OBS! Transkribering & Sammanfattning är AI-genererad
[00:00:07] - Niclas
Hej och välkommen tillbaka till Energistrategipodden. Här utforskar vi energimarknadens utveckling genom ögonen på de aktörer som är mitt i den. Vilka val gör de? Och varför? Jag som delar intresset för bättre förståelse heter Niclas Sigholm. Kärt barn har många namn. Eller vad sägs om aggregator, VPP, BSP eller varför inte FSP? Här ryms aktörer som siktar på att utveckla och förändra energiekosystemet genom att styra egna eller andras flexibla resurser. Med ökad volatilitet på elmarknaderna följer behovet av resurser som kan styras mot pris-signaler. Och även om vi har besökt den här delen av branschen förut är den fortfarande i sin linda och flera som har försökt har redan hunnit stöpas om. Vad krävs då för att bli en framgångsrik flexibilitetsleverantör på dagens elmarknad? Vilken position är uthållig? Och vad behöver hända för att rätt incitament ska finnas för aktörerna med resurser? Kul!
[00:01:10] - Klas
Härligt att vara med!
[00:01:17] - Niclas
Klas Johansson, du är vd på Fever. Varmt välkommen till Energistrategipodden.
[00:01:21] - Klas
Tack så mycket, en ära att vara här.
[00:01:23] - Niclas
Okej, ni är ett relativt nystartat bolag och ni är en av de aktörer som ska gå in och hjälpa samhället att lösa frågan om hur man kan få mer delaktighet inom flexibilitet. Skulle det vara en ungefär rättvisande bild av vad ni håller på med och hur skulle du vilja blomma ut det?
[00:01:44] - Klas
Helt rätt. Jag kanske skulle vända på det. Vi är ett av de bolag som vill se till att så många resurser som möjligt ska kunna vara med och stötta elnätet. Och hur man tar sig dit – där finns många olika tankar.
[00:01:57] - Niclas
Vad är storyn bakom Fever? Berätta hur ni började och vilket hål i marknaden ni såg.
[00:02:03] - Klas
I Sverige är vi begåvade med ett väldigt stabilt och bra elnät. Men det är också byggt på ett gammalt sätt. Vi kommer från techsidan där det är mycket decentralisering och mjukvaruoptimering för att göra saker mer effektiva. Vi såg ett hål i marknaden: att lösa komplexa distribuerade systems deltagande i ett ganska rigitt och känsligt system. Vi kommer inte från energibranschen utan från en helt annan sida, men vi såg ett behov av att gifta det gamla, rigida infrastruktursystemet med ett modernare mjukvarulager.
[00:02:47] - Niclas
Det här är intressant, för branschen pratar ofta om att vi behöver in fler folk och att det generellt råder kompetensbrist i många områden. Vad var det som fick er att rikta in er mot energibranschen från början?
[00:03:02] - Klas
Lite speciell historia. Vi var fyra personer som ville jobba tillsammans och funderade på vad vi skulle göra. Vi satt i Gamla stan i ett rum och klurade. Jag kom med idén att det finns mycket som behöver göras i energibranschen och förväntade mig ett ganska svalt mottagande från de andra tre – men de blev taggade, och ju djupare vi gick desto mer taggade blev vi. I slutändan är vi som många andra: vi gillar att lösa problem, och vi såg många problem man kunde lösa med vår typ av erfarenhet. Det var inte en slump, men det dök upp när vi började gräva och då blev vi exalterade. Och sen har jag jobbat mycket med tech, med mjukvara, och min farfar asfalterade vägar och byggde saker. Man kan åka runt i Stockholm med min pappa och han kan peka: ”Här var farfar med och byggde.”
[00:04:03] - Klas
Jag har tänkt att det där kommer jag aldrig kunna visa för mina barn. Så det här är kanske mitt försök att i en gungstol som 85-åring kunna säga till barnbarnen: ”Det här energisystemet – det var farfar med och byggde.” En liten egoistisk drivkraft att bidra med något handfast till samhället. Den tanken gick jag i gång på.
[00:04:28] - Niclas
Nu när ni jobbat ett tag – om vi stannar vid er ingång i branschen – ni kom utifrån, såg ett hål i marknaden och gav er i kast med att lösa det. Vad har du mötts av när du kommit närmare energibranschen?
