investeringar och ett växande behov av flexibilitet när elektrifieringen och andelen variabel produktion ökar. För att hantera detta krävs både digitalisering och effektiva lokala flexibilitetsmarknader där nätbolag kan köpa tjänster som avlastar nätet när och där det behövs.

Aktörerna: Sofia Eng & Nodes

Sofia Eng är Head of Markets Operations på Nodes, en plattform för handel med lokal flexibilitet.
Användning i dag:

• Sverige: Göteborg Energi Nät och Mölndal Energi Nät (Effekthandel Väst). Tidigare: Stockholm Flex och Jämtflex.
• Norden/Europa: Åtta nätbolag i Norge; Fingrid och Helen Sähköverkko i Finland; även Belgien, Schweiz, Spanien, Grekland, England och Kanada.
  Nodes ägs av Å Energi (Norge) och har huvudkontor i Oslo.

Vägen in: Pilot först, bygg sedan

Nodes metodik är att börja enkelt (MVP) och öka komplexiteten över tid.

• Start i Norge med två nätbolag, därefter piloter i bland annat Sverige och England.
• Snabb implementering möjlig: Göteborg Energi Nät från start nov 2021 till första aktivering jan 2022; i Finland sattes en marknad upp på 20 dagar med Fingrid och Helen Sähköverkko.

Produkterna: ShortFlex, LongFlex och “max usage”

Tre huvudtyper av avtal/produkter:

1. ShortFlex (LFME): Aktiveringsmarknad för korta perioder (ofta 1 timme; kan vara 15/30 min). Ersättning vid faktisk aktivering. Handel kan ske via auktion, kontinuerligt eller kombination.
2. LongFlex (LFMP/LFMH): Tillgänglighetsavtal där leverantören förbinder sig att vara tillgänglig vissa timmar/dagar under en period. Får tillgänglighetsersättning plus aktiveringsersättning vid nyttjande.
3. Max usage (uttags­tak): En enkel avtalsform utan baselines, vanlig för elbilsladdnings-aggregatorer och processindustri. Leverantören håller sig under ett förutbestämt effekttak under givna timmar.

Varför “max usage” blev populärt: Det sänker tröskeln, är lätt att förstå och kräver ingen automatisering i början.

Onboarding: Låga trösklar och lyhördhet

Nyckeln till att bygga likviditet har varit att göra deltagandet enkelt och lyssna på flexleverantörernas behov.

• Mätdata kan hämtas från nätbolaget; plattformen kan generera baselines.
• Man lär sig lägga bud; ibland görs detta tillsammans med leverantören.
• Processen kan ta några timmar vid enkel onboarding; integration/automation via API tar längre tid.
• Vanliga frågor är ofta praktiska (t.ex. inloggning/Authenticator) snarare än tekniska.

Timing & prissättning: Så attraherar man bud

Flexaktörer växlar mellan lokala marknader och stödtjänstmarknader (t.ex. mFRR hos Svenska kraftnät). Därför är tidpunkten för aktivering avgörande:

• I Effekthandel Väst aktiverar nätbolagen tillgänglighetsavtal innan SVK:s marknader stänger, så leverantörer vet var de ska lägga sin kapacitet.
• Nodes introducerar en ”armamentssignal” (notifikation) som förvarnar om att man måste vara beredd för lokal aktivering; uteblir den är man fri att delta på TSO-marknaderna.
  Prisstrategi: Utgå från prisnivåer på SVK:s marknader och historik; därefter trial and error för att hitta nivån som drar in likviditet.

Tillit, verifiering och regelverk

För att marknaden ska användas i den dagliga driften måste aktörerna lita på leveranserna.

• Verifiering: Levererad flexibilitet räknas genom att jämföra mätdata med en baseline (referensförbrukning/-produktion utan aktivering).
• Reglernas utveckling: Hittills ”snälla” (ersättningen minskar gradvis om leverans uteblir). På sikt kan skärpta regler eller straffavgifter bli aktuella.
• Ekonomiska drivkrafter: Lokala nät kan betala överskridande avgifter till regionnät; flexibilitet kan vara billigare än att betala avgiften – vilket skapar incitament att aktivera flex.

Intäktsreglering & standardisering: Trösklar som kan sänkas

Två centrala systemvillkor påverkar takten:

1. Intäktsreglering (TOTEX): Förslaget om totex-baserad modell gör incitamenten mer lösningsneutrala (OPEX och CAPEX vägs ihop), vilket underlättar att välja flexlösningar när de är samhällsekonomiskt fördelaktiga.
2. Villkorade avtal vs. marknad: I dag sägs villkorade avtal användas först när marknadsalternativ är uttömda. Men att bygga likviditet tar tid, så regler bör beakta uppstartsfasen.
3. Standardisering: Energibranschen i Sverige har tagit fram förslag på standardiserade produkter, och betalningsregler synkas mellan marknader (t.ex. Effekthandel Väst och E.ON:s marknader). Standarder ska underlätta, men samtidigt måste innovation utanför standard vara möjlig utan att begära undantag.
4. EU-nivå: Det finns starkt intresse för EU-gemensam standardisering (i stället för 27 varianter). Lärdomar bör delas mellan länder (Norge, Finland, Grekland, England m.fl.).

Koordinering mellan nät­nivåer: Lokal → Regional → Stamnät

Det som sker lokalt påverkar region- och stamnät. Målet är att samma resurser ska kunna delta på flera nivåer:

• Nodes skapar områden (zoner) i plattformen; varje resurs kopplas till ett område med en budlista. Små områden kan kopplas till större, och mellan nätbolag.
• Testat i Stockholm Flex och i Norge; i Finland finns en gemensam marknad där Fingrid (TSO) och Helen Sähköverkko handlar tillsammans (FinFlex TSO congestion management).
• Bud som inte aktiveras lokalt kan (med restriktioner) skickas vidare till stödtjänstmarknader som mFRR – kräver bl.a. förkvalificering och kan aggregeras via BRP.

Deltagare: Från industri till hushåll

I dag deltar industri, aggregatorer (särskilt för elbils­laddning) och andra resurser. Privatpersoner kan redan vara med – via aggregator – och finns i praktiken i vissa upplägg (enskilda laddare). För att öka volymen ytterligare krävs:

• Fortsatt sänkta trösklar (enkla avtal, tydliga processer).
• Standardisering som gör det lätt att delta på flera lokala marknader.
• Digitalisering hos nätbolag, men allt behöver inte vara på plats för att starta – automatiseringen kan komma stegvis.

Blick framåt: Fler produkter, mer data, mer automation

Förutom aktiv och reaktiv effekt kan fler produkter utvecklas över tid – tänk elkvalitet (spänning m.m.). Det ökar precisionen i prissignaler men kräver mer avancerad mätning, verifiering och regelverk.
Nodes ambition är att vara ett datadrivet techbolag som hjälper nätbolag att bli digitala och optimera sin vardag, och att fortsätta verka i Sverige, Norge, Finland och fler länder.

Slutpoängen

• Börja smått, lär snabbt, skala gradvis.
• Sänk trösklarna för flexleverantörer och var lyhörd för deras behov.
• Bygg likviditet genom enkel onboarding, kloka aktiveringstider och rimlig prissättning.
• Stöd med regler: totex, smidiga standarder och rätt incitament i uppstartsfasen.
• Koordinera nivåerna så resurser kan verka lokalt, regionalt och i stamnätet.
• Digitalisera, men låt automationen växa fram.
  Detta är vägen mot välfungerande lokala flexibilitetsmarknader som avlastar nätet, sparar kostnader och underlättar elektrifieringen.