Ofta går det att läsa om höga elpriser när spotpriset spikar under en enskild kvart, dag eller vecka. Men det skrivs också om de många elproducenter som går i konkurs, med varsel och kompetensförluster i sektorn som följd. Bilden av att elpriserna är så höga att ett högkostnadsskydd behövs samtidigt som de är så låga att elproducenter går omkull, går givetvis inte ihop. Några anledningar till diskrepansen kan vara att många fortfarande har de elpristopparna 2022 i färskt minne, att de många timmarna med låga elpriser sällan uppmärksammas och att elpriset (spotpriset på el) ofta blandas ihop med andra kostnader såsom elnätsavgifter och den rekordhöga energiskatten på el inklusive moms.
Till skillnad från elnätsavgifter och energiskatt på el, sätts elpriset på en marknad. Det innebär att det finns priser att förhålla sig till, snarare än att gå på magkänsla. En snabb sökning visar att Sveriges problem inte är att elpriserna är för höga, utan att de är för låga - till och med lägre än någonsin. De rekordlåga elpriserna rycker undan mattan för majoriteten av producenterna i landet. Det omöjliggör nyinvesteringar i kraftproduktion, försvårar återinvesteringar i vatten- vind- och kärnkraft och utgör det idag kanske största hotet mot Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.
Spridda nominella elpriser
En sammanställning av offentlig prisdata från Nord Pool visar att botten har gått ur elpriserna i halva landet, där hälften av produktionen och en femtedel av konsumtionen finns. Elpriserna i norra Sverige på 15 öre/kWh hittills 2025 är endast hälften så höga som snittet 2013 - 2019.
Elpriset rekordlågt i halva landet: Elpriserna i SE1 Luleå, SE2 Sundsvall, SE3 Stockholm och SE4 Malmö utan hänsyn till inflation. För hälften av kraftproduktionen är inkomsten på botten. Källa: Sigholm, Nord Pool, Statistikmyndigheten.
I södra Sverige var elpriserna 2024 och de första tio månaderna 2025 högre än det historiska snittet 2013 - 2019, men prisuppgången har inte varit lika kraftig som ute i Europa. Till exempel, i det kärnkraftstäta Frankrike har elpriserna stigit från motsvarande 40 öre/kWh i snitt
2013-2019 till 72 öre/kWh hittills i år.
Även om priserna i söder är högre än i norr, har samtliga priser fallit tillbaka rejält sedan de värsta pristopparna 2022 under den av Ryssland medvetet skapade energikrisen. Det året var snittpriset 63 öre/kWh i SE1, 66 i SE2, 139 i SE3, 162 öre/kWh i SE4 och 293 öre/kWh i Frankrike. Om år 2022 dominerades av utbudsstörningar och exceptionella elpriser, dominerades år 2020 av pandemin och en i Norden ovanligt mild och blöt vinter. Dessa två år, med energikristopp och pandemibotten, ingår därför inte i graferna.
Nominella priser är missvisande
Värdet på pengar har förändrats sedan 2013. Därför är det mer rättvisande att också justera elpriserna med konsumentprisindex KPIF, som täcker en del av inflationen. Med 2013 års penningvärde som bas framträder den pågående elpriskollapsen i norra Sverige ännu tydligare – luften har till synes helt gått ur marknaden i norr. SE3 Stockholm däremot har haft samma elpriser 2024 som perioden 2013-2019. Med andra ord: för 94 procent av produktionen och 83 procent av konsumtionen i landet var elpriserna 2024 lika med eller mycket lägre än det historiska snittet 2013-2019. Det är inte underligt att kraftproducenter har det svårt. Endast SE4 Malmö, där ungefär 17 procent av konsumtionen bor, har haft tydligt högre priser 2024 även justerat för inflation. Men där finns å andra sidan bara cirka 6 procent av produktionen.
Elpriset på historiskt snitt eller rekordlågt: elpriset i SE1 Luleå, SE2 Sundsvall, SE3 Stockholm och SE4 Malmö justerat för KPIF. För 96 % av produktionen och 83 % av konsumtionen är priset ungefär lika med eller kraftigt mycket lägre än den historisk snittnivån. Källa: Sigholm, Nord Pool, Energimyndigheten.
År 2025 är elpriserna ännu lägre i norra Sverige, bara en dryg tredjedel av prisnivån 2013-2019. I SE3 och SE4 är elpriserna hittills i år högre än det historiska snittet. Trots avsaknaden av tillräcklig egen produktion åtnjuter södra Sverige import från norr och det låga prisläget där, men i norra Sverige är elenergiöverskottet så förkrossande stort att exporten inte räcker till för att helt jämna ut priserna söderut.
Dagens producentproblem blir morgondagens konsumentutmaning
De senaste åren har elproduktionen byggts ut kraftigt i Sverige. Och det behövs, för enligt industrins egen prognos står landet inför en omfattande elektrifiering. Prognosen är helt i linje med elektrifieringstrenden i andra länder, till exempel Kina som metodiskt och kontinuerligt de senaste 30 åren har elektrifierat sig till starkare konkurrenskraft, bättre miljö och högre leveranssäkerhet.
Dock har den mesta av den tillkomna kraftproduktionen i Sverige byggts i norra delen av landet, trots att fyra femtedelar av konsumtionen återfinns i söder. En stor anledning till det är att det har varit lättare att få tillstånd i norr - under perioden 2020-2021 stoppades till exempel 74 procent av vindkraftsprojekten i södra Sverige, jämfört med 46 procent i norra Sverige.
Otakt i produktion och elektrifiering: En ungefärlig tabell på kraftproduktion och konsumtion i Sverige. Hälften av produktionen finns i norr, men bara en femtedel av konsumtionen. Källa: Sigholm, Svenska kraftnät, Volue.
Konsekvensen av att luften har gått ur marknaden i norra Sverige och följden av den producentslakt och kompetensåderlåtning som nu pågår, blir att konsumenterna i högre grad måste få på plats en egen, gedigen och långsiktig riskhantering. Köpläget just nu är ypperligt, särskilt i norra Sverige. Men utmaningen är att de rekordlåga elpriserna infaller samtidigt och delvis på grund av det låga köptrycket. Men det finns inget bättre botemedel mot låga priser än ett lågt pris – ingenting driver konsumtion så mycket som ett lågt pris.
Att norra Sverige sedan 2020 har haft EU:s lägsta elpriser trots att vi befinner oss i elektricitetens tidsålder är troligtvis en tillfällighet, och fönstret kommer att stängas över tid. De två viktigaste ingredienserna för att så ska ske syns redan i realtid: Det byggs ingen ny produktion, samtidigt som konsumtionen väntas öka. Det troligaste utfallet blir därför att elpriset stiger mot europeiska nivåer i hela landet, precis som under åren 2013-2019. Men en sådan återgång till ”normalläget” kan bara förvåna den som följer debatten.
Hur angår det här din verksamhet?
För att förstå de större trenderna i energisystemet, vilka strategiska möjligheter de skapar för din verksamhet och hur dina risker ska hanteras, tveka inte att kontakta oss.