[00:04:44] - Klas
Tidigare jobbade jag på ett bolag inom betalningar. Då var vi väldigt beroende av bankerna. Det är lite liknande här: ett tungrott, rigitt system som är svårt att ändra riktning på snabbt. Det finns mycket vilja men kanske inte förmågan att få saker att röra på sig. En del av det hoppas vi lösa med vår tekniska plattform – att göra det enklare för det här tungrodda systemet att röra sig lite snabbare. Det går inte alltid; vissa saker går långsamt. Men det är kul att viljan och visionen finns – verktygen för att genomföra det saknas ofta.
[00:05:33] - Niclas
Vilka är era kunder?
[00:05:35] - Klas
Huvudfokus är stora energibolag som sitter nära kunder, har stark kundrelation och varumärke, ofta med lokal förankring – men som kanske inte har möjlighet att tekniskt bygga komplexa plattformar. Sen jobbar vi även med datacenter och hårdvaruleverantörer. Men huvudfokus är att hjälpa stora energibolag; vi tror de blir viktiga i mixen.
[00:06:00] - Niclas
Hur låter det när du träffar ett större energibolag? Vad förklarar du att ni för till bordet?
[00:06:05] - Klas
Det beror på. Industrin är spretig i var man befinner sig på resan att förstå flexibilitet. Vissa ligger i framkant – några av våra kunder har en stark vision, och då är det enklare för oss att fråga: ”Vad kan vi göra för att hjälpa er?” Andra kommer från ”vi säljer el – vi behöver inte göra det här.” Konkret: många tappar kunder i dag för att de inte kan erbjuda bra flexibilitet. Jag ska inte säga nödbromsreaktion, men det blir: ”Okej, det här är tufft, vi förlorar kunder.” Det tråkiga ingångsvärdet kan sedan vändas – när vi börjar jobba ser man att marginalerna ökar kraftigt och kunderna blir nöjdare. Då blir det en raket i stället för en nödbroms.
[00:07:09] - Niclas
Vi kommer säkert in på mjukvara och optimering, men vad behöver ni sätta ut i form av hårdvara hos kunderna?
[00:07:19] - Klas
Kul fråga. Naivt tänker man först: allt via API och digitalt – några personer i ett rum kan lösa det i stor skala. Sen kommer verkligheten ikapp: det finns väldigt många hårdvarutyper där ute, olika sätt att styra, olika karaktärsdrag. För oss är det viktigt att inte diskriminera resurser. Det finns massor som skulle kunna bidra men som i dag hindras. Vi har därför olika metoder beroende på hårdvara. Vi föredrar cloud-to-edge-styrning, men har insett att det finns hårdvara som inte stöder det tillräckligt säkert eller snabbt – den måste vi också lösa. Många i industrin har teknisk bakgrund och gillar att lösa tekniska problem – de bygger sofistikerade lösningar som kanske inte är hållbara för slutkonsumenten.
[00:08:28] - Klas
Exempel: PLC/gateway-controller – den hårdvara som monteras på resursen för att kunna styra effektivt.
[00:08:34] - Niclas
Någon form av hubb, brukar det kallas?
[00:08:36] - Klas
Exakt – en hemma-hubb eller energi-hubb. När vi startade kostade en sådan ofta runt 10 000 kronor. Att investera i t.ex. batteri är redan stort – att dessutom lägga 10 000 för att kunna delta på FCR-D blir ohållbart. Vi frågade oss: hur gör vi det så enkelt och billigt som möjligt för så många som möjligt att bidra till ett stabilt elnät? Vi behövde utveckla egen hårdvara som inte kostar mer än ca 1 000 kronor för slutkund. Så det gjorde vi – även om vi lovat oss själva att inte bli ett hårdvarubolag. Men det behövdes för att vår tjänst skulle nå ut. Vi kan alltså styra på många sätt – alla har för- och nackdelar.
[00:09:25] - Niclas
Coolt, då förstår vi: ni gör både cloud och edge och har även en gateway ni använder för att styra resurser – av skäl som hastighet, säkerhet eller protokoll. Man pratar normalt om VPP/flexaktörer i tre kundkategorier: residential (privatkunder), commercial och industrial. Du har varit inne på det – vilka områden är ni specialiserade inom?
[00:09:55] - Klas
Det speglar vår resa. När vi startade 2022 var fokus på stora energilager som deltar på FCR-D. Alla visste att marknaden skulle mättas, men inte hur snabbt. Produkten – att styra ett stort energilager mot en marknad – är relativt enkel. Särskilt efter marginalprissättningen kom på plats. Vår spaning var att över tid pressas marginalerna – det blir i princip ren order/trading, inte styrningen som särskiljer aktörer. Medan distribuerade resurser, som måste poolas ihop för att bli relevanta, innebär komplexitet i aggregering och orkestrering. Ska vi lösa problem ska vi fokusera mer på det segmentet.
[00:11:12] - Klas
Tittar man bakom mätaren och framför mätaren för hushåll och industri är det inte jättestor skillnad – olika mönster och storlekar, men optimeringsmässigt liknar problemen varandra, så länge man håller sig till vissa resurser. Börjar man grotta i specialmaskiner blir det skräddarsytt. Överlag kan man lösa liknande problem för industri/kommersiellt och hushåll med en relativt liknande produkt. Utvecklingen för stora resurser går nog mer mot finansiella produkter – inte riktigt där vi långsiktigt vill lägga vår plattformstyngd.
[00:11:59] - Niclas
Om vi vänder på det och tänker era kunders kunder – hushåll respektive industri/kommersiellt – vad är potentialen? Det diskuteras även nationellt vilken flexibilitet som finns. Vad är din syn?
[00:12:25] - Klas
Kärt ämne. Det finns allt från rena finansiella frågor – vad kostar det att hålla systemet stabilt – till teknisk motståndskraft och decentralisering. Om en substation slås ut, vad innebär det? Har du ett stort energilager kopplat på en punkt gör det inte så mycket nytta i det scenariot. Har du många distribuerade resurser får du större motståndskraft – förutsatt mjukvara som kan ställa om. Därför går jag i gång på distribuerade resurser: vi kan nog få ner kostnaden för flexibilitet om vi är duktiga mjukvarumässigt på styrning och onboarding. Och vi får ett mer motståndskraftigt system över tid. Det är min teori.
[00:13:41] - Niclas
Och själva potentialen – vad har ni sett? För era energibolagskunder finns besparingar, men fler värden också?
[00:14:01] - Klas
I slutänden kokar mycket ner till pengar – att lösa egna obalanser eller skapa värde på öppna marknaden. Men det handlar också om kundlojalitet och att komma närmare kunderna. Vår plattform gör att elbolag kan gå från att sälja kilowattimmar till att sälja energi som tjänst. Med styrning och data får man en annan interaktion än bara en faktura per månad.
[00:15:21] - Klas
Även om det inte var exakt din fråga…
[00:15:23] - Niclas
Det är inte så lätt. Potentialen i att göra detta? Hantera obalanser, undvika att övertrassera effekttariffer/abonnemang, unika kundproblem – man är intresserad av slutvärdet. Det finns en holistisk grundtanke om resurseffektivitet, men att kvantifiera värdet är inte alltid lätt. Är det det du säger?
[00:16:03] - Klas
Absolut. Man måste tro på flexibilitet övergripande – med mer förnybart på konsumtions- och produktionssidan behövs det. Sen finns direkta värden via marknader, och värden vi inte riktigt förstår i dag. Om elkonsumtionen ska fördubblas på 20 år finns två beroenden: nätutbyggnad – kostnad och, viktigast, tid. Oavsett pengar bygger vi inte ut nätet i den takt som behövs. Därför är det intressant hur vi med mjukvaruoptimering och nya resurser kan påskynda omställningen utan att sitta fast i nätutbyggnadens tidsskala.
[00:17:14] - Niclas
Tid och rum – kan man flytta energi finns ett värde. Ni går in i en mer komplex affär: påverka kunders förbrukningsmönster. Laddbox mot FCR-marknader har varit standard – sällan aktivering, kort tid, kunder märker det inte. Men beteende spelar roll – skiftgång i industrin, hushållens nya effekttariffer osv. Hur jobbar ni med den delen som är betydande för potentialen?
[00:18:31] - Klas
Jag kommer från betalningar och risk. Hur gör vi systemet säkert utan att kunderna blir lidande? Högsta säkerhet kan man få genom att tvinga alla till kontoret med legitimation och DNA-prov – men det blir en usel upplevelse. Samma här: jag vill inte lägga beteendeförändring på slutkunden – det är supersvårt. Prissignaler kan hjälpa – under pristoppar började folk tvätta på natten – men ju mer vi kan lösa på vår sida desto bättre. Ta elbilsladdning: människor kan inte planera perfekt. De ska inte straffas finansiellt för att behöva plugga i/ur bilen. Vi ska lösa komplexiteten så att de kan leva som vanligt. Vi ska inte stänga av folks tvättmaskiner mitt i en cykel. En tillverkare hörde av sig: ”Vi har första tvättmaskinen som är FCR-D-kompatibel.” Jättekul, men inte där vi ska fokusera. Bättre att styra icke-intrusiva resurser för att kompensera – t.ex. dra ner laddning på elbil eller ladda ur batteri. Edge of the grid är inte hårdvara – det är människan. Vi måste göra det enkelt för dem att leva i ett flexibelt energisystem.
[00:20:40] - Niclas
Marknaden för flexibilitetsleverantörer har varit tuff de senaste 6–8 månaderna, inte minst efter FCR-D:s ”punktering”. Vi har sett konkurser, uppköp, omstruktureringar. Rösten har varit att marknadskonstruktionen och ersättningen för flexibilitet inte riktigt betalar sig. Hur ser du på marknadstillgång och prissättning av värdet er produkt levererar? Finns ett problem?
[00:21:24] - Klas
Branschen kanske dödar mig nu, men jag välkomnar prisnedgången. I slutänden betalade vi alla via nätavgifter och elräkningar. Det var orimligt att köpa ett batteri och betala av det på ett år – få finansiella system fungerar så över tid. Det var ohälsosamt. Alla bryr sig om miljön tills det kostar för mycket – därför måste affärslogiken hålla. Lägre marginaler stresstestar vår produkt: producerar vi inte tillräckligt värde är det inte framtiden. Det tvingar oss att bygga effektivt och skalbart från dag ett.
[00:22:28] - Klas
Att det varit konkurser beror ofta på att man byggt för den verklighet som var då. Många aktörer söker sin plats. Ibland är det tre parter som alla vill vara med – adderar alla värde? Om inte, ska en bort. Vi kommer se mer av det. Vissa hittar sin plats, andra inte – ibland slump, ibland skicklighet.
[00:23:16] - Niclas
Inför att vi återbesökte flexibilitetsleverantörsdelen noterade vi att det finns en hel uppsjö aktörer – från jättar till tyska leverantörer, och även sol- och hemautomationsbolag som vill leverera egna lösningar. Vad måste ni ha för att överleva, sticka ut och vara annorlunda? Varför sväljer inte en jättelik aktör allt med skala?
[00:24:10] - Klas
Jag ler – de senaste tre åren har jag stött på många aktörer som vill in i återkommande månadsintäkter och ta en position.
[00:24:29] - Niclas
Och med väldigt snygga landningssidor.
[00:24:32] - Klas
Ja. Anledningen till att vi bygger för energibolag är flera. Ett: de har kundrelationen och en naturlig plats att sälja tjänsten. Två: har de både produktion och konsumtion i portföljen kan flexibilitet låsa upp mer värde. Det är svårt att slå dem. Är man inzoomad på en vertikal – säg elbilstillverkare som ska stå för flex – då missar man batterier, solceller, lokalisering etc. Lokal optimering vinner. Vi är ödmjuka inför hur svårt konsumentkontakt är; därför har vi valt bort att bli konsumentbolag. Vår tekniska plattform är komplex och kräver fokus.
[00:25:43] - Klas
Det kommer ner till att alla i branschen måste titta i spegeln: Var är vi bäst? Var är vårt fokus? Breddar man för mycket tappar man kvalitet. Fundera på systemet i dag och i morgon, vilka som är naturliga avsändare, och fokusera.
[00:26:12] - Niclas
Det finns omständigheter att känna till: rollen BSP (Balance Service Provider) i Sverige är senarelagd jämfört med många andra länder – senast jag förstått skjuten till 2029. BRP (Balance Responsible Party) är elhandlaren som sitter på avtalet med kunden. Mycket kring matchningen där. Samtidigt har ni hög komplexitet: många resurstyper med randvillkor och många marknader (FCR-D upp/ner, FCR-N, mFRR m.m.). Ändå väljer flera energibolag att ge ut egna hubbar. Vad är din pitch till dem – varför gå via ett bolag som ert i stället för att sätta ut en egen hubb och styra själv?
[00:27:36] - Klas
En utmaning är att förklara komplexiteten. Man tänker: ”Vi får ut en hubb och kopplar in den.” Men är det wifi eller kabel? Vad händer när systemet går i sleep? Hur hanteras failover? Det finns många lager man inte ser förrän man gör det. Tar du Fevers plattform – det som händer mellan input och output är extremt komplext. Det är inte ett standardiserat Modbus-protokoll överallt; det finns förutsättningar på individnivå, installatörer som ska ut, framtidssäkring, enkel installation, stabilitet, säkerhet, batterikalibrering med hänsyn till A, B, C… Alla de här detaljerna avgör slutresultatet.
[00:28:51] - Klas
Vissa energibolag har kommit långt in-house – några i Nederländerna är duktiga – men att börja från ruta ett: tiden är en faktor. Förändringen händer nu. De som är snabba kommer att kannibalisera på de som är 1–3 år sena. En kund som köpt elbil och inte får smart laddning (som i dag betyder: ta hänsyn till effekttariffer, spotpris, balanstjänster) lämnar sin leverantör. Att vinna tillbaka två år senare blir svårt. Så: hastighet – att vara ute nu. Och underskatta inte komplexiteten – det handlar inte bara om tekniken, utan hela paketet.
[00:30:51] - Niclas
Kundens kund – villaägaren/fastighetsägaren/industrin – möter de ert varumärke, eller är det bara energibolagen?
[00:31:03] - Klas
De behöver inte möta vårt varumärke. Men vissa energibolag har velat lyfta att vi är bakom. Vi har ett bra track record och det händer att installatörer/kunder frågar vem som står bakom och säger ”är det Fever, annars är vi inte intresserade”. Vi låter kunden (energibolaget) välja white-label eller co-brandat.
[00:31:33] - Niclas
Vilka kunder har varit öppna med det?
[00:31:35] - Klas
Varberg Energi har varit öppna. Shout-out till Varberg – väldigt kul bolag i framkant, de utmanar. Kommunalt, lokalt elbolag, men extremt framåtlutade. Vi har lärt oss mycket av att sitta med dem – deras verklighet och erfarenhet har vi inte. De tittar även på BRP-rollen och sa: ”Det finns ingen BRP vi tycker är bra nog. Vi vill inte vara BRP – men då blir vi BRP.” Kul bolag, och de är öppna med samarbetet.
[00:32:29] - Niclas
Vad är en idealkund för er, givet att flora och fauna i energivärlden är bred?
[00:33:11] - Klas
Vi jobbar med jättestora energibolag med tradingdeskar större än vårt bolag – och med ganska små bolag. De har samma utmaning: IT. Stora bolag kan behöva vänta ett halvår på IT-resurser; små har kanske ingen IT-avdelning alls. Fokus är viktigt för oss – inte bygga spretig produkt. Hittar vi gemensamma nämnare blir det kul. Mot små bolag tittar vi på vad de behöver extra – t.ex. app-gränssnitt, adminverktyg – för att göra det enkelt utan egna IT-resurser.
[00:34:17] - Klas
Vi har i dag en tight produkt för stora bolag och utvecklar nu för mindre så att det ska bli ännu enklare att hoppa på. Egentligen: alla med stor kundportfölj där det finns flexibla resurser är potentiella kunder. Smidigast när resurserna ligger under samma BRP. (Känga till SVK – skämt åsido.)
[00:34:58] - Niclas
Vi återkommer till Anna Edelström och hennes avdelning en annan gång. Men tillbaka till konkurrens: Octopus är ett känt exempel med enorma volymer. När det gäller affärslogik – ni är nya – finns motparts- och skalerisker när ni går via energibolag, i Sverige och när ni expanderar till Finland/Norge/Danmark. Hur resonerar du?
[00:36:08] - Klas
David mot Goliat. Stora bolag vill inte bygga in sig i ett system som inte finns i morgon. Vi är väl förspända: vi jobbar redan i dag med väldigt stora aktörer (som jag inte kan nämna här), vilket bygger förtroende. Det hjälper även i nya länder – vi kan visa vilka vi jobbar med. Sen finns compliance-processer – där är vi också väl förspända. Riskkapitalet ger oss stadig kassa och lång horisont, vilket underlättar.
[00:37:06] - Niclas
Så det är relationer och datavisbart värde snarare än reklamkampanjer?
[00:37:34] - Klas
Ja – och visa data: vad gör vi, hur många resurser, vilken performance.
[00:37:39] - Niclas
Det kräver mötet – ni kan inte bara annonsera en kundlogga-vägg, särskilt som white-label.
[00:37:48] - Klas
Precis. Vi är nära kunderna; utvecklare sitter med dem. Det räcker inte att säga ”här är våra API-endpoints” – vi gör resan tillsammans. Marknaden är fortfarande omogen; det är inte som att slåss mot Microsoft/Oracle. Det finns få alternativ för aktörer som insett att de behöver hjälp. Du behöver inte vara snabbare än björnen – bara snabbare än den långsammaste i gruppen.
[00:38:33] - Niclas
Hur ser du på konkurrensen från Tibber som går direkt på kund och tar BRP-ansvar?
[00:38:54] - Klas
Jag är supertaggad på Tibber. De gör det jättebra och är frontfigur i förändringen. Tack vare Tibber inser våra kunder att de måste agera för att ha ett attraktivt erbjudande. Varje ny feature från Tibber stressar andra aktörer – det gynnar oss eftersom vi bygger för dem.
[00:39:31] - Niclas
Ett annat sätt att konkurrera.
[00:39:33] - Klas
Ja. Du nämner Octopus. De annonserade nyligen att KrakenFlex blir en spin-off från Octopus. Intressant – jag tror värdet på KrakenFlex kan bli högre än moderbolaget. The student becomes the master.
[00:39:51] - Niclas
Men de kör också BRP-strategi – de är elhandlare.
[00:39:55] - Klas
Ja, Octopus. Men KrakenFlex som teknisk plattform för flexibilitet – de inser att plattformen i sig är värdefull och behöver frikopplas, annars köper inte andra energibolag den.
[00:40:26] - Niclas
Samma analogi med Tibber/Octopus internationellt. Hur gör ni när ni tänker expansion? Är det Sverige först? Vad är planerna?
[00:40:41] - Klas
Vi är redan en trovärdig spelare i Sverige och fortsätter fokusera här – en väldigt intressant marknad. Danmark är också tacksamt (mycket likt Sverige). Över tid ska vi vara verksamma i hela Europa – nu handlar det om tajming i varje land.
[00:41:19] - Niclas
Är frågan likadan i olika länder, eller krävs stora anpassningar?
[00:41:25] - Klas
Lite skillnader. Norden har hög elbilspenetration; andra länder mindre. Men destillerar man vad vi löser är det kontroll, insikt och optimering. Vad vi optimerar mot skiljer sig per land, men kärnerbjudandet är applicerbart.
[00:42:02] - Niclas
Bara ännu mer komplexitet – som du älskar.
[00:42:05] - Klas
Exakt. Det ser vi som en vallgrav. Komplexa problem, löser man dem bra har man en fördel. Jag välkomnar att vi inte har BSP-roll i Sverige – det hade förenklat mycket, men vi ser möjligheter i att lösa det sofistikerat.
[00:42:33] - Niclas
Vad skulle behöva hända för att marknaden verkligen ska ta fart? Förändringar i teknik eller regelverk?
[00:42:55] - Klas
Pratar man morot och piska: regelverk. Det är inte omöjligt att man om några år säger: har du de här resurserna måste de bidra till nätstabilitet. En tydlig riktlinje som påskyndar. Jag är inget fan av hård reglering, men det skulle kunna bli en katalysator. Hårdvara och elbolag måste säkerställa stöd och möjliggöra för kunderna.
[00:43:35] - Niclas
Ja, nätkoden för demand response är ju i den riktningen – krav på att resurser ska kunna hitta sin marknad via lokalnäten.
[00:43:47] - Klas
Resten är upp till oss. Vi kan inte vänta – vi måste lösa vad som krävs för att det ska bli en no-brainer för elbolag och slutkunder att vara med.
[00:44:20] - Niclas
Om jag förstått rätt säger du att det måste vara intressant för elhandlarna – där finns mycket värde från flexibla resurser?
[00:44:34] - Klas
Elhandlarna, framför allt. Elnätsbolagen blir viktiga i mixen, men elnätsbranschen är ännu trögare – deras modell är byggd för en annan verklighet.
[00:45:00] - Niclas
Flera aktörer behöver se sitt värde. Tekniskt kan batterikostnader sjunka – ser du snabb påverkan?
[00:45:21] - Klas
Absolut – enklare installationer och lägre kostnad. Men nästan allt handlar om finansiell upp- och nedsida för att få förändring. Vi bygger för dagens verklighet: vad kostar batteri i dag, vilka intäkter finns – är caset rimligt? Vi ska inte förlita oss på ”glory days” med återbetalning på ett år – det är inte rimligt.
[00:45:54] - Niclas
Vi har sett många besvikna villaägare som köpt batteri de inte tjänar pengar på.
[00:45:59] - Klas
Ja. Solceller hade 10–15 års återbetalning – rimligt. Vi måste tillbaka till sund verklighet: batteriinvestering betalas inte på 2–3 år utan kanske på 10. Då blir batteriets cykler/degradering viktiga. Vi bygger för dagens förutsättningar – kan vi inte få ihop modellen nu blir det svårt att sälja vår produkt.
[00:46:40] - Niclas
Tillgång till marknader – lokala flexibilitetsmarknader finns men med små volymer. Andra marknader kan öppnas eller göras mer tillgängliga. Hur ser du på marknadsutveckling och tillgång till värdesättning av flexibilitet?
[00:47:03] - Klas
Jag vill lösa problem så tidigt som möjligt – nu har vi galna obalanskostnader. Kan vi lösa det på BRP-nivå innan det når marknaden blir det billigare för alla. Öppna marknader är där det mesta värdet ligger i dag. Vi går från centraliserat till decentraliserat system – SVK säger att man vill ha fler resurser på marknaden (t.ex. mFRR), men gör det inte alltid enkelt. Jag skulle vilja se bättre linje mellan ord och handling. Typkvalificeringar och begränsningar – lägger man till en MW i en pool kan man behöva omkvalificera allt, med ledtider. Slutanvändare ska inte behöva bry sig om sånt – de ska veta att batteriet jobbar i morgon. SVK måste behålla kontroll utan att skapa onödig friktion. Om det tar sex månader innan du får betalt efter att du signat upp är det svårt att sälja produkten. Lokala flexmarknader – där händer mycket, och i UK är det en stor del av intäkterna. I Sverige är det tunt, men spännande initiativ rullar ut. Vi är agnostiska – vi vill placera flexibiliteten där den gör mest nytta och betalas bäst. Fler intäktsben gynnar oss – komplexitet gör det lättare för oss att visa värde.
[00:49:41] - Niclas
Ett argument från nätbolag är att villkorade avtal fungerar mer rakt, enkelt, tydligt. Hur ser du på det?
[00:50:00] - Klas
Jag ser villkorade avtal som ett plåster snarare än en lösning. Vid stora infrastrukturinvesteringar måste effekten av villkoret vara tydligt avgränsad – annars är det svårt att fatta beslut. Kanske nödvändig temporär lösning tills mer dynamiska system finns.
[00:50:45] - Niclas
Industrin säger ibland att debatten överskattar deras flexibilitet – de måste köra utrustning rakt. Hur ser du på det?
[00:51:07] - Klas
Jag håller helt med. Precis som villaägaren ska kunna plugga in sin EV när det behövs, ska industrin fokusera på det de är bra på: tillverkning och skift. Vi måste lösa flexibiliteten systemiskt så att de kan göra sitt.
[00:51:32] - Niclas
Det har skett stora förändringar på elmarknaden under våren: flödesbaserad allokering på dagen-före, sjunkande likviditet på intradag, kraftiga obalanspriser, automatiska EAM-systemet osv. Hot eller möjlighet för er?
[00:52:11] - Klas
Både och. Ju mer volatilitet och kostnader, desto viktigare blir optimering – bra för oss – men signalerna måste vara tydliga. När SVK avropar resurser på mFRR och sedan retroaktivt justerar priser är det galet. Tänk att sälja något på Tradera för 2 300, skicka varan, och tre veckor senare får du 1 500. Osäkerheten kan göra att färre vågar delta – vilket är dåligt för alla.
[00:53:37] - Niclas
Ni har hållit på några år. När tror du att ni är gröna siffror? Hur ser runway ut?
[00:53:50] - Klas
Många grundare säger: ”Vi kan vara cash-flow-positiva i slutet av 2027 – om vi väljer att vara det.” Jag är en av dem. Att bygga en komplex plattform kostar mycket i början – man måste överinvestera innan skalbarheten ger finansiell uppsida. Expansion tar tid innan relevanta intäkter kommer, både för att kunder rör sig långsamt och för att lokalisering kräver arbete. Innan 2030, säger jag – fortfarande aggressivt – men vi bygger för Europa i enorm skala.
[00:54:47] - Niclas
Affärsmodellen i branschen brukar vara procent på handlad volym. Är det hållbart framåt?
[00:55:05] - Klas
När vi startade fanns en procentsats – man tittade inte så mycket på performance och visste inte vad det innebar på bankkontot. Vi bygger en plattform där värdena är fler än rena balansmarknadsintäkter – tidigare kundinsikt m.m. Gör man både bakom- och framför mätaren blir det pedagogiskt svårt med ”pay-as-you-save”. Vi rör oss mot plattformsmodell: du betalar för plattformen och vi maximerar värdet. Min vision är att framtidens elkontrakt liknar mobilabonnemang: fast avgift i stället för per sms/minut. Jag vill att husägaren ska veta vad de betalar, leva som vanligt, med ljus, värme och laddad bil – utan att vara expert på flex. Det speglas i vår prismodell: fast avgift för att använda plattformen.
[00:56:45] - Niclas
Vilken resa – du pratar om Oskarshamn och mFRR som om du aldrig gjort annat! En utmaning för många kunder är att förstå vem som är bra. Tio aktörer säger att de löser det – med olika tradingstrategier. Hur avgör man?
[00:57:18] - Klas
När vi satt i Gamla stan 2022 tänkte vi bli absolut bäst på optimering – göra det superenkelt att jämföra månadsvis performance. Med tiden insåg vi att resurser har olika förutsättningar; det är mycket mer komplext. I början var fokus på trading och vi blev populära när vi slog marknaden gång på gång. Men värdet vi levererar nu – särskilt när systemen även är bakom mätaren – är långt bredare. Ett elbolag som upphandlar bör absolut titta på optimeringsperformance, men också kundupplevelse, onboarding-hastighet, kontroll, hur lite supportärenden som skapas, total kostnad och total intäkt. Vi är superstolta över vår performance med stora utilities, men köparen måste ta den stora bilden.
[00:58:57] - Niclas
Jag har 15 följdfrågor till, men tiden räcker inte. Avslutningsvis: vad är din dröm med projektet?
[00:59:19] - Klas
Att ha kul – så länge som möjligt. Det tror vi att vi kan om vi bygger en bra produkt som kunderna är nöjda med. Vi har inte tappat en enda kund sedan starten 2022 – det är roligt. Om 15 år vill jag kunna säga: vi har haft kul i 15 år – nu kör vi 15 år till. Det är viktigast.
[00:59:57] - Niclas
Hörru, Klas – tack för att du tog dig tid att vara med i Energistrategipodden.
[01:00:02] - Klas
Stort tack för att ni utbildar Sverige i energi.
Högre volatilitet och fler distribuerade resurser gör styrbarhet avgörande. Avsnittet kretsar kring vad som krävs för att bygga uthållig affär i flexibilitet. Niclas intervjuar Klas Johansson, vd för Fever, som bygger plattform och lågkostnadshårdvara för att via energibolag koppla upp och styra resurser.
Kärnfrågan: Hur levererar man skalbar flexibilitet som fungerar för både system och slutkund – tekniskt, affärsmässigt och operativt?
Användarupplevelse: Systemet ska absorbera variation (t.ex. elbilsladdning) utan att straffa kunden. Undvik att styra intrusiva laster (som tvätt mitt i en cykel); kompensera via andra resurser.
Utöver marknads-/obalansprestanda, väg in:
Onboardinghastighet och skala (få upp verkliga volymer snabbt)
Kvalificering/compliance och mätning
Driftsäkerhet/SLA, incidenthantering, säkerhet
Resursbredd/protokollstöd utan att tappa robusthet
Lågt supporttryck (installatörer & kundtjänst)
Totalekonomi bortom stödtjänster
Transparent prissättning (plattform)
Poängen: Optimera på totalleverans och driftbarhet, inte bara på teoretisk tradingvinst.
We are always on the lookout for exciting topics and interesting discussions that can highlight and explore the latest developments in the energy sector. If you have a tip on a topic or expert that you think would be perfect for our podcast, don't hesitate to share!
Send tipThen we want to hear from you! Our podcast is a platform to highlight voices from all corners of the energy sector and create meaningful discussions around the topics that are shaping our industry today.
Contact UsSep 24, 2025 | Press release
Värme- och kraftföreningen (VoK) inleder partnerskap med Sigholm för att modernisera föreningens struktur, innehåll och arbetssätt.
Sep 09, 2025 | News & press | Press release
Sandra har arbetat med elmarknadsrelaterade frågor i 18 år. Innan tjänsten som senior analytiker på Svenska kraftnät arbetade hon som analytiker och portföljförvaltare
Aug 13, 2025 | News | News & press
Under våren har Sigholm haft två studenter från Chalmers på plats för siitt examensarbete med titeln: "Tekno-ekonomisk utvärdering av tillvaratagande av spillvärme från elektrolysanläggningar och dess tillämpning i fjärrvärmenät". Ta del av slutsatserna från Cajsa Jacobsson och Hugo Palmgren här.
Fill out the form, and we will get back to you, visit one of our offices, or call us at +46(0)21-12 03 10.
